Snörmakare var före industrialiseringen ett skrå av hantverkare som tillverkade finare snören och band, snoddar, fransar, galoner, gage[1], ligatur[2], band (spec sidenband) och liknande.[3] Snörena tillverkades på speciella vävstolar med trampor.

När varorna började fabriksproduceras under 1800-talet försvann snörmakarskrået successivt. Under frihetstiden var snörmakarna inblandade i en långvarig tvist med gulddragarskrået.

Författaren Gustaf Hellströms bok Snörmakare Lekholm får en idé handlar om den svenska ståndscirkulationen, hur personer från lägre stånd kunde ta sig upp i samhällshierarkin och följderna av detta. (Jfr klassresa.)

Referenser

redigera