Hoppa till innehållet

HD 9578

Från Wikipedia
HD 9578
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBildhuggaren
Rektascension01t 33m 17,14463s[1]
Deklination-38° 14′ 42,0595″[1]
Skenbar magnitud ()+8,35 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG1 V[3] + ~M4[4]
B–V+0,680 ± 0,015[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-3,9 ± 0,2[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -31,415[1] mas/år
Dek.: -38,109[1] mas/år
Parallax ()17,7921 ± 0,0319[1]
Avstånd183,3 ± 0,3  (56,2 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()4,76[2]
Detaljer
Massa1,02+0,03-0,02[5] M
Radie1,11+0,05-0,08[1] R
Luminositet1,4[1] L
Temperatur5 798 ± 50[5] K
Metallicitet0,08 ± 0,04(Fe/H)[5] dex
Vinkelhastighet2,36[6] km/s
Ålder5,56+0,65-3,36[5] miljarder år
Andra beteckningar
HD 9578, CD-38 528, CPD-38 128, GSC 07541-00066, HIC 7240, HIP 7240, 2MASS J01331715-3814421, PPM 277127, SAO 193177, TYC 7541-66-1, uvby98 100009578, Gaia DR2 5008967783184322048, Gaia DR1 5008967778888058112 [7]

HD 9578 är en vid dubbelstjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Bildhuggaren. Den har en skenbar magnitud av ca 8,35[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 17,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 183 ljusår (ca 56 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -4 km/s.[1]

Primärstjärnan HD 9578 A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G1 V.[3] Den har en massa som är ungefär en solmassa,[5] en radie som är 111 procent av solradien[1] och har ca 1,4 gånger solens utstrålning[1] av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 800 K.[5]

En svag följeslagare, HD 9578 B, med gemensam egenrörelse upptäcktes 2015, belägen med en vinkelseparation av 3,245 ± 0,010 bågsekunder längs en positionsvinkel på 251,19 ± 0,10° från primärstjärnan, motsvarande en projicerad separation av 186 AE. Den är en röd dvärg med spektralklass på ~M4 och har en massa som uppskattningsvis är 0,21 gånger solens massa.[4]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

Upptäckten av en tänkbar exoplanet tillkännagavs i ett pressmeddelande i oktober 2009, kallad HD 9578 b. Den har en massa som är minst 0,62 gånger Jupiters massa. Det har ne omloppsperiod av 1,35 år i en bana med en halv storaxel på 1,27 AE.[8][4]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 9578, 22 maj 2020.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979). "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars". 3. Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan. Bibcode:1982mcts.book.....H.
  4. ^ [a b c] Mugrauer, M.; Ginski, C. (July 2015). "High-contrast imaging search for stellar and substellar companions of exoplanet host stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 450 (3): 3127–3136. Bibcode:2015MNRAS.450.3127M. doi:10.1093/mnras/stv771.
  5. ^ [a b c d e f] Aguilera-Gómez, Claudia; et al. (2018). "Lithium abundance patterns of late-F stars: An in-depth analysis of the lithium desert". Astronomy and Astrophysics. 614: A55. arXiv:1803.05922. Bibcode:2018A&A...614A..55A. doi:10.1051/0004-6361/201732209.
  6. ^ Delgado Mena, E.; et al. (April 2015). "Li abundances in F stars: planets, rotation, and Galactic evolution". Astronomy & Astrophysics. 576: 24. arXiv:1412.4618. Bibcode:2015A&A...576A..69D. doi:10.1051/0004-6361/201425433. A69.
  7. ^ "HD 9578". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-05-22.
  8. ^ Udry, S.; et al. (2009). Towards Other Earths RV planet search around solar-type stars: The HARPS GTO legacy. Porto, Portugal.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]