Hoppa till innehållet

NGC 1981

Från Wikipedia
NGC 1981
NGC 1981 är den glesa spridningen av ljusa stjärnor utan nebulositet högst upp (norr) i denna bild av Orionnebulosan. Foto: David St. Louis
Observationsdata
Stjärnbild Orion
Rektascension 05t 35m 08,6s[1]
Deklination -04° 25′ 30″[1]
Klass Öppen stjärnhop
Avstånd 1 300 ljusår (400 pc) [2]

miljoner lj

Skenbar storlek 28,0[3] bågminuter'
Skenbar magnitud 4,2[4]
Fysiska egenskaper
Antal stjärnor ca 20
Ljusaste stjärnan ca 8
Upptäckt
Upptäcktsår 4 januari 1827
Upptäckare John Herschel
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

NGC 1981, även känd som OCL 525, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Orion belägen norr om Orionnebulosan, separerad från denna av Sh2-279-regionen som innehåller NGC 1973, 1975 och 1977. Stjärnhopen upptäcktes 4 januari 1827 av John Herschel.

Vissa säger att den ser ut som en alligator eller krokodil, dess östra stjärna som nosen, dess västra stjärna som svans och de två grupperna av tre stjärnor i mitten av den som dess två benuppsättning.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 1981, 15 juli 2021.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 1979  •  NGC 1980  •  NGC 1981  •  NGC 1982  •  NGC 1983