En gång i tiden hette jag habj på den här wikin. Jag hade tänkt ligga lite lågt med det... men snart kommer folk ändå att haja så det är lika bra att säga det högt.

De senaste åren har jag inte redigerat mycket alls, bara litegrann från ett par olika konton plus lite oinloggat. Jag lär säkert fortsätta att redigera oinloggat när andan faller på. Det har varit väldigt skönt att slippa liksom ha en Wikipedia-identitet utan bara låta redigeringarna stå för sig själva. Det är med viss bävan som habj kliver fram ur garderoben... men i det ögonblick som Siden började härja i namnrymden Wikipedia fanns inget annat val.

Som gammal metapedian (vilket i sammanhanget inget har med någon annan wiki-sajt att göra utan enbart syftar på att man sysslar mycket med hur Wikipedia funkar, inte enbart eller ens främst redigerar i artiklar) är det mig ett sant nöje att se hur det ur den gamla humoristiska och lätt oseriösa sidan Wikipedia:Fluff växt fram den seriösa och rimliga uppmaningen Wikipedia:Skriv specifikt och koncist.





Ställningstaganden

redigera

Konsensus skapas inte främst genom diskussioner, utan genom handlande

redigera

Handlingar på wikin (såsom att skriva ner en idé, skapa sidor eller strukturera om) kan möta motstånd. Att söka konsensus före varje enskild handling vore möjligt, men ineffektivt. Det är en del av att lära sig "wikins väg" att förstå sammanhanget och övriga användare tillräckligt väl för att kunna handla så, att sannolikheten för att det i efterhand ska finnas konsensus för handlingen är hög. Detta är effektivt. Om andra inte håller med, kommer de att reagera. Om de håller med, behöver de inte göra någonting alls - det finns ju inget som måste göras - och därmed ger de sitt tillstånd genom sin tystnad.


Actions in the common wiki space (like posting ideas, creating pages, refactoring) may face opposition for various reasons. It would be possible but very inefficient to seek consensus before each single action. It is part of getting acquainted with "the wiki way" to understand the content and the other contributors well enough to be able to act with a high chance of consensus afterwards. This is efficient. If the others disagree, they will react. If the others agree, they need to do nothing (no work needs to be done) and thereby give their SilentAgreement.


SilentAgreement på wikisajternas urmoder MeatballWiki

Skriv inte om dig själv, din bror eller din bästa kompis

redigera

Jag anser fortfarande att det är skandal att den artikel som en av våra användare skrivit om en annan wikipedian (som råkar vara en av hans gamla polare) med artikelämnet själv som väsentlig källa - alternativt bara lagt upp den text som artikelämnet själv komponerat, vilket onekligen är svårt att veta - fick vara kvar. Jag finner det också både märkligt och upprörande att den officiella artikelförfattaren knappt alls klandrats för detta. (I och för sig har det säkert minskat hans trovärdighet. Men vad minns folk om det här, fem år efteråt?) Istället ser jag hur praxis har förskjutits, så att sidan om som en gång hette "Skriv inte om dig själv" och numera Wikipedia:Intressekonflikter blivit alltmer vag.

Den här historien var ett av de största skälet till att jag försvann ut från Wikipedia ett tag efteråt. Jag finner det hårresande hur människor låter det faktum att många av oss skrivit om byggnader vi jobbat i och liknande bli ett argument till att det helt plötsligt är okej att skapa artiklar om sig själv och sina kompisar. För mig är det ett gravt brott mot en gammal Wikipedia-princip som vi borde hålla högt.

Om källor

redigera

Felaktiga källor är värre än inga alls

redigera

Efter att på engelska Wikipedia ha stött på ett par artiklar där källorna inte riktigt stödde de saker i artiklar där man åberopat dem känner jag mig lite konfunderad. Leder kravet till källor i artiklar med hot om radering till att man som wikipedian, oavsett om man själv eller någon annan skapat artikeln, ibland lite slarvigt stoppar in en "källa" för att rädda den?

Hur ofta granskar någon de källor som finns i våra artiklar? Tänk om vi inte alls bygger ett mer tillförlitligt uppslagsverk... utan bara inbillar oss att vi gör det?

Vetenskapliga artiklar som källor

redigera

Jag känner mig också lite skeptisk till att vetenskapliga artiklar allt oftare används som källor i artiklar. Det är lätt att tycka att vetenskapliga arbeten är de som har högst dignitet och borde vara bäst, men jag menar att vi skriver mycket bättre artiklar om vi istället vänder oss till läroböcker som källor. Sådant som är intressant för andra än vetenskapsmän finns per definition publicerat på annat håll. Ska vi börja ge oss in på att värdera de olika vetenskapliga artiklar som ger motstridiga fakta - då måste man ju vara ordentligt insatt på området. Resultatet av att en amatör eller glad medicinstudent utan tillräcklig insikt försöker sammanställa forskningsläget utifrån en Pubmed-sökning blir ofta grötigt och obegripligt. Framför allt lyckas man inte skilja ut vilka fakta som verkligen är väsentliga och vilka som är mer perifera.

Att artiklar om vanliga sjukdomar ofta är fullspäckade med referenser till vetenskapliga artiklar (särskilt om de är översatta från enwp) beror säkert mest på att detta är en lättillgänglig typ av källa för den som sitter framför en dator. Böcker måste jag leta upp på biblioteket men söka på Pubmed kan jag som universitetsstudent göra när som helst.

Dessutom är det rätt ofta som vetenskapliga artiklar används för att underbygga andra fakta än de som hittades i det arbete som den vetenskapliga artikeln "marknadsför". Det känns så otroligt konstigt att på Wikipedia se vetenskapliga artiklar som referenser för annat än för de forskningsdata som finns däri. Det är i bästa fall slentrianmässigt eller slarvigt, ibland faktiskt direkt ohederligt.

Ju mer sammanfattande texter man använder, desto mer lättläst torde artiklarna bli. Jag är inte anhängare av att Wikipedias artiklar ska börja rabbla att "En metastudie där sju behandlingsmetoder jämförs visar att vid depression har ett flertal korta behandlingsmetoder utöver KBT visats vara lika effektiva bland dem som genomför behandlingen, och ha signifikant lägre bortfallsnivå." Om läsaren ska ha en chans att förstå måste vi sammanfatta. Att citera källor ordagrant är oftast ett tecken på att man inte riktigt förstått dem. Har man gjort det, kan man också formulera om innehållet till något mer lättbegripligt.

Gamla essäer och andra texter

redigera

Inklusiver essäskisser som jag fortfarande på något sätt finner intressanta.

Kring Wikipedia och dess sätt att fungera

redigera

Personligt

redigera
  • Avhopp Text från 2005 om när jag första gången avstod från admin-verktygen. (Jag hade faktiskt helt glömt bort att jag gjorde så då. Vad som rent konkret ledde fram till beslutet minns jag inte heller.)
  • Hallå, så där sa jag inte! Om min första och sista tidningsintervju i egenskap av wikipedian.

Andras texter

redigera

Arbetsmateriel

redigera

Länkar

redigera