Diskussion:Gerillakrigföring

1.Styrkans storlek och mål: en gerilla är till antal stridande underlägsen, uppträder i små grupper, och agerar snarare taktiskt än angriper med stormningar av fienderna. OBEGRIPLIGT

2.Metod: gerillans formationer är inte bundna utan irreguljära. OBEGRIPLIGT

3.Socialpolitiskt: gerillan består av revolutionärer som vänder sig mot den rådande politiska ordningen och utgör en part i ett inbördes- eller befrielsekrig. DEN SPANSKA GERILLAN VAR INTE REVOLUTIOäR UTAN VILLE ÅTERUPPRÄTTA DEN RåDANDE ORDNINGEN FöRE NAPOLEONKRIGEN. DETSAMMA FÖR DE SOVJETISKA PARTISANERNA UNDER VKII; DE VILLE ÅTERTA DET SOCIALISTISKA FOSTERLANDET OCH ÅTERUPPRÄTTA DEN SOVJETISKA SAMHäLLSORDNINGEN.

4.Soldaten: en gerillasoldat värvas individuellt, ofta genom att han övertygas om gerillakrigets nödvändighet, och avkrävs elitegenskaper. DET SOVJETISKA PARTISANKRIGET VAR ORGANISERAT I FøRVæG. INGA ELITEGENSKAPER KRÄVS, ENDAST EN VILJA ATT STRIDA FÖR SAKEN.

5.Stridsteknik: det subversiva kriget följer inte samma öppna förfarande som när två stater krigar utan sker ur det fördolda, ur bakhåll, och i och med överraskningsmomenten med inslag av terror. BESKRIVER SNARAST TAKTIK, INTE STRIDSTEKNIK. Gerillan saknar folkrättslig myndighet att förklara krig. Varken metoderna eller företeelserna är därför folkrättsligt legitima enligt krigets lagar. I MODERN TID HAR GERILLOR FÅTT ETT FöRSTÄRK FOLKRÄTTSLIGT SKYDD.

6.Territoriellt: gerillan krigar inte längs fronter, utan angiper mål, varmed krigsplatsen inte är geografiskt avgränsad. DETSAMMA GÄLLER ÄVEN FÖR DET FRIA KRIGET.

Def. saknar alltså källa, är historiskt och folkrättsligt felaktig, och bör avlägsnas. 72.95.24.248 7 augusti 2012 kl. 21.47 (CEST)[svara]

Var vänlig och använd inte versaler, det anses som att skrika på internet.

Jag håller med om att källa saknas, däremot är jag ganska säker på att det går att hitta källor för det mesta även om (som det står i artikeln) det inte finns någon allmängiltig definition av vad en gerilla är eller hur den arbetar. Angående dina konkreta synpunkter svarar jag i punktform:

1. Jag förstår inte vad du inte förstår. Att vara underlägsen till antal och uppträda i små grupper verkar tydligt för mig. Möjligen kan skrivningen "uppträder taktiskt" vara förvirrande (det menas att främst angripa svagt försvarade platser och förband).

2. Kan skrivas bättre. Den som skrivit menar förmodligen att gerillan inte uppträder i standardförband, även om ett gerillaförband kallas kompani är det inte en enhet som överallt har lika organisation och utrustning, som det är i reguljära arméer.

3. Just de exempel du tar upp vände sig ju mot den rådande politiska ordningen, eller hur?

4. Elitegenskaper stämmer inte, se bara på barnsoldater i Afrika. Med samma exempel kan man ifrågasätta "övertygas".

5. Visst, byt stridsteknik mot taktik. Jag ifrågasätter också första meningen, framgångsrika gerillarörelser har efterhand ofta övergått till "vanlig" krigföring. Andra meningen stämmer också dåligt.

6. Ja, fria kriget är en form av gerillakrigföring.

Slutsats: artikeln behöver kompletteras med källor och anpassas till källorna.Sjö (disk) 8 augusti 2012 kl. 07.10 (CEST)[svara]

Sorry about versalerna. I övrigt vidhåller jag min uppfattning, inte minst att revolutionär är fealtig som def. av gerilla, samt ffa att det saknas källor. 72.95.24.248 8 augusti 2012 kl. 20.33 (CEST)[svara]