Lars Engström (skådespelare)

svensk skådespelare
För andra med samma namn, se Lars Engström.

Pontus Lars Harald Engström, född 21 februari 1927 i Stockholm, död 11 februari 2009 i Stockholm, var en svensk teaterchef, regissör och skådespelare.

Lars Engström
FöddPontus Lars Harald Engström
21 februari 1927
Stockholm
Död11 februari 2009 (81 år)
Stockholm
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Lars Engström tog studenten 1944 och studerade sedan juridik vid Uppsala uniiversitet, där han blev juris kandidat 1949. Han påbörjade sedan en juridisk karriär, bland annat som tingsnotarie 1950–1952, innan han 1954 antogs som elev vid Göteborgs stadsteaters elevskola, tillsammans med Nadja Witzansky, Lena Söderblom, Kerstin Tidelius, Arne Eriksson, Bo Swedberg och Per Jonsson.[1], där han studerade till 1957. Han var sedan engagerad vid Göteborgs stadsteater, först som skådespelare och 1960–1966 som regissör.[2][3]Han verkade därefter dels som frilansregissör dels i olika längre engagemang.

Han var konstnärlig ledare för Fästningsspelen i Varberg och 1966–1967 för en teatergrupp vid Riksteatern/Svenska teatern. Han var rektor för Statens scenskola i Malmö 1967–1973 och teaterchef vid Uppsala-Gävle stadsteater 1974–1980. Efter 1989 var han åter verksam som skådespelare.[3]

Engström debuterade som teaterregissör 1958Fästningsspelen i Varberg med Den inbillade sjuke.

Lars Engström var från 1950 gift med Maj Engström, ogift Nieckels (född 1927), dotter till civilingenjör Harry Nieckels och Margit , född Möller.[3] Han avled den 11 februari 2009, efter en längre tids sjukdom. Han är gravsatt på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[4]

Filmografi

redigera
Roller
Regi

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1959 Plötsligt i somras
Tennessee Williams
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[5]
Vid skilda bord
Terence Rattigan
Åke Falck Göteborgs stadsteater[6]
Besök av gammal dam
Friedrich Dürrenmatt
Johan Falck Göteborgs stadsteater[7]

Regi (ej komplett)

redigera
År Produktion Upphovsmän Teater
1960 Att och att icke
Bo Sköld Göteborgs stadsteater[8]
1961 Man kan aldrig veta
You Never Can Tell
George Bernard Shaw Göteborgs stadsteater
1962 Fallet Elisabeth von Ritter
A Far Country
Henry Denker Göteborgs stadsteater
1963 En månad på landet
Месяц в деревне, Mesiats v derevne
Ivan Turgenev Göteborgs stadsteater,
våren 1963
1964 Mister Ernest
The Importance of Being Earnest, A Trivial Comedy for Serious People
Oscar Wilde Göteborgs stadsteater,
15 januari 1964
Brecht om Brecht
Bert Brecht Göteborgs stadsteater,
maj 1964
1967 Hela dagarna i träden
Des journées entières dans les arbres
Marguerite Duras
Översättning Nils A. Bengtsson och Gun Bengtsson
Stockholms stadsteater
1983 Kvinnor och äppelträd
Moa Martinson Riksteatern[9]
1985 Solens barn
Дети солнца, Deti solntsa
Maksim Gorkij Riksteatern[10]
1993 Spektakel på Haga
Lars Engström Fjärilshuset[11]

Bibliografi

redigera
  • Uppsala-Gävle statdsteater 25 år (redaktör/utgivare tillsammans med Lena Sander). Uppsala : Upsala-Gävle stadsteater, 1976 Librs 265364
  • Apa eller människa - teater som liv. Stockholm: CKM. 1999. Libris 7775541. ISBN 91-88812-42-1 

Källor

redigera
  1. ^ ”Sju teaterelever i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 augusti 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-08-31/235/12. Läst 26 december 2021. 
  2. ^ Engström, P Lars H i Vem är vem, Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, 1965.
  3. ^ [a b c] Engström, P Lars H, i Vem är det, 1993.
  4. ^ Sök gravsatt, Stockholm.
  5. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 
  6. ^ Barbro Hähnel (8 maj 1959). ”Brendan Rattigans 'Vid skilda bord' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-05-08/122/9. Läst 26 september 2020. 
  7. ^ ”Scenförändringar: Dürrenmatt och Delaney”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 september 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-09-30/265/16. Läst 26 september 2020. 
  8. ^ ”Nöjesnytt”. Dagens Nyheter: s. 9. 10 augusti 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-08-10/215/9. Läst 26 september 2020. 
  9. ^ Per Allan Olsson (26 november 1983). ”Moa Martinson på Folkteatern: Träffsäkra bilder av livsvilja”. Dagens Nyheter: s. 27. http://arkivet.dn.se/tidning/1983-11-26/321/27. Läst 12 juli 2017. 
  10. ^ Lars Ring (16 april 1985). ”'Solens barn' hos Riksteatern: Brister i scenografi och rollgestaltning”. Svenska Dagbladet: s. 17. https://www.svd.se/arkiv/1985-04-16/17. Läst 12 juli 2017. 
  11. ^ Anna Lena Persson (20 juni 1993). ”Fjärilslätt spel i skirt växthus”. Svenska Dagbladet: s. 35. https://www.svd.se/arkiv/1993-06-20/35. Läst 12 juli 2017. 

Andra källor

redigera