Hoppa till innehållet

Grekiska siffror

Från Wikipedia

Grekiska siffror syftar som regel på det joniska talbeteckningssystemet, där de grekiska bokstäverna används för att skriva tal. I modern grekiska används detta system mest för ordningstal, annars används arabiska siffror.

Grekiska siffror finns belagda cirka 4000 år tillbaka i tiden. Talbeteckningssystemet har dock skiftat över tiden, och åtminstone fyra olika system har använts. Alla fyra har på något sätt använt talet tio som en bas.

Tidigaste talbeteckningssystemen

[redigera | redigera wikitext]

Talsystemet i Linear A och Linear B användes i Grekland och i den minoiska kulturen på Kreta ungefär från 2000-talet f.Kr. till 1200-talet f.Kr. På Cypern användes det ända till 200-talet f.Kr. Det var ett enhetssystem, där tecknen klumpades ihop med det antal som krävdes för att ett tal skulle kunna bildas genom addition av symbolernas värde.

1 10 100 1 000 10 000 1986

Det attiska talbeteckningssystemet

[redigera | redigera wikitext]

Det attiska eller herodianska talbeteckningssystemet utvecklades ungefär samtidigt med det grekiska alfabetet, på 800-talet f.Kr, och användes fram till 200-talet f.Kr. Systemet påminner om romerska siffror. Det använde särskilda symboler för talen 1, 5, 10, 100, 1 000 och 10 000. Genom att kombinera dessa både additivt och multiplikativt kunde man bilda övriga tal.

1 5 10 50 100 500 1 000 5 000 10 000 50 000

En skillnad mot romerska tal är att siffrorna alltid adderas, det går alltså inte att skriva 9 som romarna gjorde med IX (9 = 10 - 1).

Talet 1986 skrivet med herodianska siffror.

Det joniska talbeteckningssystemet

[redigera | redigera wikitext]

Under 500-talet f.Kr. skapades ett nytt talsystem i grekiska Jonien. Det kom i allmänt bruk i den hellenistiska världen under 200-talet f.Kr. Det används än idag, dock bara som ordningstal för kungar, lagar och liknande, ungefär som romerska siffror används i Västeuropa.

Talsystemet använde de 24 bokstäver i det nuvarande grekiska alfabetet, samt tre äldre bokstäver för att beteckna tal. De första nio symbolerna fick då beteckna talen 1–9, nästa nio betecknade tiotalen 10–90 och de sista nio hundratalen 100–900. Ingen symbol för talet noll fanns. Talen bildades sedan additivt utifrån dessa symboler.

Joniska siffror
1 Α α Alfa 10 Ι ι Jota 100 Ρ ρ Rho
2 Β β Beta 20 Κ κ Kappa 200 Σ σ Sigma
3 Γ γ Gamma 30 Λ λ Lambda 300 Τ τ Tau
4 Δ δ Delta 40 Μ μ My 400 Υ υ Ypsilon
5 Ε ε Epsilon 50 Ν ν Ny 500 Φ φ Fi
6 Ϝ ϛ DigammaStigma 60 Ξ ξ Xi 600 Χ χ Chi
7 Ζ ζ Zeta 70 Ο ο Omikron 700 Ψ ψ Psi
8 Η η Eta 80 Π π Pi 800 Ω ω Omega
9 Θ θ Theta 90 Ϙ ϟ Koppa 900 Ϡ ϡ Sampi
Klassiska siffror som versaler, moderna som gemener.

Systemet har förändrats något under tidens gång. Framför allt har digamma bytts ut mot stigma, vilket i sin tur kan skrivas som en sigma-tau digraf i modern grekiska. För att indikera tal används idag en apostrof till höger om talet. Tal mellan 1 000 och 10 000 skrivs med de någon av de tio första siffrorna, och en låg apostrof till vänster.

1986 med moderna joniska siffror (6 utgörs av sigma-tau digraf).

Grekiska siffror i Unicode

[redigera | redigera wikitext]

I Unicode finns det stöd för samtliga talsystem som beskrivs ovan. En del av talsystemen ligger dock i block som ligger utanför basplanet (BMP), och då är det inte säkert att tecknen kan visas på datorer. Det är dessutom inte särskilt många fonter som stöder dessa block än så länge. Tecken i sådana block har ett värde med minst fem hexadecimala siffror.

Länkarna i följande tabell går till PDF-filer, som visar vilka tecken som ingår, på Unicodes hemsida.

Talsystem Intervall Block Kommentar
Linear B 10100-1013F Aegean Numbers
Attiska talbeteckningssystemet 10140-1018F
0370-03FF
Ancient Greek Numbers
Greek and Coptic
Symboler används från två block, där Ι, Δ, Η, Χ och Μ ligger i blocket Greek and Coptic.
Joniska talbeteckningssystemet 0370-03FF Greek and Coptic
Arabiska siffror 0000-0080 C0 Controls and Basic Latin