Hoppa till innehållet

Noni

Från Wikipedia
Noni
Noni
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningGentianaordningen
Gentianales
FamiljMåreväxter
Rubiaceae
SläkteMorinda
ArtNoni
M. citrifolia
Vetenskapligt namn
§ Morinda citrifolia
AuktorCarl von Linné

Noni (Morinda citrifolia, L) är ett fruktträd som tillhör familjen måreväxter (Rubiaceae). Det förekommer naturligt i Sydostasien, och är fört till Polynesien av tidiga invandrare till dessa öar. Nonifrukten är en medicinalväxt, känd för att både smaka och lukta illa.[1] Noni kallas för superfrukt i marknadsföringssyfte[2] och innehåller flera bioaktiva ämnen inklusive iridoider[3][4][5][6], lignaner, kumariner, polysackarider, flavonoider, fettsyror och aminosyror.[7]

Trädet namngavs av Carl von Linnés lärjunge Daniel Solander under hans resa med James Cook. Solander tog med sig en gren av trädet som numera kan beskådas på Naturhistoriska riksmuseet.

  1. ^ http://www.nonipacific.com/noni_pacific.../155_listed_nutriceuticals.pdf[död länk]
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110107185459/http://radron.se/templates/Artikel____3101.aspx. Läst 28 februari 2011. 
  3. ^ http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/np0495985
  4. ^ Akihisa T, Seino K, Kaneko E, Watanabe K, Tochizawa S, Fukatsu M, Banno N, Metori K, Kimura Y.J Oleo Sci. 2010;59(1):49-57. Melanogenesis inhibitory activities of iridoid-, hemiterpene-, and fatty acid-glycosides from the fruits of Morinda citrifolia (Noni).
  5. ^ Su BN, Pawlus AD, Jung HA, Keller WJ, McLaughlin JL, Kinghorn AD. J Nat Prod. 2005 Apr;68(4):592-5. Chemical constituents of the fruits of Morinda citrifolia (Noni) and their antioxidant activity.
  6. ^ Sang S, Liu G, He K, Zhu N, Dong Z, Zheng Q, Rosen RT, Ho CT. Bioorg Med Chem. 2003 Jun 12;11(12):2499-502. New unusual iridoids from the leaves of noni (Morinda citrifolia L.) show inhibitory effect on ultraviolet B-induced transcriptional activator protein-1 (AP-1) activity.
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827131459/http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out151_en.pdf. Läst 18 april 2010.