Hoppa till innehållet

Fijis administrativa indelning

Från Wikipedia
Karta över Fijis divisioner.

Fiji delas administrativt in i fyra divisioner, som vidare delas in i fjorton provinser. Varje division leds av ett ombud, utsett av den fijianska regeringen. Divisionerna är i praktiken agglomerat av provinser och har få egna administrativa funktioner, men bidrar till att sprida samarbete mellan provinserna i divisionen. Varje provins har ett "provinsiellt råd", som utformar lokala skatter och lagar, som dock måste godkännas av en regeringsmyndighet. Myndigheten måste också godkänna utnämnandet av Roko Tui, eller verkställande överhuvudet över det provinsiella rådet, som normalt sett är en hövding. Under senare år har det också hänt att vanligt folk har valts ut.

Provinserna påverkar nationella frågor direkt via Fijis stora hövdingråd, och Fijis senat. Hövdingrådet är en traditionell institution som fungerar som rådgivare till regeringen i inrikesaffärer, och fungerar också som elektorskollegium för att välja president och vice-president. 42 av de 55 medlemmarna i rådet väljs av de provinsiella råden, tre från varje provins. Dessutom väljs 14 av senatens 32 medlemmar av de provinsiella råden, och bekräftas av hövdingrådet.

Förutom de fjorton provinserna fungerar Rotuma, norr om Fiji, som en avhängig region till staten Fiji. Regeringen inkluderar den i den östra divisionen av statistiska skäl, men administrativt är den autonom, och har sitt eget råd som bestämmer över lokala frågor. Precis som en provins väljer Rotuma tre medlemmar till hövdingrådet och en senator.

Under den provinsiella nivån har distrikt och byar egna hövdingar och råd, ofta baserade på familjenätverk. Den fijianska administrationen baseras på koro, eller byn, som leds av en Turaga ni Koro, som väljs av byborna. Flera koroer bildar tillsammans en Tikina, och två eller flera sådana bildar en provins. Förutom detta har kommunala regeringar etablerats till städerna Suva och Lautoka, och för tio orter. Var och en har ett eget stadsråd, som väljs vart tredje år. En borgmästare väljs att leda stadsrådet. Lokala myndigheter har också etablerats för landsbygden. Den 15 februari 2006 utannonserades att tidsperioden skulle utökas från tre till fyra år.

Divisioner och provinser

[redigera | redigera wikitext]
Division
(huvudstad)
Provins Styrelseordförande Yta (km²) Befolkning
(1996)
Centrala
(Suva)
Naitasiri Ratu Solomoni Boserau 1666 126 641
Namosi Ratu Kiniviliame Taukeinikoro 570 5 742
Rewa Pita Tagi Cakiverata (tillfällig) [1] 272 101 547
Serua Atunaisa Lacabuka 830 15 461
Tailevu Josefa Seruilagilagi 755 48 216
Norra
(Labasa)
Bua Ratu Filimoni Ralogaivau 1379 14 988
Cakaudrove Sitiveni Rabuka 2816 44 821
Macuata Ratu Aisea Katonivere 2004 80 207
Östra
(Levuka)
Kadavu Ratu Josateki Nawalowalo 478 9 535
Lau Ratu Josefa Basulu 487 12 211
Lomaiviti Ratu Jolame Bainivalu Lewanavanua 411 16 214
Västra
(Lautoka)
Ba Ratu Ovini Bokini 2634 192 197
Nadroga-Navosa Ratu Sakiusa Makutu 2385 54 083
Ra Simione Naikarua 1341 30 904
Rotuma Injimo Managreve 46 2 810
[1] Det provinsiella rådet i Rewa vill att Ro Teimumu Kepa ska vara styrelseordförande. Men då hon nuvarande är minister får hon enligt konstitutionen inte samtidigt vara styrelseordförande, och det provinsiella rådet har beslutat att lämna positionen öppen tills konstitutionen ändrats.

Orter och städer

[redigera | redigera wikitext]
Stad
eller ort
Inkorporerings-
år
Borgmästare (parti) Rådsmedlemmar Yta
(kvadratkilometer)
Befolkning
(1996)
Ba 1939 Pravin Bala (NFP) 15 327 14 596
Labasa 1939 Pradeep Singh (FLP) 12 360 24 187
Lami 1977 Tevita Buatalevu (SDL) 12 680 18 918
Lautoka (stad) 1929 Rohit Kumar (FLP) 16 1607 42 917
Levuka 1877 George Gibson (Balance) 8 67 3 745
Nadi 1946 Shalesh Mudliar (NFP) 15 577 30 791
Nasinu 1999 Rajeshwar Kumar (FLP) 21 4500 80 000
Nausori 1931 Vikash Singh (NRA) 12 167 21 645
Savusavu 1969 Ram Pillay (SRC) 9 800 4 962
Sigatoka 1959 Ratu Isikeli Tasere (SDL/NFP) 10 127 7 940
Suva (stad) 1881 Ratu Peni Volavola (SDL) 20 2048 167 421
Tavua 1992 Chandra Singh (TRLTA) 9 100 2 418
FLP: Fiji Labour Party; NFP: National Federation Party; NRA: Nausori Ratepayers' Association; SDL: United Fiji Party; SRC: Savusavu Ratepayers and Citizens Party; TRLTA: Tavua Ratepayers, Landowners, and Tenants Association

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]