Hoppa till innehållet

Hippotragus

Från Wikipedia
Hippotragus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
UnderordningIdisslare
Ruminantia
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljGräsätande antiloper
Hippotraginae
SläkteHippotragus
Vetenskapligt namn
§ Hippotragus
AuktorSundevall, 1846
Arter
se text
Hitta fler artiklar om djur med

Hippotragus är ett släkte i familjen slidhornsdjur (Bovidae) med två levande och en utdöd art.

Släktets främsta kännetecken är de långa böjda hornen som finns hos båda kön. Vuxna djur har vanligen 51 till 102 cm långa horn och hos vissa individer kan de vara 152 cm långa. Förutom hornen påminner arterna om hästar. Kroppslängden ligger mellan 188 och 267 cm (huvud och bål) och svansen är 37 till 76 cm lång. Mankhöjden är 100 till 160 cm och vikten varierar mellan 150 och 300 kg.[1] Hannar är tydlig större och tyngre än honor. Pälsens färg varierar mellan blågrå (hos blåttbock), rödbrun (hos hästantilop) och svart (oftast hos sabelantilop). Buken är vit och på djurens nacke och främre rygg förekommer en tydlig man.[1]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Arterna lever i centrala, östra och södra Afrika. De vistas i olika habitat som savannen eller skogar.[1] Blåttbocken förekom i södra Sydafrika, den dog ut omkring 1800.[2]

Arterna hittas sällan längre bort än 4 kilometer från vattenställen. Vid hot som uppfattas som mindre allvarliga springer individerna endast en kort sträcka. Blir hoten intensivare kan de uppnå en hastighet av 57 km/h. Sårade djur försvarar sig med hornen. Hästantilopen stannar vanligen i samma region och sabelantilopen vandrar flera gånger under året över cirka 40km. En hjord har hos hästantilopen vanligen 12 till 15 medlemmar och hos sabelantilopen upp till 100 medlemmar. Hjorden består av en alfahanne samt flera honor och ungar. Unga hannar måste lämna hjorden när de är 2,5 år gamla. De bildar sedan ungkarlsflockar med 2 till 5 medlemmar. Efter 5 till 6 år lever hannar ensam och de försöker få kontroll efter en hjord med honor.[1]

Hippotragus tillhör underfamiljen gräsätande antiloper bland slidhornsdjuren. Släktet utgörs av tre arter.[3]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 27 mars 2012.
  1. ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) s. 1174/75 online
  2. ^ HippotragusIUCN:s rödlista, besökt 5 april 2012.
  3. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Hippotragus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Ronald M. Nowak: Walker's mammals of the world, band 1. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]