Diskussion:Altruism

Vad är det? Jlandin 12 januari 2010 kl. 11.46 (CET)Svara

Är verkligen att vända andra sidan till en altruistisk handling? Vad är det för något oegennyttigt eller osjälviskt med det? Dygd, ja, men altruism?--90.233.152.88 12 augusti 2011 kl. 14.00 (CEST)Svara

Det en liknelse. Det kan t.ex. tolkas som nedrustning, dvs att avstå lite av sin egen säkerhet för världsfredens skull. Mange01 13 augusti 2011 kl. 11.40 (CEST)Svara

Jomen på en mellanmänslig nivå innebär det att någon går utan straff. Straff är ju ett pedagogiskt verktyg. Utan straff, ingen insikt, därför finns en stor risk att personen som slår kinden gör om det. Det finns inget inbyggt oegennyttigt i detta. Det kan tvärt om vara en ursäkt för att inte se till samhällets beästa, om det vore jobbigt att straffa eller tillrättavisa.--90.233.161.224 13 augusti 2011 kl. 11.55 (CEST)Svara

Förresten brukar jag tolka det som "slå mig på andra kinden också", som ett slags provokation (take another little piece of my heart).--90.233.161.224 13 augusti 2011 kl. 11.57 (CEST)Svara

Av ditt resonang förstår jag att du inte är pacifist. Din tolkning skulle naturligtvis aldrig ges i religiös litteratur. Gällande artikeln är det okej att du har strukit kindliknelsen eftersom det verkar som att den skulle behövas förklaras, och det har vi inte riktigt utrymme för. Jag la in länken till Bergspredikan istället. Gyllene regeln verkade ha missförståtts - jag ändrade lite.

Jag är bara glad amatör när det gäller psykologi, men är det verkligen inom kognitiv psykologi som man talar om socialisation? Det associerar jag till Freuds överjag, och till socialpsykologi. Kognitionsläran handlar väl mest om inlärning, logik, osv? Mange01 13 augusti 2011 kl. 23.41 (CEST)Svara

Det var ju mitt resonemang som var pacifistiskt, vända andra kinden till, däremot masochistiskt. Jag har faktiskt läst exegetik :) --90.233.161.224 14 augusti 2011 kl. 07.57 (CEST)Svara

Jag tycker att du blandar ihop altruism med att vara moralisk. Altruism är ett sinnelag eller ett beteende som hör ihop med moral, men orden kan inte ersätta varandra.--90.233.161.224 14 augusti 2011 kl. 07.59 (CEST)Svara

Hmm. Att vilja proportionerligt vedergälla motståndaren för offörrätter, som ett "pedagogiskt vertyg", är inte pacifism, men en vanlig syn på fredbevarande bland militärer och andra icke-pacifister. Det är snarare att leva enligt gamla förbundet - "öga för öga, tand för tand".

Du har rätt, jag har inte fattat skillnaden mellan psykologisk altruism och att handla enligt en etisk norm. Vad som är altrusim blir beroende av vilken etisk måttstock man använder som jag uppfattar det. Soldater, terrorister och självmordsbombare är altruister enligt sin egen norm. Har jag fel? Mange01 14 augusti 2011 kl. 11.01 (CEST)Svara

Jag talade inte om öga för öga när jag tog upp straff. Vi har ett straffsystem i Sverige som inte grundar sig på den straffnormen utan på prevention. Om du utläste "straff" som öga för öga så förstår jag din reaktion, men straff behöver förstås inte vara fullt så blodigt.

Moral behöver inte vara oegennyttig. Det beror på vilken etik man följer. Det finns etiska teorier som antar - ungefär- att allt blir bäst om alla handlar egoistiskt, för summan av alla egoismer kommer att leda till störst lycka för alla (något jag bestrider, men det hör inte hit). En (själsligt sett) masochist, en människa som inte begriper sina handlingar (en dum person), en psykopat som lärt sig hur man ska bete sig - dessa personer och andra fall är inte nödvändigtvis moraliska även om de altruistiskt skänker pengar till fattiga. Men en galen person som tror att han kommer att rädda världen från marsmänniskor om han spränger sig själv och andra, handlar altruistiskt.

Nu har jag tagit upp fleraa negativa fall av altruism, så jag är rädd att jag sänder ut fel signaler. Men visst stämmer det om självmordbombare, men det vill jag kanske inte framhålla i artikeln :) Det skulle behöva utredas ganska djupt för att inte bli obegripligt och sända ut fel signaler.--90.233.161.224 14 augusti 2011 kl. 11.20 (CEST)Svara

Jag har alltid betraktat altruism som ett beteende som inte då har med motiven till detta att göra. Och att beteendet då kan utföras av människor men också av organisationer. Ur den aspekten är denna text för lång och blandar dessa saker. Och hur kan man säga att agape skapar "äkta" altruism. (och vad är äkta) Jag skulle formulera det som att altruism kan ha olika drivkrafter, en av dessa är kärlek/agape. Däremot ser jag motsaten egoism som både ett beteende och drivkraft.Yger 14 augusti 2011 kl. 11.34 (CEST)Svara

Den första noten går till en undersökning om altruism hos en grupp amerikaner, och där delas altruism in i tre aspekter: altruistiska värderingar (s. 17), altruistisk kärlek (s.19) och altruistiska beteenden (s.20). Innan detta bedöms empatin hos informanterna (s. 16). Det kan vara idé att skilja dessa aspekter åt - en rik person med mycket fritid har större möjligheter att vara altruistisk än en fattig person som inte har någon fritid. Men beteendet behöver därför inte motsvara förståelsen eller viljan. Tycker jag.--90.233.161.224 14 augusti 2011 kl. 11.54 (CEST)Svara

Jag blir klart orolig att vi förvirrar saker över språkbarriärer här. Engelskans love är inte detsamma som svenskans kärlek. Det svenska begreppet kärlek är primärt att ovillkorligt ge, och i svenska prata om altruistisk kärlek är en tautologi, medan jag ser det engelska uttrycket "Altruistic love" som relevant och egentligen betyder just det svenska ordet för kärlek. ÄR denna artikel för mycket kopierad från engelskan och därmed också lagt in mycket av de som här står i artikeln om kärlek? Yger 14 augusti 2011 kl. 12.15 (CEST)Svara

Jag kan hålla med om detta med kärlek, och har själv inte infört kärlek i artikeln. Däremot tycker jag att det finns en poäng i att skilja mellan den inre egenskapen (viljan, förståelsen eller något sådant) från beteendet - att se båda aspekterna som altruism. På något sätt håller jag med den som skrivit artikeln om att det måste finnas en inre drivkraft för att beteendet ska vara äkta altruism ("full altruism") - ett egoistiskt betingat handlande som är altruistiskt är inte "riktig altruism", men ändå någorlunda tillräckligt - och en förståelse och vilja som inte omsätts i handling är inte heller tillräckligt men ändå någorlunda tillräckligt för att kallas altruism. För att en kärlekshandling ska vara kärlek måste man ju känna kärlek. Eller något sådant. Detta tycker jag är en poäng i forskningen som framställs i första noten.--90.233.161.224 14 augusti 2011 kl. 12.31 (CEST)Svara

Jag är skyldig till agapeformuleringen och strök den nu. Googlar man ser man att flera böcker gör en koppling mellan altruism och agape såväl som empati. Altruism krävs för agape enligt en källa - men kanske inte tvärtom. De definitioner jag hittar just nu av "true altruism" verkar inte innefatta något krav på "rena" motiv. Konsekvensen av en sådan definition blir dock märklig. Om jag handlar avsiktligt egoistisk, men oavsiktligt då missgynnar mig själv och gynnar någon annan, skulle det då verkligen vara "äkta altruism"? Eller "psykologisk altruism"? Vi skulle behöva bättre källor som reder ut skillnaden mellan psykologisk, biologisk och "verklig" altruism. Mange01 15 augusti 2011 kl. 22.14 (CEST)Svara

Varför skulle inte ickemänskliga djur kunna gör medvetna val? Hur gör de annars sina val? Är de robotar? Eller menar artikelskrivaren att allt skulle vara reflexer. Även hos delfiner, valar, elefanter? Skulle schimpansen sitta hela dagen helt hjärndöd och stirra rakt ut luften i väntan på att ett stimuli ska dyka upp? Att vi människor inte kan förstå hur det är att vara medveten som icke mänskligt djur, betyder inte att vissa arter inte kan vara det. Det gömmer sig en antropocentrisk underton i denna inledning av stycket. Det räcker med att gå in på Wikipedias avdelning för "Medvetande hos djur" så får man en mycket mer nyanserad bild av denna komplexa fråga. Jag ändrar från "Djur" (d.v.s alla djur) till "Många djur". 63.233.214.62 24 mars 2013 kl. 03.58 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Altruism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade {{död länk}} till http://65.213.192.137/NR/rdonlyres/7EFE80C6-FD3A-46F7-AF22-ACE5C9E34E14/0/AltruismandEmpathyinAmerica.pdf
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20120204155459/http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=altruism till http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=altruism

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 juni 2017 kl. 13.22 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Altruism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20120210214612/http://65.213.192.137/NR/rdonlyres/7EFE80C6-FD3A-46F7-AF22-ACE5C9E34E14/0/AltruismandEmpathyinAmerica.pdf till http://65.213.192.137/NR/rdonlyres/7EFE80C6-FD3A-46F7-AF22-ACE5C9E34E14/0/AltruismandEmpathyinAmerica.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 april 2019 kl. 03.45 (CEST)Svara