Diskussion:Sagokung
Israel
[redigera wikitext]@Reddarn: Hej Reddarn! Du skrev ”Israels rike har inte haft några sagokungar”. Men Saul uppfyller ju de två kriterierna på en sagokung:
- Saul är känd från senare litteratur, inte någorlunda samtida kvarlevor.
- Man kan inte bevisa, att Saul existerat.
Vore jag tvungen att säga ja eller nej, skulle jag säga, att han existerat. Men personliga åsikter är ju inte relevanta. Med vänlig hälsning. Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 november 2017 kl. 00.19 (CET)
- Tanken att Saul skulle vara en rent mytologisk kung torde inte ha särskilt stort stöd, även om hans existens aldrig har kunnat bevisas. Saul omnämns i Första Samuelsboken, som antas ha skrivits på 900–500-talet f.Kr., varför jag betraktar den som någorlunda samtida med Saul. Sagokungar associerar jag främst med sumeriska kungalistan, där de första kungarna hade påstådda regentlängder av tiotusentals år. / Reddarn (diskussion) 7 november 2017 kl. 07.24 (CET)
- En sagokung behöver inte vara uppenbart otrolig eller mytologisk. Kriteriet är, att kungens historicitet inte kan bevisas. De nordiska sagokungarna har ofta en betydande sannolikhet, men helt övertygande bevis saknas. Sauls historicitet kan, som du skriver, inte bevisas, med mindre att arkeologerna gör nyfynd och finner inskriptioner om honom. Likheten mellan nordiska sagokungar och Saul är tydlig: de placeras av de bevarade berättelserna just före den tid, som vi vet lite mer om, och de omnämns bara i litterära källor. Omdömet ”sagokung” passar därför. Språkbruket i Sverige är, att en gestalt inte behöver avlägsna sig sig långt bort i det mytologiska, för att kallas sagokung. Det räcker, att källorna inte är nog säkra. I Sverige är ju alla gestalter före Erik Segersäll sagokungar i den meningen. Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 november 2017 kl. 08.28 (CET)
- Jag ser en stor skillnad mellan Ynglingaättens kungar och Saul, där de förstnämnda till stor del är fantasiskapade, medan det faktiskt finns starka indikationer på att Saul har existerat. Att göra en jämförelse mellan dem ser jag därför som mindre lyckat. Du skrev att det andra kriteriet för att kunna betraktas som sagokung, är att kungen är känd från senare litteratur. Dock skiljer det sig endast några hundra år mellan Sauls existens och Första Samuelsbokens sammanställande, vilket inte är särskilt mycket i ett antikhistoriskt perspektiv. Med anledning av detta ser jag inte Saul som det bästa exemplet på en sagokung, men däremot finns det många legendariska brittiska kungar. Storbritannien skulle därför med fördel kunna tas som exempel istället. / Reddarn (diskussion) 8 november 2017 kl. 16.35 (CET)
- En sagokung behöver inte vara uppenbart otrolig eller mytologisk. Kriteriet är, att kungens historicitet inte kan bevisas. De nordiska sagokungarna har ofta en betydande sannolikhet, men helt övertygande bevis saknas. Sauls historicitet kan, som du skriver, inte bevisas, med mindre att arkeologerna gör nyfynd och finner inskriptioner om honom. Likheten mellan nordiska sagokungar och Saul är tydlig: de placeras av de bevarade berättelserna just före den tid, som vi vet lite mer om, och de omnämns bara i litterära källor. Omdömet ”sagokung” passar därför. Språkbruket i Sverige är, att en gestalt inte behöver avlägsna sig sig långt bort i det mytologiska, för att kallas sagokung. Det räcker, att källorna inte är nog säkra. I Sverige är ju alla gestalter före Erik Segersäll sagokungar i den meningen. Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 november 2017 kl. 08.28 (CET)