Användare:SaDola

Bacillus anthracis
Mikrofotografiet av Bacillus anthracis (fuksin-metylenblått spor fläck)
Systematik
Domän	Bacteria
Stam	Firmicutes
Klass	Bacilli
Ordning	Bacillales
Familj	Bacillaceae
Släkte	'Bacillus'
Art	''anthracis''
Vetenskapligt namn
§ 'Bacillus anthracis'
Auktor	Cohn 1872

Bacillus anthracis är patogenen av sjukdomen mjältbrand. Det är en grampositiv, sporbildande, stavformad bakterie, som har en bredd på 1-1.2 µm och en längd på 3-5 µm Bakterien kan odlas i vanligt odlingsmedel under anaeroba eller aeroba förhållanden^[1].

Det är en av få bakterier kända för att syntetisera en protein kapsel (D-glutamat). Liksom Bordetella pertussis, bildar den en calmodulin-beroende exotoxin adenylatcyklas känd som (edema faktor), tillsammans med en dödlig faktor. Det innebär nära Genotypisk och fenotypiska likheter med Bacillus cereus och Bacillus thuringiensis. Alla tre arterna delar cellulära dimensioner och morfologi. Alla bildar ovala sporer centralt beläget i ett osvällt sporangium. Bacillus anthracis sporer i synnerhet är mycket elastiska och överlevande extrema temperatur, låg näringsämnen miljöer och hårda kemisk behandling under årtionden eller sekler^[2]

Robert Koch visade år 1876 att Bacillus anthracis är bakterien som orsakade mjältbrand. Han utförde flertal olika experiment för att komma fram till detta svar, han började med att ta en mjälte från en mus som dött i mjältbrand, han malde ner denna och renodlade bakerierna, han jämnförde dessa med bakterier från andra smittade mältar och om man kunde identifiera samma bakterie från alla individer samt kunde infektera friska individer så att man kunde renodla samma bakterie från dem som från de redan sjuka kunde man slå fast att det var denna bakterie som var roten till sjukdomen. Dessa tester kallade Koch sedan för Kochs postulat.

Mjältbrands bakterier är intressanta, för det var dessa som Koch formulerade sitt berömda poslulat på och det var dessa som Pasteur använde för att tillverka ett vaccin för att vaccinera får mot just mjältbrand.

Mjältbrand, antrax, är en sjukdom som ger en svårartad sepsis, vilken leder till döden om inte bahandlas. Eftersom bakterien är sporbildande kan den överleva i väldigt lång tid. Tre former av antrax kan drappa den smittade. Om bakterien får komma i kontakt med ett sår bildas en svartfärgad varhärd, kallad pustula maligna, detta kan snabbt urarta så att bakterierna kommer ut i blodomloppet vilket leder till svår sepsis. Sjukdommen har fått sitt namn efter varhärdens brun-svarta färg(från grekiskans anthracos = kol).^[3]

Den andra formen är steget allvarligare, lungantrax. Det får man om man har andats in luftburna sporer så att de sätter sig i luftvägarna, denna sorts smitta kallas på engelska "wool sorters disease", efter att många som höll på och hanterade ull fick denna smitta.

Den sista och tredje formen av antrax är mag-tarmantrax, och det är som namnet antyder när man har fått i sig sporer via mat eller dryck. Det leder precis som de andra formerna till svår sepsis och hög dödlighet.^[4] Det är främst djur som drabbas av denna sort.

Sjukdommen är nummera väldigt sällsynt i Sverige pågrund av strikt veterinärkontroll av sjuka djur och nogranna krav på importerad ull. Det senaste fallet av antrax i Sverige inträffade i slutet av 1960-talet.

Mjältbrands bakterier är mycket känsliga mot pencilin som alltså används vid behandling. Genmanipluerade bakterier kan vara resistanta mot både pencilin och andra antibiotika. Antraxvaccin för vaccination finns tillgängligt, mest för grupper som ligger i riskgruppen. Det framställs av en stam som förslorat sin ena plasmid, men har kvar den som kodar för kapeln. Det gör att bakterien kan framställa en liten mängd toxin vilket får kroppen att tillverka antikroppar mot dessa och på så sätt hindrar att sjukdommen bryter ut i full styrka.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

<references>