Hoppa till innehållet

Seginus

Från Wikipedia
Seginus (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 32m 04,67180s[1]
Deklination38° 18′ 29,7043″[1]
Skenbar magnitud ()3,03 [2]
Stjärntyp
SpektraltypA7 III[3]
U–B0,12[2]
B–V0,19[2]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ[[3]3]
Astrometri
Radialhastighet ()-35,5 [4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -115,71[1] mas/år
Dek.: 151,16[1] mas/år
Parallax ()37,58 ± 0,14[1] mas
Avstånd86,8 ± 0,3  (26,61 ± 0,10 pc)
Absolut magnitud ()0,91[5]
Detaljer
Radie3,26[5] R
Luminositet34 [[3] L
Temperatur7 800[3] K
Vinkelhastighet140[3]
Andra beteckningar
Haris, Ceginus, Segin, 27 Bootis, BD+ 38° 2565, FK5 535, HD 127762, HIP 71075, HR 5435, SAO 64203. [6]

Seginus, eller Gamma Bootis (γ Bootis, förkortat gamma Boo, γ Bu), som är stjärnans Bayerbeteckning,[7] är en blå jättestjärna[5] i stjärnbilden Björnvaktaren. Den befinner sig på ett avstånd av cirka 85 ljusår från solen, tillhör spektralklass A7III och är en variabel stjärna av typen Delta Scuti, med en rotationstid på 1,13 timmar.[3] Dess ljusstyrka varierar inom magnitud 3,02-3,07.

Stjärnans traditionella namn, Seginus (alternativt Segin, Ceginus) är av osäkert ursprung och noterades som Haris i Bečvář. Seginus kommer möjligen från en latinisering av en arabisk form av det grekiska namnet Theguius på stjärnbilden Björnvaktaren. Haris kommer från det arabiska namnet på stjärnbilden, Al Haris Al Sama, som betyder "vakten".

År 2016 organiserade internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) [8] med uppgift att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Seginus för denna stjärna den 21 augusti 2016 och det ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names.[7]

I stjärnkatalogen i Calendarium of Al Achsasi al Mouakket, betecknas denna stjärna som Menkib al Aoua al Aisr (منكب العواء الأيسر - mankibu l'awwaa'i l'aysar ), som översatts till latin som Humerus Sinister Latratoris, som kan översättas till 'inkastarens vänstra skuldra’.[9]

Seginus har identifierats som en dubbelstjärna, i vilket det finns åtminstone en stjärna i nära omloppsbana till en annan stjärna eller två eller fler stjärnor som kretsar kring en central punkt. Stjärnorna kan vara av samma massa, olika massa där en stjärna är starkare än den andra, eller vara i en grupp som kretsar kring en central punkt, som inte nödvändigtvis behöver vara en stjärna.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752Freely accessible, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b c d e f] Balona, L. A.; Dziembowski, W. A. (October 1999), "Excitation and visibility of high-degree modes in stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 309 (1): 221–232, Bibcode:1999MNRAS.309..221B, doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x
  4. ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institute of Washington D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/seginus. Hämtad 2017-04-26
  6. ^ "gam Boo -- Variable Star of delta Sct type", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2016-12-18.
  7. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  8. ^ "IAU working group on star names (WGSN)". Hämtad 28 maj 2016.
  9. ^ Knobel, E. B. (June 1895). "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 55: 429. Bibcode:1895MNRAS..55..429K. doi:10.1093/mnras/55.8.429.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]