1823
år
1823 (DCCCXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraApril
redigera- April–oktober – Amerikanska flottan genomför landstiganden på Kuba i jakt på pirater.[1]
Maj
redigera- 22 maj – Sveriges kronprins Oscar (I) gifter sig genom ombud med Josefina av Leuchtenberg.
Juni
redigera- 19 juni – Det svenska kronprinsparets vigsel bekräftas vid en ceremoni i Storkyrkan.[2]
- Juni – Ett oppositionsparti framträder vid den svenska riksdagen, bland annat lett av Carl Henrik Anckarsvärd, Anders Danielsson och Nils Månsson i Skumparp. Riksdagen beslutar att metallmyntfot skall återinföras, på grund av den fallande prisnivån. Staten börjar därför bygga upp silverreserverna.
Juli
redigera
- 1 juli – Centralamerikanska federationen skapas.[3]
- 10 juli – En färja till Öland kantrar i Kalmarsund, varvid omkring 40 människor drunknar.[4]
- Juli – Den franske fysikern och forskaren Augustin-Jean Fresnel installerar världens första för fyr avsedda Fresnel-lins i fyren Cordouan, belägen vid Girondeviken.
Augusti
redigera- 31 augusti – Franska trupper stormar fästningen Trocadero i Spanien som hålls av liberala upprorsmän vilket markerar slutet på det Spanska inbördeskriget.
September
redigera- 28 september – Sedan Pius VII har avlidit den 20 augusti väljs Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga till påve och tar namnet Leo XII.
Okänt datum
redigera- 3 000 attacker av pirater mot handelsmän har rapporterats i Karibien sedan 1815.[1]
- Karl XIV Johan beslutar att börja låta bygga det kungliga slottet i Kristiania (nuvarande Oslo), fram till vilket gatan Karl Johans gate (mer känd som Karl Johan) leder.
- En badanläggning för salta bad öppnas i Varberg.
- Berättelser ur svenska historien av Anders Fryxell börjar ges ut.
- Per Adolf Norstedt startar ett bokförlag (Norstedts förlagsgrupp).
- Johan Aron af Borneman framlägger efter sin ekbesiktning (inledd 1819), ett förslag om att de svenska ekarna skall släppas fria och inte längre vara förbehållna flottan.
- Anti-Slavery Society bildas i Storbritannien.
Födda
redigera- 23 mars – Schuyler Colfax, amerikansk politiker, representanthusets talman och USA:s vicepresident.
- 2 april – Samuel W. Hale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.
- 18 april – Otto Edvard August Hjelt, finländsk läkare och professor.
- 10 maj – John Sherman, amerikansk politiker.
- 14 maj – Carl Björn, svensk trädgårdsmästare och riksdagsman.
- 23 maj – Ante Starčević, kroatisk politiker.
- 11 juni – James L. Kemper, amerikansk jurist, militär och politiker, guvernör i Virginia 1874–1878.
- 1 juli – Charles B. Farwell, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.
- 6 juli – Sophie Adlersparre, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
- 15 juli – Alexander av Hessen-Darmstadt, prins.
- 16 juli – Johannes Jonson, svensk hemmansägare och riksdagsman.
- 25 juli – Albert Lindhagen, svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.
- 3 augusti – Thomas J. Robertson, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1877.
- 4 augusti – Oliver Hazard Perry Morton, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1877.
- 15 augusti – Orris S. Ferry, amerikansk politiker och militär, senator 1867–1875.
- 28 september – Alexandre Cabanel, fransk målare.
- 3 oktober – Adolph Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
- 16 november – Henry G. Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.
- 18 november – Charles Henry Bell, amerikansk republikansk politiker, senator 1879, guvernör i New Hampshire 1881–1883.
- 29 november – La Fayette Grover, amerikansk demokratisk politiker.
- 6 december – Friedrich Max Müller, tysk orientalist.
- 7 december – Leopold Kronecker, tysk matematiker.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 8 januari – Francis Locke, 56, amerikansk politiker.
- 26 januari – Edward Jenner, 73, brittisk läkare, smittkoppsvaccinationens uppfinnare.
Februari
redigera- 7 februari
- Antoine-François Peyre, 83, fransk arkitekt.
- Ann Radcliffe, 58, engelsk författare.
Mars
redigera- 22 mars – Adam Kazimierz Czartoryski, 88, polsk furste och tronpretendent.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 3 april – Erik Johan Stagnelius, 29, svensk lyriker.
- 23 april – John Williams Walker, 39, amerikansk politiker, senator 1819–1822.
- 24 april – David von Schulzenheim, 91, svensk läkare och nationalekonom.
- 29 april – Dwight Foster, 65, amerikansk politiker, senator 1800–1803.
Maj
redigera- 18 maj – Friedrich Bury, 60, tysk konstnär.
Juni
redigera- 1 juni – Louis Nicolas Davout, 53, fransk militär.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 22 juli – William Bartram, 84, amerikansk naturforskare.
Augusti
redigera- 11 augusti – Herman Battram, 58, svensk ämbetsman.
- 20 augusti – Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti, 83, påve sedan 1800.
September
redigera- 11 september – David Ricardo, 51, brittisk nationalekonom.
- 13 september – John Wayles Eppes, 51, amerikansk politiker.
- 23 september – Matthew Baillie, 61, brittisk patolog.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 8 oktober – Jean N. Destréhan, plantageägare och kreolpolitiker i Louisiana.
- 30 oktober – Edmund Cartwright, 80, brittisk präst och uppfinnare.
November
redigera- 1 november – Heinrich Wilhelm von Gerstenberg, 86, tysk författare.
December
redigera- 3 december – Giovanni Belzoni, 45, italiensk arkeolog.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Det hände i dag
- ^ World Statesmen
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör 1823.