Greenpeace
Greenpeace är en organisation som grundades i Kanada 1971 som en avknoppning på "Don't Make A Wave Committee". Denna kommitté skapades 1970 i det enda syftet att stoppa USAs andra kärnvapenprov i Alaska. Kommittén grundare och första medlemmar var:
- Paul Cote, juridikstuderande vid University of British Columbia
- Jim Bohlen, djuphavsdykare och radaroperatör vid den amerikanska marinen
- Irving Stowe, kväkare och jurist vid Yale University
- Patrick Moore, ekologistuderande vid University of British Columbia
- Bill Darnell, socialarbetare
Kommittén döptes snart om till "Greenpeace". Darnell var den som kom på den dynamiska ordkombinationen som band samman gruppens miljöengagemang och motstånd mot kärnvapen. Ursprungligen var gruppen lika angelägen om sina pacifistiska mål som de miljöorienterade, men med tiden visade det sig vara effektivare att fokusera på miljöskydd.
Greenpeace har sedan starten fått mycket uppmärksamhet från världens säkerhetstjänster p.g.a. av sin inblandning i känsliga frågor som kärnvapen, kärnvapenprov och rätten att röra sig fritt till havs. Den militära tidskriften Soldier of Fortune har publicerat artiklar om Greenpeaces världsomfattande aktioner och organisationens beryktade beredvillighet att utmana vilken statsmakt som helst har imponerat även på professionella strateger. Under det kalla kriget landsatte Greenpeace t.ex. ett inspektionsteam inne i Sibirien för att studera sälfångst och undslapp den frustrerade sovjetiska marinen med mycket liten marginal.
1985 ledde Greenpeace Stilla Havs kampanj till att den franska regeringen skickade en grupp commandosoldater till Nya Zeeland för att förstöra organisationens fratyg Rainbow Warrior. Två bomber exploderade ombord och sänkte fartyget tillsammans med en besättningsman (Fernando Pereira). Avslöjandet av den franska regeringens agerande ledde till att Greenpeaces kampanj blev ännu mer framgångsrik.
Greenpeace Norden har ca 40 anställda på fyra orter och 90000 stödmedlemmar som bidrar med 50 miljoner kronor årligen.
Verksamhet
Organisationen är f.n. aktiv inom ett flertal miljöområden men lägger mest arbete på att: Stoppa den globala uppvärmningen; stoppa spridningen av genmanipulerad föda; och att bevara den biologiska månfalden i världens hav och äldsta skogar. Förutom traditionellt oppositionsarbete arbetar Greenpeace med en kombination av icke-våld och direktaktion. Detta innebär att organisationen försöker dra uppmärksamhet till angelägna ämnen genom, vanligen, spektakulära och dramatiska aktioner mot t.ex. vålfångstfartyg, kärnkraftsanläggningar, o.dyl.. Målen för dessa drabbningar kallar ofta motståndarna för ekoterrorism, trots att Greenpeace normalt tar avstånd från våld.
Dessa mycket välplanerade, och ofta även välfinansierade, protestaktionerna brukar vara en kombination av maximal medial exponering av organisationens flotta och personal och ett väl inarbetat pressmaskineri, t.ex. på Greenpeace.org - Cybercentre. Greenpeace har även ett internetbaserat aktivistnätverk, act.Greenpeace.org, som är en av de största (44000 medlemmar i 180 länder). Organisationens kampanjer följer för det mesta principen om total transparens och öppenhet ned till de mest grundläggande strategiska besluten. Denna organisationsform har utvecklats utifrån Winston Churchills strategi från andra världskriget: trovärdig journalistik är ett effektivare i propagandasyfte än ett hårt styrt propagandamaskineri. Fakta som människor tror på verkar på egen hand.
Några av Greenpeaces största framgångar är: Ett slut på kärnvapenprover i atmosfären; ett moratorium mot kommersiell valfångst; och att etablera Antarktis som en Världspark.
Kritik
Kritiker har påpekat att samtidigt som Greenpeace protesterar mot oljeexplotering i t.ex. Nordsjön har man inga betänkligheter mot att använda sig av produkterna från samma utvinning. Greenpeaces motargument är att man aldrig motsatt sig användningen av olja, gummi eller kemikalier, men att man arbetar för ett ansvarfull utnyttjande av naturens resurser. Däremot ser organisationen viss resursanvändning som helt oförenlig med ett sådant ansvarsfullt utnyttjande, t.ex. kärnkraft, valfångst och kärnvapenprover.
Greenpeace anklagas regelbundet för att vara en odemokratisk organisation; besluten fattas av organisationens anställda, inte av dess medlemmar. Greenpeace svar är verksamhetens art är sådan att man snabbt måste kunna fatta viktiga beslut och en folkrörelse i traditionell nordisk tappning inte är möjlig. Greenpeace följer istället den brukliga organisationsformen i den anglo-saxiska världen. Man skiljer alltså på stödmedlemmar och röstande medlemmar. Som stödmedlem kan bli man bli röstande medlem genom att bli nominerad till årsmötet av befintliga röstande medlemmar.
Finansiering
Greenpeace grundades i Nordamerika men har haft betydligt större framgångar i Europa där medlemsantalet är större och den största delen av det financiella stödet kommer ifrån. Nästan hela Greenpeaces ekeonomi består av ekonomiskt stöd från privatpersoner. Ibland tar organisationen dock emot bidrag från liknande organisationer och har också mottagit statligt forsknings stöd. Greenpeace hävdar att de inte tar emot bidrag från företag, regeringar eller politiska partier. Kritiker har dock påpekat att det tycks råda ett motsatsförhållande mellan Greenpeace inkomstkällor och måltavlorna för dess aktioner.