Den här artikeln handlar om vetenskapgrenen logik. För logik i ett formellt system, se Formellt system.

Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig. Den vetenskapliga disciplinen logik är ett omfattande och vittförgrenat ämnesområde på gränsen mellan filosofi och matematik.[1] Den har som utgångspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat på språkliga entiteters form, till skillnad från dessas innehåll.[2] Logik som formell vetenskap har sitt ursprung i Aristoteles första systematiseringar av så kallade syllogismer, korrekta slutledningar givet två premisser.[3]

Logik, Formellt system
Logiska system

Historia

redigera

Modern logik, såsom formell logik, symbolisk logik och matematisk logik, är en abstrakt vetenskap som har kopplingar till datalogi, lingvistik och kognitionsforskning. Matematiken är dock det närmaste studieområdet för logiken, eftersom exakta definitioner, bevis, abstraktioner och formalism är fundamentala för båda vetenskaperna.

Begreppet formell logik är baserat på ett förtydligande att logiken inte avser en mer allmän betydelse av logik alternativt exempelvis dialektiskt logik. Som studieämne har annars logiken ända sedan Aristoteles dagar varit formell till sin karaktär.[1]

Utveckling

redigera

Till en början handlade den moderna logiken om den nutida motsvarigheten till Aristoteles idéer: deduktion i formella system med hjälp av formella språk. Logikens tidiga koppling till Aristoteles ledde också till att den betraktades som en gren inom filosofin.[1] Språk som tidigt studerades var satslogiken och predikatlogiken. Inom ramen för dessa kunde man ge exakta definitioner av begrepp som sats, härledning och logisk konsekvens.

Senare fick logikerna en djupare insikt om språkens möjligheter och begränsningar. Det logiska studiet av metoder och system som tillämpas inom logiken har gett upphov till många nya grenar av logiken och till fundamentala begrepp som avgörbarhet och fullständighet.

Logiker och modern tid

redigera

Logiker kallas en person som vetenskapligt ägnar sig åt logik och formella system. Till de mest framstående logikerna i modern tid hör George Boole,[1] Charles S. Peirce, Gottlob Frege,[1] Bertrand Russell,[1] Rudolf Carnap och Kurt Gödel[1].

En logiker kan även vara en företrädare för Namnskolan.

Ämnesområden inom logik

redigera

Det finns även andra skolor, som utvecklar logik enligt andra grundidéer och som skiljer sig från den förhärskande klassiska logiken. Bland dessa finns flervärd logik, suddig logik (fuzzy logic), parakonsistent logik och intuitionistisk logik.

Kända logiker

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g] ”logik - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/logik. Läst 1 september 2024. 
  2. ^ logik i Nationalencyklopedins  (1993).
  3. ^ Uppslagsordet "Logik" i Filosofilexikonet (1988), Bokförlaget Forum AB, Uppsala 2004, ISBN 91-37-11151-5