Hoppa till innehållet

Skanska

Från Wikipedia
Skanska AB
Org.nr556000-4615
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq NordicSKA B
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige[1]
NyckelpersonerHans Biörck
Styrelseordförande
Anders Danielsson
Koncernchef VD
BranschByggindustri
TjänsterByggentreprenader
Bostadsutveckling
Fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Antal anställda~28 380 – 2022
Historik
Grundat1887
GrundareRudolf Berg
Tidigare namnAB Skånska Cementgjuteriet (SCG)
Avknoppat frånSkånska Cement AB
Ekonomi
Omsättning 163,174 miljarder SEK
Rörelseresultat 10,021 miljarder SEK
Vinst efter skatt 8,284 miljarder SEK
Tillgångar 151,593 miljarder SEK
Eget kapital 55,255 miljarder SEK
Struktur
Ägare2022-12-31:
Industrivärden – 24,5%
Lundberggruppen – 13,2%
AMF – 5,3%
Skanska-anställda[a] – 3,8%
Vanguard Group – 2,1%
Övriga aktieägare – 51,1%
DotterbolagSkanska USA
Övrigt
SloganEngagerad samhälls- och projektutvecklare.
Webbplatsskanska.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[2]

Skanska AB är en multinationell byggkoncern baserad i Stockholm.[1] Skanska bildades i Malmö 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) som ett dotterbolag till Limhamnsbaserade cementproducenten Skånska Cement AB [3] och tillverkade cementprodukter. Nuvarande namn etablerades 1984 som en följd av den alltmer internationella verksamheten. Magnus Persson är VD för Skanska Sverige och Anders Danielsson för hela koncernen.[4][5]

Reklamblad från 1890-talet.

Skanska bildades år 1887 under namnet Skånska Cementgjuteriet av Rudolf Fredrik Berg som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Skånska Cement hade startat sin verksamhet i Lomma som Sveriges första cementfabrik. Verksamheternas placering följde efter att sammanställningar gjorts av Otto Fahnehjelm över kalktyper i Sverige. Tanken med Skånska Cementgjuteriet var att få upp intresset och användningen av cement. 1893 grundades även Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget (senare Cementa) som försäljningsorganisation.[6] Skånska Cementgjuteriet tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag. 1887 byggde bolaget den första cementbron i Sverige, Jordbergabron. Cementen kom att dominera bolaget under de första decennierna. Bland byggde Skanska betonggrunderna till Kungliga Operan, Centralposthuset och Rosenbad i Stockholm. Skanska fick också många uppdrag att bygga silor i betong och det blev en viktig verksamhet.[7]

Skånska Cementgjuteriets lokaler i Malmö 1903.
Skånska Cementgjuteriets lokaler i Malmö 1903.
Bernard Kirschenbaums Spiral. Malmö 1987.

1892 följde det första uppdraget att bygga vatten- och kloaksystem i Östersund. 1900 startade tillverkningen av betongrör i Limhamn och 1901 kom uppdraget att ersätta trästockar med betongrör för att transportera vatten i Sankt Petersburg och en fabrik byggdes för att kunna leverera till andra städer i Ryssland. Skånska cementgjuteriet var först i Sverige med att använda armerad betong(år 1902). Huvudkontoret låg i Malmö, men flyttades till Stockholm år 1914.[8] 1917 grundades ett dotterbolag i Finland som kom att ansvarar för en rad vattenkraftverk. 1897 fick bolaget sitt första utlandsuppdrag i Storbritannien. Skånska cementgjuteriet drog telefonkablar i cementblock i Leeds, Liverpool och Bradford.[9] Skanska blev specialister inom att konstruera vattenkraftverk och har byggt ett stort antal kraftverk runt om i världen. Bland de tidiga projekten hörde Bullerforsens kraftverk 1907–1910 och Harsprånget, Krångede och Granfors var andra stora projekt. Fram till 1987 hade Skanska byggt över 200 kraftverk runt om i världen. Det första kompletta vattenkraftverket utanför Sverige som byggdes var Kidatukraftverket i Tanzania.[10] Kraftverksbyggandet fick en fortsättning i kärnkraftverk där Skanska byggde Barsebäck och Oskarshamn.[7]

Skånska Cementgjuteriet kontrollerades länge av familjen Wehtje som även ägde Iföverken och Skånska Cement. I dag kontrolleras bolaget av Handelsbanken via Industrivärden.[11] Under 1930-talet fick bolaget det omfattande projektet att bygga Ericssons nya fabriker i Midsommarkransen samt Bromma flygplats. 1939 rasade Sandöbron under konstruktionsarbetet och 18 arbetare förolyckades. Under andra världskriget hade Skanska många statliga byggprojekt för försvaret. Skanska byggde under 1950-talet den första motorvägen i Sverige, den så kallade Autostradan mellan Malmö och Lund som öppnade för trafik 1953. 1956 fick Skanska i uppdrag att bygga tre spannmålsilor i Irak vilket blev startskottet för företagets omfattande internationalisering.[12]

Skanska var en av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet och producerade årligen 10 000 lägenheter 1965–1974. Skanska utvecklade Allbetong-metoden på 1950-talet med prefabricerade element som effektiviserade byggprocessen och samtidigt löste bristen på arbetskraft som hindrade utbyggnad. De första allbetonghusen byggdes i Malmö 1954–1955.[13][14] Skanska startade en betongelementfabrik i Kalmar under 1950-talet.[15]

Under 1960-talet genomförde Skanska flera viktiga infrastrukturprojekt: Arlanda flygplats (öppnad 1963), Tingstadstunneln och Ölandsbron (1967–1972). Skanska byggde senare även Tjörnbron (1981) och Öresundsbron (2000). Stora projekt ägde rum i Afrika, bland annat fyra flygfält i Etiopien och en betongbro i Sudan. Skanska byggde även vattenkraftverk i Zambia, Kenya och Indonesien vilket gjorde att bolagets kompetens kom till nytta – i Sverige byggdes då inga nya vattenkraftverk efter de stora utbyggnadsåren. Det mest spektakulära uppdraget var när Skånska cementgjuteriet ingick i det internationella konsortium som fick uppdraget att flytta det 3000 år gamla klipptemplet vid Abu Simbel i södra Egypten när Assuandammen skulle byggas.[16] Projektet hade planlagts av Vattenbyggnadsbyrån (VBB).[17] 1965 börsnoterades Skanska. 1967 köptes Ohlsson & Skarne och 1972 blev Svenska Entreprenadaktiebolaget (Sentab) dotterbolag.[18]

Fram till 1970-talet stod de utländska verksamheterna för fem procent av omsättningen. Detta skulle ändra sig under 1970-talet då Skanska ökade fokuset på utlandsprojekt. 1977 hade andelen ökat till 18 procent av omsättningen.[19] Under 1970-talet blev Mellanöstern en ny viktig marknad. Bland projekten hörde utbyggnaden av hamnen i Jeddah i Saudiarabien, sjukhus i Oman och ett sjukhus i Libyen. I Bagdad byggdes ett stort hotellkomplex, Al Rasheed, 1972–1982. Hotellet var på 17 våningar med 500 rum.[20]

Skånska Cementgjuteriet bytte namn till Skanska 1984. Ett skäl var att många olika namn hade kommit i bruk: Cementgjuteriet, Skånska, SCG och Skånska Cement. Frågan om ett namnbyte hade varit uppe flera gånger tidigare men i början av 1980-talet togs den upp på allvar. Skanska hade varit namnet på den internationella verksamheten under 10 års tid och bolagsstämman tog beslutet att byta namn. I en omfattande kampanj lanserades namnet. 1987 firade bolaget 100 år.[12] Under 1990-talet följde en snabba expansion med flera företagsköp och försäljningen fördubblades under några år.[21]
I samband med Skanskas 100-årsjubileum 1987 reste de med en speciell gjutteknik Bernard Kirschenbaums 25 meter höga konstverk Spiral. Verket var placerat utanför deras huvudkontor i Malmö, men revs 2005 inför bygget av Citytunneln.

Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:

  • Byggverksamhet
  • Bostadsutveckling
  • Kommersiell fastighetsutveckling
  • Infrastrukturutveckling

Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[22]

Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[23][24] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[22] 2007 fick Skanska det prestigefyllda kontraktet för att renovera FN:s högkvarter i New York.[25] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[22][26][27][28][29]

Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader.[22] Dessa är följande (mars 2015):[30]

Dessutom finns verksamhet i Argentina, Brasilien, Peru, Chile, Colombia och Venezuela som är under avveckling.[31] Skanska har meddelat att de inte tar några nya uppdrag i Latinamerika och att de avyttrar sin drifts- och underhållsverksamhet där.[30] Tidigare var Skanska även verksamt i Afrika och Asien.[32]

En arbetsplatsskylt från Skanska

Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[22] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[22]

Skanska är i Sverige bland annat förknippat med betong, speciellt prefabricerad betong, och det som hör där till i form av miljonprogramshus och de betongelementfabriker som Skanska hade ett flertal runt om i Sverige. Nu återstår två betongelementfabriker, en i Strängnäs och en i Bollebygd.[källa behövs] Det så kallade konceptet ModernaHus är en sorts prefabricerade betonghus.[33][34]

Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[35]

Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[36]

Bland projekt som Skanska byggt i Sverige återfinns Öresundsbron,[37] Ölandsbron,[38] Nya Karolinska Sjukhuset,[39][40] Lilla Bommen i Göteborg (även kallat Läppstiftet och Skanskaskrapan),[41] Höga kusten-bron[42] och Uddevallabron[43] samt arenorna Löfbergs Arena i Karlstad[44] och Gavlerinken Arena i Gävle.[45] Skanska byggde även betongstommen till Stockholms stadshus.[46]

Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.

Övriga Norden

[redigera | redigera wikitext]

I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[22][47][48][49]

I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[22]

Övriga Europa

[redigera | redigera wikitext]

Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[50] och Heron Tower i London.[51] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[52][53]

I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[22][54]

Huvudartikel: Skanska USA

Latinamerika

[redigera | redigera wikitext]

Skanskas latinamerikanska affärsenhet som är under avveckling har sitt huvudkontor i Buenos Aires.[30] I Latinamerika arbetar Skanska bland annat inom petroleumsektorn[55][56][57][58] och kraftverkssektorn[29][59] samt med OPS-projekt, exempelvis betalvägen Autopista Central i Chiles huvudstad Santiago.[22][60][61][62]

Samarbete med högskolor och universitet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning.[63]

  1. ^ Genom Skanska employer ownership program, ej att betrakta som en ägargrupp.
  1. ^ [a b] ”Skanska nyinflyttade på Kungsholmen i Stockholm”. Skanska AB. 14 maj 2014. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140723141819/http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Pressmeddelande/Skanskas-huvudkontor-flyttar-till-Kungsholmen/. Läst 4 juni 2014. 
  2. ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2022”. Skanska AB. https://group.skanska.com/4936b9/siteassets/investors/reports-publications/annual-reports/2022/ars-och-hallbarhetsredovisning-2022.pdf. Läst 15 juni 2023. 
  3. ^ Brev angående slutbesiktningen av grunden till Tillbergska villan 1917.
  4. ^ Byggeindustrien (7 december 2017). ”Tidligere Skanska Norge-sjef blir ny konsernsjef i Skanska AB” (på norska). www.bygg.no. https://www.bygg.no/article/1336845!/. Läst 26 januari 2024. 
  5. ^ ”Anders Danielsson | Skanska - Global corporate website”. Skanska - Global corporate website. https://group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/ledning/ledning-medlemmar/anders-danielsson/. Läst 30 mars 2018. 
  6. ^ Artikel på Länsstyrelsen i Skånes webbplats
  7. ^ [a b] http://foretagskallan.se/Artiklar/historien-om-en-angel-i-cement-och-elementhus-i-betong/
  8. ^ AB Skånska Cementgjuteriet 1887-1937.
  9. ^ ”Concrete blocks in Leeds”. Skanska. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828040601/http://www.skanska.se/en/Folder/125/Concrete-blocks-in-Leeds/. Läst 20 augusti 2016. 
  10. ^ Öhman, May-Britt, Taming Exotic Beauties: Swedish Hydro Power Constructions in Tanzania in the Era of Development Assistance, 1960s - 1990s, Stockholm, 2007
  11. ^ http://blog.zaramis.se/2013/07/17/skanska-cementgjuteriet-till-skanska/
  12. ^ [a b] Skanska – more than 125 years of building for society
  13. ^ ”Homes”. Skanska. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828041649/http://www.skanska.se/en/Folder/125/Homes/. Läst 20 augusti 2016. 
  14. ^ Bärande betongkonstruktioner i miljonprogrammets flerbostadshus, Elina Wetterblad, Examensarbete 288, KTH Betongbyggnad 2009
  15. ^ ”Om Skånska cementgjuteriets betongelementfabrik i Kalmar”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201133648/http://www2.kalmarlansmuseum.se/1/20.0.0.0/3788/download_3788.php. Läst 29 januari 2016. 
  16. ^ http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/arkiv/skanska-flyttade-tempel/
  17. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 86
  18. ^ Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2007:1
  19. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 87
  20. ^ ”Al Rasheed Hotel, Baghdad, Iraq”. Skanska. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828034819/http://www.skanska.se/en/folder/125/al-rasheed-hotel/. Läst 20 augusti 2016. 
  21. ^ ”Historia”. Skanska. Arkiverad från originalet den 16 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130116063636/http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 20 augusti 2016. 
  22. ^ [a b c d e f g h i j] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Skanska AB. 2011. Arkiverad från originalet den 29 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130129104728/http://www.skanska.se/Global/About%20Skanska/Finansiell-information/Skanskas-Arsredovisning-2011.pdf. Läst 12 december 2012. 
  23. ^ ”Skanska grönast i Storbritannien”. Svenska Dagbladet. 12 juni 2011. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-gronast-i-storbritannien_6237376.svd. Läst 12 december 2012. 
  24. ^ ”Revealed: the greenest companies” (på engelska). The Sunday Times. 12 juni 2011. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809125719/http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/business/energy_and_environment/article646023.ece. Läst 12 december 2012. 
  25. ^ ”United Nations Selects Skanska as Construction Manager for Capital Master Plan” (på engelska) (PDF). United Nations. 27 juli 2007. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014090632/http://www.un.org/cmp/uncmp/news/2007-07-27_UNPR.pdf. Läst 12 december 2012. 
  26. ^ Hans Dahlquist (19 oktober 2011). ”De vill ha nollvision för olyckor på jobbet”. Byggvärlden. https://www.byggvarlden.se/de-vill-ha-nollvision-for-olyckor-pa-jobbet-60181/nyhet.html. Läst 14 januari 2013. 
  27. ^ Björn Asplind (19 december 2012). ”Skanskas arbetsmiljöarbete prisat”. Fastighet & Bostadsrätt. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005091039/http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/44699-Skanskas-arbetsmiljoarbete-prisat.html. Läst 14 januari 2013. 
  28. ^ Cecilia Stenström (2 november 2009). ”Skanska drillar chefer i etik”. Byggvärlden. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813185044/http://www.byggvarlden.se/nyheter/karriar/article96181.ece. Läst 14 januari 2013. 
  29. ^ [a b] Torbjörn Askman (16 november 2004). ”Tunnelras för Skanska”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052728/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2541446.ece. Läst 14 januari 2013. 
  30. ^ [a b c] ”Årsredovisning 2014” (PDF). Skanska AB. 2015. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2014/arsredovisning-2014.pdf. Läst 2 januari 2016. 
  31. ^ ”Årsredovisning 2013” (PDF). Skanska AB. 2014. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2013/arsredovisning-2013.pdf. Läst 10 juni 2014. 
  32. ^ ”Historia”. Skanska AB. 25 januari 2012. Arkiverad från originalet den 16 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130116063636/http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 12 december 2012. 
  33. ^ Linda Nohrstedt (10 september 2008). ”Hus på nolltid”. Byggvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418062445/http://www.byggvarlden.se/nyheter/ekonomi/article87142.ece. Läst 13 december 2012. 
  34. ^ Mattias Fröjd (18 juni 2012). ”Skanska premiärbygger nytt koncept”. Fastighetsnytt. http://fastighetsnytt.se/2012/06/skanska-premiarbygger-nytt-koncept/. Läst 13 december 2012. 
  35. ^ ”Prefabs sprout as Britain embraces timber-frame housing” (på engelska). The Guardian. 12 november 2012. http://www.guardian.co.uk/business/2012/nov/12/prefabs-britain-timber-frame-persimmon. Läst 13 december 2012. 
  36. ^ ”Historik”. http://www.coor.se/Om-Coor/Historik/. Läst 5 augusti 2012. 
  37. ^ Linda Nohrstedt (25 mars 2009). ”"Vi hade en otroligt bra kund"”. Byggvärlden. Arkiverad från originalet den 8 april 2018. https://web.archive.org/web/20180408010234/http://www.byggvarlden.se/vi-hade-en-otroligt-bra-kund-62317/nyhet.html. Läst 14 januari 2013. 
  38. ^ Malin Axelsson (29 september 2012). ”Grattis Ölandsbron!”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/grattis-olandsbron_7540752.svd. Läst 14 januari 2013. 
  39. ^ Andreas Joons (5 november 2012). ”Skanska: Fokus på byggmaterial, order frågetecken - analytiker”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418060827/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3575684.ece. Läst 14 januari 2013. 
  40. ^ ”Byggnation och faser”. Stockholms läns landsting. 9 januari 2013. Arkiverad från originalet den 3 december 2012. https://web.archive.org/web/20121203200612/http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/Byggnation_och_faser/. Läst 14 januari 2013. 
  41. ^ Lars Dimming (11 april 2007). ”Skanska vill bygga i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.155002-skanska-vill-bygga-i-goteborg. Läst 14 januari 2013. 
  42. ^ Leif Sundberg (21 september 2012). ”Högakustenbron”. Kramfors kommun. http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617. Läst 14 januari 2013. 
  43. ^ Björn Hedensjö (6 april 2005). ”Uddevallabron modell för Skanskas prestigebygge i USA”. Dagens Industri. 
  44. ^ ”Skanska bygger VM-arena i Prag”. Dagens Nyheter. 12 mars 2003. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-bygger-vm-arena-i-prag. Läst 14 januari 2013. 
  45. ^ Anna Höglund (21 mars 2006). ”"Snyggaste arenan i Sverige"”. Gefle Dagblad. https://www.gd.se/2006-03-21/snyggaste-arenan-i-sverige. Läst 14 januari 2013. 
  46. ^ ”Stockholms stadshus”. Skanska AB. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305132219/http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/stockholms-stadshus/. Läst 14 januari 2013. 
  47. ^ ”Skanska bygger ut Oslos flygplats”. Affärsvärlden. 14 mars 2011. Arkiverad från originalet den 16 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110316030030/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3126223.ece. Läst 14 januari 2013. 
  48. ^ Anne-Beth Jensen (30 oktober 2012). ”Statoil – nytt regionkontor” (på norska). Byggeindustrien. Arkiverad från originalet den 5 november 2012. https://web.archive.org/web/20121105105551/http://www.bygg.no/prosjekter/96249.0. Läst 14 januari 2013. 
  49. ^ ”Skanska bygger åt Statoil i Oslo”. Byggnyheter.se. 18 juni 2010. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418014528/http://www.byggnyheter.se/2010/06/skanska-bygger-t-statoil-i-oslo. Läst 14 januari 2013. 
  50. ^ Charles Ajunwa (18 november 2012). ”London: The Amazing Attractions” (på engelska). This Day. Arkiverad från originalet den 21 november 2012. https://web.archive.org/web/20121121183454/http://www.thisdaylive.com/articles/london-the-amazing-attractions/130933. Läst 13 december 2012. 
  51. ^ ”Skanska Win Heron Tower Contract” (på engelska). Skyscrapernews.com. 31 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304062334/http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1181. Läst 13 december 2012. 
  52. ^ ”Building homes the Scandinavian way” (på engelska). Building 4 Change. 13 september 2012. Arkiverad från originalet den 29 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130129174318/http://www.building4change.com/page.jsp?id=1466. Läst 14 januari 2013. 
  53. ^ ”Smart, sustainable and stylish” (på engelska). Cambridge News. 8 november 2012. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. http://archive.is/2016.01.29-085012/http://www.cambridge-news.co.uk/Smart-sustainable-stylish/story-22749145-detail/story.html. Läst 14 januari 2013. 
  54. ^ Tomasz Ciechoński (9 november 2012). ”Skanska posprząta na A1 i skasuje 68,5 mln zł” (på polska). Gazeta Toruń. Arkiverad från originalet den 12 november 2012. https://web.archive.org/web/20121112095539/http://torun.gazeta.pl/torun/1,87119,12819589,Skanska_posprzata_na_A1_i_skasuje_68_5_mln_zl.html. Läst 14 januari 2013. 
  55. ^ ”Skanska bygger ut naturgasanläggning i Brasilien”. Energinyheter.se. 3 april 2012. https://www.energinyheter.se/20190804/6801/skanska-bygger-ut-naturgasanlaggning-i-brasilien. Läst 14 januari 2013. 
  56. ^ ”Här ska Skanska växa”. Affärsvärlden. 11 november 2011. Arkiverad från originalet den 22 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120122161202/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3342237.ece. Läst 14 januari 2013. 
  57. ^ ”Skanska bygger jätteanläggning i Rio”. Maskinentreprenören. 3 april 2012. http://www.me.se/Tidning/Branschnytt/2012/April/Skanska-bygger-jatteanlaggning-i-Rio/. Läst 14 januari 2013. [död länk]
  58. ^ Charlotte Owen (3 april 2012). ”Petrobras hires Swedish company to expand gas capacity” (på engelska). Oil & Gas Technology. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. http://archive.is/2013.05.02-095418/http://www.oilandgastechnology.net/downstream/petrobras-hires-swedish-company-expand-gas-capacity. Läst 14 januari 2013. 
  59. ^ World Business Council for Sustainable Development (11 juni 2012). ”Green projects become the catalyst for green jobs” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/sustainable-business/skanska-el-totoral-wind-farm. Läst 14 januari 2013. 
  60. ^ Lennart Palmeus (21 april 2005). ”Skanska bygger för egna pengar i Chile”. Dagens Industri. 
  61. ^ ”Skanska vill utveckla betalväg i Chile”. Infrastrukturnyheter.se. 28 januari 2010. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005065223/http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/01/skanska-vill-utveckla-betalvag-i-chile. Läst 14 januari 2013. 
  62. ^ Ola Kinnander (29 december 2010). ”Alberta Fund to Buy Skanska's 50% Stake in Chile Highway for $875 Million” (på engelska). Bloomberg. Arkiverad från originalet den 1 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110101214340/http://www.bloomberg.com/news/2010-12-29/alberta-fund-to-buy-skanska-s-50-stake-in-chile-highway-for-875-million.html. Läst 14 januari 2013. 
  63. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]