Hoppa till innehållet

Jan-Olof Strandberg

Från Wikipedia
Jan-Olof Strandberg
Jan-Olof Strandberg (till höger) överlämnar Karl Gerhards hederspris till Hasse och Tage 1968.
Jan-Olof Strandberg (till höger) överlämnar Karl Gerhards hederspris till Hasse och Tage 1968.
FöddGabriel Johan-Olof Strandberg
9 september 1926
Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige
Död2 maj 2020 (93 år)
Domkyrkoförsamlingen,
Stockholm, Sverige
Utbildad vidDramatens elevskola
Aktiva år1947–2010
MakaAnita Blom
(gift 1951–1958; skild)
Rigmor Sahlberg
(gift 1963–2020; hans död)
BarnMikael Strandberg
SläktingarGabriel Strandberg (far)
Betydande roller
Vladimir i I väntan på Godot
Vielgeschrey i Den jäktade
IMDb SFDb

Gabriel Johan-Olof Strandberg, känd som Jan-Olof Strandberg, född 9 september 1926 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 2 maj 2020 i Stockholm,[1][2][3] var en svensk skådespelare, teaterchef och regissör.

Jan-Olof Strandberg var son till konstnären Gabriel Strandberg och Olga Bergman. Strandberg tjänstgjorde efter andra världskriget vid Försvarets Radioanstalt (FRA). Han studerade därefter vid Dramatens elevskola 1948–1951. Efter studierna engagerades han vid Upsala Stadsteater. Perioden 19551964 var han verksam vid Göteborgs stadsteater. Han engagerades 1964 vid Dramaten och blev chef där 1975, en tjänst han besatte till 1981. Utöver teater har han även regisserat och medverkat i film samt radio- och TV-teater.

Hösten 2006 och våren 2007 medverkade han i Erland Josephsons pjäs Blomsterplockarna som under hösten spelades på Strindbergs Intima Teater och under våren på Dramaten.

Strandberg var gift 1951–1958 med skådespelaren Anita Blom.[4] Deras son var skådespelaren Mikael Strandberg. Från 1963 till sin död var han gift med Rigmor Sahlberg (född 1923), dotter till kapellmästaren Nils Sahlberg och Andrea Johansson.[5]

Jan-Olof Strandberg är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1948 Uriah Heep David Copperfield
Charles Dickens och Max Maurey
Olle Hilding Dramaten
1949 Mannen En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Olle Pamp Ljungby horn
Frans Hedberg
Carl-Henrik Fant Dramaten
Klockaren Brand
Henrik Ibsen
Alf Sjöberg Dramaten
Prospektören Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Hector, Léas hovmästare Chéri
Colette
Mimi Pollak Dramaten
En hovman Erik XIV
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
Quinn, polis En radiobragd
Charlotte Chorpenning
Arne Ragneborn Dramaten
1951 Legree Onkel Toms stuga
Harriet Beecher Stowe
Carl-Henrik Fant Dramaten
1957 Maken Stolarna
Eugène Ionesco
Göteborgs stadsteater[7]
1959 Naken kvinna med violin
Noël Coward
Olof Bergström Göteborgs stadsteater[8]
Gisslan
Brendan Behan
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[9]
Plötsligt i somras
Tennessee Williams
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[10]
1960 Vintergatan Göteborgs stadsteater,
hösten 1960
1961 Karneval
James Thurber
Göteborgs stadsteater,
januari 1961
Oscar Andersson Fridas visor
Birger Sjöberg
Göteborgs stadsteater,
15 mars 1961
1962 Yang Sun, en flygare utan anställning Den goda människan från Sezuan
Bertholt Brecht
Göteborgs stadsteater,
9 november 1962
1963 Atlashäxan
George Bernard Shaw
Göteborgs stadsteater,
1 mars 1963
1966 Medverkande I afton improviserar vi
Luigi Pirandello
Mimi Pollak Dramaten
1969 Mackie Kniven Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1971 Tartuffe Tartuffe
Molière
Mimi Pollak Dramaten
1974 Vielgeschrey Den jäktade
Ludvig Holberg
Henning Moritzen Dramaten
1976 Melin Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Lars Göran Carlson Dramaten
1987 Aktör Drottningens juvelsmycke
Carl Jonas Love Almqvist
Peter Oskarson Dramaten
1988 Kung Lear Kung Lear (King Lear)
William Shakespeare
Anita Blom Helsingborgs stadsteater
1989 Harpagon Den girige
Molière
Wilhelm Carlsson Dramaten
1991 Knappstöparen Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten
1994 Johansson Spöksonaten
August Strindberg
Andrzej Wajda Dramaten
1996 Gorgibus De löjliga preciöserna
Molière
Thommy Berggren Dramaten
Stellan von Ripa Fint folk
Kent Andersson
Thommy Berggren Dramaten

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1992 Dödgrävaren
Hans Alfredson Dramaten
2010 Rut och Ragnar
Kristina Lugn Stockholms stadsteater
År Roll Produktion Regi
1952 Svante Hillmans semester: Vatten över huvet
Folke Mellvig
Lars Madsén[11]
  1. ^ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/649052
  2. ^ ”Skådespelaren Jan-Olof Strandberg är död”. DN.SE. 2 maj 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/skadespelaren-jan-olof-strandberg-ar-dod/. Läst 4 maj 2020. 
  3. ^ ””Svensk teater har förlorat en stor man””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Opd661. Läst 4 maj 2020. 
  4. ^ Svenska Dagbladet 8 juli 1951 sid.7
  5. ^ Strandberg, Jan-Olof G, skådespelare, fd teaterchef, Sthlm Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1997 / s 1053.
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ Ebbe Linde (16 februari 1957). ”'Stolarna' och 'En resande' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015. 
  8. ^ ”Scenförändringar: Vårpjäser i Lilla London”. Dagens Nyheter: s. 17. 23 april 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-04-23/109/17. Läst 26 september 2020. 
  9. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020. 
  10. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 
  11. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-13/249/20. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]