Hoppa till innehållet

Regierungsbezirk

Från Wikipedia
Tysklands administrativa indelning

Regierungsbezirk (regeringsdistrikt), plural Regierungsbezirke, är en administrativ enhet i fyra av Tysklands förbundsländer, som ligger mellan förbundsland och krets (Landkreis/Kreis) respektive kretsfria städer. Ett Regierungsbezirk är en statlig myndighet under respektive förbundsland och inte en kommunal enhet.

De första regeringsområdena grundades under de preussiska reformerna åren 1808–1816, då Preussen indelade sina provinser i 25 Regierungsbezirke. I Preussen var det den närmaste underavdelningen under provinsen och av ungefär samma storlek som länen i mellersta och södra Sverige. Kungariket Bayern var indelat i 8 regeringsområden (eller kretsar), vart och ett med en president och en kollegial Bezirksregierung, fördelad på 2 kamrar, vardera bestående av en direktor, 3–6 rådmän samt flera assessorer och andra tjänstemän. I motsats till förhållandet i Preussen hade regeringsområdet i Bayern en representation, Landrat. I kungariket Sachsen, som var indelat i 5 regeringsområden, hette dessas styrelse Kreishauptmannschaft. Provinsen Sachsen hade likaså Regierungsbezirk.

Regierungsbezirke i Förbundsrepubliken Tyskland

[redigera | redigera wikitext]
Tysklands Regierungsbezirke, 1981-2008.

Regierungsbezirke finns i fyra av Tysklands sexton förbundsländer. Dessa är

Förbundsländer utan Regierungsbezirke

[redigera | redigera wikitext]

De till ytan små förbundsländerna Berlin, Hamburg och Bremen har som stadsstater inte denna typ av underindelning; de administrativa stadsdelsområdena kallas här Bezirk (Berlin och Hamburg) respektive Stadtbezirk (Bremen), men dessa är kommunala underenheter istället för delstatliga myndigheter. I Berlin och Hamburg har dessa direktvalda parlamentariska församlingar; i Bremen finns istället stadsdelsfullmäktige (Beiräte) för varje stadsdel, som är nivån under Stadtbezirk.

Övriga förbundsländer

[redigera | redigera wikitext]

I de nio förbundsländer som varken är stadsstater eller har Regierungsbezirke är Kreis eller Landkreis respektive kretsfri stad den högsta administrativa underindelningen, men dessa fungerar här som sekundärkommuner och inte som delstatliga myndigheter.

Fyra förbundsländer har avskaffat sina regeringsdistrikt under 2000-talet. Dessa förbundsländer är Niedersachsen (2005), Rheinland-Pfalz (2000), Sachsen-Anhalt (2004) och Sachsen (sedan 1 mars 2012; här fick regeringsdistrikten benämningen Direktionsbezirke den 1 augusti 2008 i samband med en förvaltningsreform; de tre Direktionsbezirke lades samman till en enda myndighet, Landesdirektion Sachsen den 1 mars 2012).

Förbundsländerna Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern och Thüringen, som tidigare tillhörde Östtyskland, samt de västtyska förbundsländerna Schleswig-Holstein och Saarland, har aldrig haft regeringsdistrikt sedan sina respektive inträden i Förbundsrepubliken Tyskland.

Historiska Regierungsbezirke

[redigera | redigera wikitext]

I Förbundsrepubliken Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Fyra av dagens tyska förbundsländer har haft Regierungsbezirke eller motsvarande indelningar men avskaffat dem under 2000-talet.

Preussens Regierungsbezirke

[redigera | redigera wikitext]

Regierungsbezirk var även ett administrativt område i Preussen under kungadömet, Tyska kejsardömet, Weimarrepubliken och Nazityskland. Regierungsbezirk utgjorde där nivån mellan provinserna och kreise, och därmed den näst högsta underindelningen i det preussiska kungadömet, sedermera Fristaten Preussen.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Regierungsbezirk.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Regeringsområde, 1904–1926.