Hoppa till innehållet

Olof Sandborg

Från Wikipedia
Olof Sandborg
FöddOlof Sandborg
30 april 1884
Göteborg, Sverige Sverige
Död26 mars 1965 (80 år)
Johannes församling, Stockholm, Sverige
MakaMärta Reiners
(1928–1965; hans död)
IMDb SFDb

Olof Sandborg, född 30 april 1884 i Göteborg, död 26 mars 1965 i Johannes församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterregissör.[1]

Olof Sandborg var son till handelsresanden Gustaf Leonard Sandborg. Började sin teaterkarriär hos Hjalmar Selander 1901–1905, där han efter ett elevår debuterade som Christian i Rostands Cyrano de Bergerac. Efter ett år vid Folkteatern i Göteborg och ett år hos Hugo Rönnblad tillhörde han Albert Ranfts teatrar i Stockholm 1907–1916, med undantag för 1912-1914, då han var engagerad vid Fröberg-Sjöströmska sällskapet. Han var åren 19161923 engagerad vid Lorensbergsteatern i Göteborg för att sedan bli chef för Folkteatern i Göteborg fram till 1931 där han mest arbetade med regi. Efter två år vid olika scener i Stockholm blev han 1933 var han engagerad vid Dramatiska teatern.[2]

Sandborg tilldelades O'Neill-stipendiet 1962 och samma år Teaterförbundets guldmedalj.[1]

Sandborg filmdebuterade 1913 i Victor Sjöströms Blodets röst, och kom att medverka i drygt 40 filmproduktioner.[1]

Han var från 1928 gift med operasångaren Märta Reiners.[1] De är begravda på Västra kyrkogården i Göteborg.[3]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1907 Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén
Östermalmsteatern[4]
Wastl Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Östermalmsteatern[5][6]
Edmond Dantès Greven av Monte Christo
Alexandre Dumas den äldre
Östermalmsteatern[7]
1908 De små landstrykarna
Pierre Decourcelle
Östermalmsteatern[8]
Phileas Fogg Jorden runt på åttio dagar
Jules Verne
Östermalmsteatern[9]
Strandbyfolk
Holger Drachmann
Östermalmsteatern[10]
Daniel Hjort Daniel Hjort
Josef Julius Wecksell
Östermalmsteatern[11]
1909 Sir John Edward Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer
Östermalmsteatern[12]
Ludvig Hansen Bröderna Hansen
Edgard Høyer
Peter Fjelstrup Östermalmsteatern[13][14]
Det kära barnet
Arthur Wing Pinero
Östermalmsteatern[15]
Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc
Knut Nyblom Oscarsteatern[16]
1915 Enrico de la Lastra En fiffikus
Paul Frank
Justus Hagman Vasateatern[17]
Clinton Kärleken segrar
Charles Klein
Justus Hagman Vasateatern[18]
1916 Robert Gregory Mr Wu
Harry M. Vernon och Harold Owen
Carl Barcklind Oscarsteatern[19]
1917 Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Gustaf Linden Lorensbergsteatern[20][21]
1918 Flood Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt
Albert Ståhl Djurgårdsteatern[22]
1921 Malvolio Trettondagsafton eller Vad ni vill
William Shakespeare
Gustaf Linden Helsingborgs stadsteater
Claussner Marie Arndt
Elsa Bernstein
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Henri Duval Duvals skilsmässa
Alexandre Bisson och Antony Mars
Olof Sandborg Helsingborgs stadsteater
1922 Lektorn Sabinskornas bortrövande
Franz von Schönthan och Paul von Schönthan
Knut Ström Lorensbergsteatern[23]
Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge
Rune Carlsten Lorensbergsteatern[23]
1931 Baron Roger Bernhusen de Sars Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[24][25]
Borgmästaren Skomakarkaptenen i Köpenick
Carl Zuckmayer
Per Lindberg Vasateatern[26]
Augustus Merrick Mammas förflutna
Paul Osborn
Tollie Zellman Vasateatern[27][28]
1933 Kardinal Richelieu De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils Johannisson Oscarsteatern[29][30]
Gert Bokpräntare
Mårten
Secretarius
Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
Borgmästare Nupkins Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1934 Carnot De hundra dagarna
Benito Mussolini och Giovacchino Forzano
Rune Carlsten Dramaten
En knappstöpare Per Gynt (Peer Gynt)
Henrik Ibsen
Per Lindberg Kungliga Operan[31]
Den gamle För sant att vara bra
George Bernard Shaw
Rune Carlsten Dramaten
Beauperthuis Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
Greve Lenski
Professor Fingal
En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Kyrkoherden Anständighetens vällust
Luigi Pirandello
Anders de Wahl Dramaten
1935 Handlande Borg Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
David Mc Comber Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
Pinchet Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1936 Mannen Millionärskan
George Bernard Shaw
Alf Sjöberg Dramaten
Floré Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Husberg Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
En länstol Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
"Chiefen"
Ludvigsen
Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
Riksdagsman Andersson Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Rune Carlsten Dramaten
1938 Direktör Lind Spel på havet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1939 Kapten Locicero Mitt i Europa
Robert E. Sherwood
Rune Carlsten Dramaten
Gamle Storm Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson
Rune Carlsten Dramaten
Överste Rossel Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
Lars Gunnarsson Kejsaren av Portugallien
Selma Lagerlöf
Rune Carlsten Dramaten
1940 Hovmarskalken Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1941 Bafourdin Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
1942 Gamle Johansson Beredskap
Gunnar Ahlström
Alf Sjöberg Dramaten
Herr Prescott Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart
Alf Sjöberg Dramaten
1943 Lelorrain Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1945 Godsägare Sjöberg Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1949 Thomas Boleyn En dag av tusen
Maxwell Anderson

Olof Molander Dramaten
1950 Kloakarbetaren Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1951 Pastor Rickman Simon trollkarlen
Tore Zetterholm
Arne Ragneborn Dramaten
1952 "Nattgalten", en urspårad adelsman De vises sten
Pär Lagerkvist
Alf Sjöberg Dramaten
1959 Gerdt Bundtmakare Den politiske kannstöparen
Ludvig Holberg
Rune Carlsten Dramaten/
Folkan
1960 Pat Gisslan (The Hostage)
Brendan Behan
Per-Axel Branner Dramaten
1962 Kyrkoherde Lamb Resan (Le voyage)
Georges Schehadé
Alf Sjöberg Dramaten
1963 En tiggare Tiggarens opera
John Gay
Per-Axel Branner Dramaten

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1921 Duvals skilsmässa
Les surprises du divorce
Alexandre Bisson och Antony Mars Helsingborgs stadsteater
År Roll Produktion Regi
1952 Andreas Jarl, f.d. stamkorporal Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg
Lars Madsén[32]
1953 Långviken, fiskare Midsommar
August Strindberg
Palle Brunius[33]
1954 Tawm Pojken med kärran
Christopher Fry
Palle Brunius[34]
  1. ^ [a b c d] ”Olof Sandborg”. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57619&iv=BIOGRAPHY. Läst 9 februari 2013. 
  2. ^ Sandborg, Olof i Svenska män och kvinnor (1949)
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Bo Bergman (12 september 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-12/13428A/3. Läst 5 februari 2017. 
  5. ^ Bo Bergman (9 november 1907). ”Östermalmsteatern: Premiären på den omstridda 'Samvetets mask'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-09/13486A/3. Läst 5 februari 2017. 
  6. ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ Bo Bergman (24 november 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-24/13501A/4. Läst 5 februari 2017. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 februari 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-02-10/13575/3. Läst 5 februari 2017. 
  9. ^ Bo Bergman (18 mars 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-03-18/13612A/3. Läst 5 februari 2017. 
  10. ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 oktober 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-10-04/13806a/2. Läst 5 februari 2017. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-16/13906A/3. Läst 18 januari 2016. 
  13. ^ Bo Bergman (5 april 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-05/13984a/3. Läst 6 februari 2017. 
  14. ^ G.B. (5 april 1909). ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 6. https://www.svd.se/arkiv/1909-04-05/6. Läst 6 februari 2017. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 april 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-19/13996a/2. Läst 6 februari 2017. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 maj 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-07/14014a/3. Läst 12 april 2016. 
  17. ^ ”En fiffikus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22373&pos=227. Läst 9 juli 2015. 
  18. ^ ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 15 mars 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-03-15/73/6. Läst 20 juli 2015. 
  20. ^ ”Muck Lindens debut på Lorensbergsteater”. Dagens Nyheter: s. 1. 28 augusti 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-08-28/232/1. Läst 20 juli 2015. 
  21. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  22. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 26 juni 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-06-26/168/6. Läst 20 juli 2015. 
  23. ^ [a b] B.C. (26 november 1926). ”Lorensbergsteaterns facit för hösten”. Svenska Dagbladet: s. 28. https://www.svd.se/arkiv/1922-11-26/28. Läst 22 april 2017. 
  24. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
  25. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (23 oktober 1931). ”Köpenick-kaptenen på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1931-10-23&toPublicationDate=1931-10-23. Läst 27 augusti 2015. 
  27. ^ ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  28. ^ Rq (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Mammas förflutna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  29. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 186. Libris 784760 
  30. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  31. ^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024. 
  32. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-12-24/351/16. Läst 31 januari 2016. 
  33. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  34. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 5 juni 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-06-05/150/22. Läst 1 februari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]