Hoppa till innehållet

Hedvig Eleonora kyrka

Hedvig Eleonora kyrka
Kyrka
Hedvig Eleonora kyrka i december 2017.
Hedvig Eleonora kyrka i december 2017.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Hedvig Eleonora församling
Plats Storgatan 2, 114 51 Stockholm
 - koordinater 59°20′7″N 18°04′50″Ö / 59.33528°N 18.08056°Ö / 59.33528; 18.08056
Invigd 21 augusti 1737
Geonames 8128538
Bebyggelse‐
registret
21300000004711
Hedvig Eleonora kyrka på färglitografi 1874
Hedvig Eleonora kyrka på färglitografi 1874
Hedvig Eleonora kyrka på färglitografi 1874

Hedvig Eleonora kyrka (även kallad Östermalmskyrkan), Storgatan vid Östermalmstorg, Stockholm, tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling i Stockholms stift.

Kyrkan invigdes 21 augusti 1737[1] och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora.

Historik och arkitektur

[redigera | redigera wikitext]

1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev Ladugårdslands församling (namnändrad 1737 till Hedvig Eleonora församling) med AmiralitetskyrkanKyrkholmen som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.

Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum numera ligger, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Kyrkan grundlades 1669, och dess åttkantiga grundplan återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Men arbetet avstannade dock snart på grund av brist på pengar. Dock uppfördes en liten provisorisk träkyrka Ladugårdslands kyrka vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet av den nya kyrkan återupptogs 1725, nu med Göran Josuae Adelcrantz som arkitekt. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737.

Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim.

Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 1866–1868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816–1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818–1877).

Två gravkor vid västfasaden utgör rester av två 1755 påbörjade västtorn. Tornen färdigställdes aldrig utan inreddes 1792 som envånings gravkor.[2]

Interiör av kyrkan.

Olof Hedlunds orgel

[redigera | redigera wikitext]

Kronologi:

  • 1736-1737: I mars 1736 beslutade kyrkorådet att köpa in orgelverk från Maria Magdalena kyrka i Stockholm för 1200 daler kopparmynt. Orgeln hade 9 stämmor och en manual.[4] Den var troligtvis byggd 1634.[5] Orgelbyggaren Johan Niclas Cahman, Stockholm hade lovat att ta ner orgelverket från Maria Magdalena kyrka och sätta upp det i kyrkan. Han presenterade i maj samma år en tillbyggnad av ett pedalverk för kyrkoåret. Kontrakts om bygget skrevs i maj 1736 med orgelbyggaren Olof Hedlund, Stockholm. Orgeln blev färdig i början av augusti 1737 och inventerades 12 augusti av organisterna Ferdinand Zellbell den äldre och David Kellner. Församlingens organist Lars Kinström var även närvarande vid inventeringen. Fasaden var ritad av arkitekt Göran Josuæ Adelcrantz och bildhuggaren Petter Norberg tillverkade fasade med sirater, ornament och två änglar med basuner i händerna. Hedlund reparerade orgeln i maj 1743.[4] Han bygger också till ett åttastämmigt pedalverk i fristående pedaltorn på ömse sidor om manualverket.

Disposition:

Manualverk C-c³, bruten oktav (47 toner) Pedal C-c¹, bruten oktav (23 toner)
Principal 8' (fasad) Untersatz 16’
Gedackt 8' Principal 8’
Qvintadena 8' Gedackt 8’
Octava 4' Octava 4’
Qvinta 3' (eg. 2 2/3') Mixtur III
Octava 2' Basun 16’
Decoma von 4, (1 3/5’) Trompet 8’
Seaquialtera V chor. Trumpet 4’
Trumpet 8'
Vox humana 8', D

Jonas Grens och Petter Stråhles orgel

[redigera | redigera wikitext]
Manual I Öververk II Pedal Koppel
Kvintadena 16' Gedakt 8' Untersats 16' I/P
Principal 8' Principal 4' Principal 8' I/II
Flagflöjt 8' Rörflöjt 4' Gedakt 8'
Oktava 4' Kvinta 3' Oktava 4'
Flöjt 4' Oktava 2' Scharf III
Kvinta 3' Scharf III Basun 16'
Oktava 2' Trumpet 8' Trumpet 8'
Scharf III Vox virginea Trumpet 4'
Trumpet 16'
Trumpet 8'

Per Larsson Åkermans orgel

[redigera | redigera wikitext]
  • 1868: Per Larsson Åkerman, Stockholm sätter upp en ny 24-stämmig orgel bakom Adelcrantz fasad. Dock borttas de fristående pedaltornen och även i övrigt görs en del förändringar. Fasadpiporna ersätts med stumma attrapper. Orgeln hade två manualer och pedal.[7][8]
Manual I Manual II Pedal Koppel
Borduna 16' Principal 8' Subbas 16' I/P
Principal 8' Salicional 8' Violon 16' II/P
Gamba 8' Rörflöjt 8' Quinta 12' P 4'/P
Flûte harmonique 8' Flûte octaviante 4' Violoncelle 8' II/I
Borduna 8' Euphone 8' Gedackt 8' I 4'/I
Octava 4' Trumpet 8' Octava 4' II 16'/I
Octava 2' Crescendosvällare Basun 16'
Cornett 3 chor Trumpet 8'
Trumpet 16'
Trumpet 8'

Grönlunds orgel

[redigera | redigera wikitext]
  • 1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Orgeln står färdig 1976 och är mekanisk. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantz fasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.

Nuvarande disposition:

Huvudverk I C-g³ Positiv II C-g³ Svällverk III C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Principal 16’ (1908/1976) Borduna 16’ (1868/1976) Fugara 16’ (1908) Bourdon 32’ (1868/1976) I/P
Principal 8' (1976) Principal 8' (1976) Principal 8’ (1868) Principal 16' (1948/1976) II/P
Dubbelflöjt 8' (1948) Flûte harmonique 8' (1868) Rörflöjt 8’ (1868/1976) Subbas 16’ (1868) III/P
Gamba 8’ (1868) Gedackt 8’ (1976) Salicional 8’ (1868) Oktava 8' (1976) II/I
Oktava 4' (1976) Oktava 4' (1976) Voix céleste 8’ (1908) Borduna 8’ (1976) III/I
Rörflöjt 4' (1976/1988) Koppelflöjt 4' (1976) Oktava 4’ (1908) Oktava 4’ (1976) III//II
Oktava 2' (1976) Nasat 2 2/3’ (1976) Flûte octaviant 4’ (1868) Öppen flöjt 4’ (1988) 16' III/II
Mixtur II, 16' (1976) Oktava 2’ (1976) Salicet 4’ (1930) Blockflöjt 2’ (1976)
Mixtur IV (1976) Ters 1 3/5’ (1976) Valdflöjt 2’ (1976) Mixtur VI (1976)
Scharff III (1976) Larigot 1 1/3’ (1976) Piccolo 1’ (1984) Bombarde 32’ (1948/1976)
Grand Cornet V, fr c° (1976) Mixtur III (1976) Mixtur V (1976) Basun 16’ (1868/1976)
Trumpet 16' (1983) Cymbel II (1976) Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ (1976) Trumpet 8’ (1976)
Trumpet 8’ (1976/1983) Trumpet 8’ (1976) Bombarde 16’ (1976) Clairon 4’ (1948/1976)
Clairon 4’ (1983) Krumhorn 8’ (1976) Oboe 8’ (1948/1976)
Tremulant Vox humana 8’ (1976)
Crescendosvällare Clairon 4’ (1976)
Tremulant Registersvällare
Crescendosvällare

Digitalorgeln

[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Huvudverk I Positiv II Svällverk III Soloverk IV Stråkverk (floating) Kororgel I Pedal
Principal 16' * Contre Viole 16' Bourdon doux 16' Gamba Celeste 2 chor 16' Salicional 2 chor 8' Bourdon 16' Resultant 64'
Bourdon 16' Borduna 16' Fugara 16' * Solo Gamba 8' Gamba 2 chor 8' Soft Principal 8' Violon 32'
Principal 8' * Principal 8' * Principal 8' * Gamba Celeste 8' 1st Viole 2 chor 8' Geigen Diapason 8' Bourdon 32' *
Diapason 8' Gedackt 8' * Geigen Diapason 8' Concert Flute 8' 2nd Viole 2 chor 8' Flauto Mirabilis 8' Soft Subbas 32'
Dubbelflöjt 8' * Flûte Harmonique 8' * Rörflöjt 8' * Bassetthorn 8’ Salicet 2 chor 4' Gamba 8' Gamba 32' (St)
Harmonic Flute 8' Viole 8' Bourdon 8' Solo oboe 8' Dulcet 2 chor 4' Flute Celeste 2 chor 8' Violone 32' (St)
Bourdon 8' Viole Celeste 8' First Salicional 8' * Cor Anglais 8' Violina 2 chor 2' Flûte Harmonique 4' Principal 16' *
Gamba 8' * Flûte harmonique 8' Second Salicional 8' Gambette Celeste 2 chor 4' Dulciana Mixture 5 chor Super Octave 2' Subbas 16' *
Viole 8' Oktava 4' * First Voix Céleste 8' * Tuba Mirabilis 16' GeniSys 11 Mixture 4 chor Bourdon 16'
Kvinta 5 1/3' Koppelflöjt 4' * Second Voix Celeste 8' Tuba Mirabilis 8' Tremulant Tromba 8' Bourdon doux 16'
Oktava 4' * Flûte Harmonique 4' Flute Celeste 2 chor 8' Trompette Chamade 8' Vox Humana 8' Flûte 16'
Gamba 4' Violes 2 chor 4' Gamba 2 chor 8' Octave Mirabilis 4' Violone 16' (St)
Traverse Flute 4' Nasard 2 2/3' * Salicional 2 chor 8' Celesta Gamba 16' (St)
Rörflöjt 4' * Oktava 2' * Oktava 4' * Harpsichord Kvinta 10 2/3'
Twelfth 2 2/3' Flute 2' Octave geigen 4' GeniSys 9 & 10 Borduna 8'
Oktava 2' * Tritonus 1 9/23' Flûte octaviante 4' * Tremulant Gedackt flöte 8'
Waldflute 2' Ters 1 3/5' * Spitzflute 4' Edoff Star * (2018) Cello 8'
Mollters 16/19' Larigot 1 1/3' * Salicet 4' * Oktava 4' *
Sharp Mixture 3 chor Mixtur 3 chor * Nasard 2 2/3' Choralbass 4'
Mixtur 2 chor * Cymbale 3 chor Waldflöjt 2' * Öppen flöjt 4' *
Scharf 3 chor * Cymbel 2 chor * Septima 1 1/7' Flûte 4'
Mixtur 4 chor * Klarinett 16' Piccolo 1' * Flöjt 2' *
Grand Cornet 5 chor * Klarinette 8' Nona 8/9' Theorbe 3 chor
Trumpet 16' * Krumhorn 8' * Fourniture 4 chor Mixture 6 chor *
Double Trumpet. 16' Trumpet 8' * Mixtur 5 chor * Bombard 32' *
Spansk Trumpet. 8' Oboe 4' Sesquialtera 2 chor * Contra Trumpet 32'
Trumpet 8' * GeniSys voice 7 Bassoon 16' Contra Bombarde 32'
Clairon 4' * GeniSys voice 8 Bombard 16' * Basun 16' *
Chimes Tremulant * Vox Angelica 8' Double Trumpet 16'
GeniSys voice 5 Vox Humana 8' * Bombarde 16'
GeniSys voice 6 Hautbois 8' Trumpet 8' *
Oboe 8' * Trompette 8'
Trompette 8' Clairon 4' *
Trumpet 8' * Klarine 4'
Klarine 4' GeniSys 1 & 2
Clairon 4' *
Celesta (fr. Solo)
GeniSys 3 & 4
Tremulant *

*= stämma från Grönlundsorgeln

Den mekaniska kororgeln byggdes 1966 av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad. Orgeln är helmekanisk med slejflådor.[7]

Manual C-g³ Pedal C-f1 Koppel
Gedackt 8’ Bas/Diskant Subbas 16’ Man/Ped.
Principal 4’ Bas/Diskant Gedackt 8’ (transmitterad från Gedackt 8' i manualen)
Rörflöjt 4' Bas/Diskant Kvintadena 4'
Valdflöjt 2' Bas/Diskant
Oktava 1'
Sesquialtera II Diskant
Dulcian 8' Bas/Diskant

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Storklockan, gjuten i Helsingör 1639 för Kronborgs slott, togs 1658 som krigsbyte av Carl Gustaf Wrangel. Med en vikt av 4,73 ton är den en av Sveriges tyngsta kyrkklockor.

Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets vita fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[10]

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Välkommen till Hedvig Eleonora kyrkas vänförening”. Hedvig Eleonora kyrkas vänförening. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191022201915/https://hekv.se/. Läst 22 oktober 2019. 
  2. ^ Stockholms stift Hedvig Eleonora kyrka (läst 17 december 2012
  3. ^ ”Konstnotis. I Ladugårdslands kyrka uppsattes igår”. Aftonbladet, notis 2:a kolumn. 11 februari 1868. https://tidningar.kb.se/4112678/1868-02-11/edition/0/part/1/page/2/?newspaper=AFTONBLADET&from=1868-02-11&to=1868-02-11. Läst 13 december 2022. 
  4. ^ [a b] Olsson, Birger (1998). Olof Hedlund Orgelbyggare. Göteborg: Rundqvists Boktryckeri. sid. 53-60. Libris 7753832. ISBN 91 85974 48-X 
  5. ^ Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  6. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 208-209. Libris 2413220 
  7. ^ [a b c d] Edholm, Dag (1997). Stockholm orgelstaden : historia och nutid. Stockholm: Verbum. sid. 118-121. Libris 7411906. ISBN 91-526-2587-7 
  8. ^ Ralph Gustafsson. [https://www.eclassical.com/shop/art17/SCD1123-24.pdf-0a0fe6.pdf ”Otto Olsson The Complete Works for Organ: The Years 1903-1908”]. https://www.eclassical.com/shop/art17/SCD1123-24.pdf-0a0fe6.pdf. Läst 16 januari 2024. 
  9. ^ ”Orglar – OrganSpace” (på amerikansk engelska). http://organspace.se/organs/. Läst 13 oktober 2021. 
  10. ^ Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen 2003, s. 185

Externa länkar och källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]