Hoppa till innehållet

Semmy Friedmann

Från Wikipedia
Semmy Friedmann
Lena Cederström och Semmy Friedmann i pjäsen Hennes första äventyr, Helsingborgs stadsteater 1931/32.
Lena Cederström och Semmy Friedmann i pjäsen Hennes första äventyr, Helsingborgs stadsteater 1931/32.
Född14 september 1891
Kristianstad, Sverige
Död13 januari 1964 (72 år)
Oscars församling, Stockholm
MakaWanda Rothgardt
(1930–1950; hennes död)
BarnJane Friedmann
Betydande roller
Jakob Enberg i Hans nåds testamente
Josef Bendel i Pettersson & Bendel
IMDb SFDb

Semmy Friedmann, född 14 september 1891 i Kristianstad, död 13 januari 1964 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Friedmann studerade vid Dramatens elevskola 1911–1913. Efter studierna engagerades han vid Svenska Teatern i Helsingfors och därefter vid Dramaten 1915–1917, 1917–1920 vid Lorensbergsteatern i Göteborg, 1921–1925 vid Ernst Eklunds teater, 1924–1929 åter vid Lorensbergsteatern och 1931–1936 åter vid Dramaten. Mellan 1936 och 1952 var han primärt verksam i Göteborg vid stadsteatern där. Han gjorde även en kortare återkomst vid samma teater på 1960-talet.[1]

Friedmann var även verksam som filmskådespelare. Han debuterade 1916 i Edmond Hansens Ålderdom och dårskap och skulle komma att medverka i drygt 15 produktioner (inklusive TV-teaterpjäser). Han blev kontroversiell för sin roll som den judiske Josef Bendel i 1933 års Pettersson & Bendel då rollen ansågs vara antisemitisk - Semmy Friedmann var själv judisk. Han hade även en liknande roll i Simon i Backabo (1934), men denna gick tämligen obemärkt förbi.[1]

Han mottog Teaterförbundets De Wahl-stipendium 1927 och han var även riddare av Vasaorden.

Semmy Friedmann är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]

Semmy Friedmann var gift med skådespelaren Wanda Rothgardt och är far till skådespelaren Jane Friedmann.[1]

TV-produktioner

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1916 Lamourette Krigsäran
Maurice Hennequin
Knut Nyblom Vasateatern[3]
Max Nelson Lilla tuttenuttan
Anthony L. Ellis
Knut Nyblom Vasateatern[4]
Rüder Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[5]
1917 Kaj Klinge Pultronen
Lechmere Worrall och Harold Terry
Knut Nyblom Vasateatern[6]
1918 Sam Bentely Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt
Albert Ståhl Djurgårdsteatern[7]
1920 Manéquant Kiki
André Picard
Ernst Eklund Blancheteatern[8]
1921 Cyprian Paracelsus
Arthur Schnitzler
Ernst Eklund Blancheteatern[9]
En rannsakningsdomare Det levande liket
Lev Tolstoj
Alexander Moissi Blancheteatern[10]
Lucien Darboize Kammarfrun
Félix Gandéra
Ernst Eklund Blancheteatern[11]
1922 Schwarz Lulu
Frank Wedekind
Maria Orska Blancheteatern[12]
John Horn Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne
Nils Arehn Blancheteatern[13]
Danny Dick eller Danny
Lee Wilson Dodd
Erik Berglund Blancheteatern[14][15]
Hasard
Alfred Savoir
Vilhelm Bryde Turné[16][17]
1923 Harold Knox Öster om Suez
W. Somerset Maugham
Ernst Eklund Komediteatern[18]
Sandeberg Sten Stensson Stéen från Eslöf
John Wigforss
Elis Ellis Blancheteatern[19]
1924 Douglas Orway Reggies bröllop
Edward Salisbury Field
Ernst Eklund Blancheteatern[20]
Kammarfrun
Felix Gandera
Ernst Eklund Blancheteatern[21]
1925 Flickorna Gyurkovics
Ferenc Herczeg
Folkteatern[22]
Kapten Ridgwell Maskopi
J. E. Harold Terry
Rune Carlsten Djurgårdsteatern[23]
Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt
Rune Carlsten Djurgårdsteatern[24]
1930 Maxime Kom, sågs, segrade!
Louis Verneuil
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Crassus Karusellen
George Bernard Shaw
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Barna Olympia
Ferenc Molnár
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Ingeniör Kontraband
Oscar Rydqvist
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
1931 Karl- Magnus de Lorche Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
Marc Fournier "Succes!"
Édouard Bourdet
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Arne Apell Sensation
Erik Lindorm
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
En man till påseende
Frederick Lonsdale
Helsingborgs stadsteater
Nathaniel Winkle Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1932 Cary Maxon Hennes första äventyr
Merrill Rogers
Albert Nycop Helsingborgs stadsteater
Knock Knock eller Läkarkonstens triumf
Jules Romains
Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Ivan Kusmitj Sjpekin Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten
Kain
Andra spelaren
Guds gröna ängar
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
1933 Knipperdollink
Förste adelsmannen
Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
1934 Lucien De hundra dagarna
Benito Mussolini och Giovacchino Forzano
Rune Carlsten Dramaten
Begriffenfeldt Per Gynt (Peer Gynt)
Henrik Ibsen
Per Lindberg Kungliga Operan[25]
1935 Gordon Robinson Bizarr musik
Rodney Ackland
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[26]
1945 Ond kärlek
François Mauriac
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater,
9 december 1945
1947 Doktor Grimthorpe Magi
Gilbert Keith Chesterton
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[27]
Officern Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Göteborgs stadsteater,
13 september 1947
1948 Mollusken
Hubert Henry Davies
Semmy Friedmann Lisebergsteatern
Dupont-Dufort d.ä. Tjuvarnas bal
Jean Anouilh
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[28]
1949 M. Tarde En vildfågel
Jean Anouilh
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[29]
1951 Hugo Kalmar,
f.d. utgivare av anarkisttidningar
Si, iskarlen kommer!
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Göteborgs stadsteater,
9 februari 1951
Joe Saul Jag älskar min son
John Steinbeck
Karin Kavli Norrköping-Linköping stadsteater
Maximilien de Robespierre Robespierre
Rudolf Värnlund
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1954 Hertig Esteban Markisinnan
Noël Coward
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Edgar, kapten vid fästningsartilleriet Dödsdansen
August Strindberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1955 Philip Russell Hustruleken
Louis Verneuil
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Herr Nilsen Frisöndag
Leck Fischer
Ingrid Luterkort Norrköping-Linköping stadsteater
Firs Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1956 Ryttmästaren Fadren
August Strindberg
Rune Carlsten Riksteatern[30]
Titus Jaywood Älskling, jag ger mig!
Mark Reed
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Orgon Tartuffe
Molière
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1957 Herman Israel Gustav Vasa
August Strindberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Morfadern Gäst i gryningen
Alejandro Casona
Gösta Folke Norrköping-Linköping stadsteater
Firs Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Sandro Malmquist Riksteatern[31]
1959 Stefan Thermopyle
H.C. Branner
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1961 Brabantio, en senator Othello
William Shakespeare
Birgit Cullberg Stockholms stadsteater
1962 Jonathan Coffin Iguanans natt
Tennessee Williams
Per Gerhard Vasateatern[32]
År Produktion Upphovsmän Teater
1931 Tredubbelt gifta
Aibie's Irish Rose
Anne Nichols
Översättning Olga Raphael-Linden
Blancheteatern
1932 Tredubbelt gifta
Aibie's Irish Rose
Anne Nichols
Översättning Olga Raphael-Linden
Blancheteatern
1948 Mollusken
The Mollusc
Hubert Henry Davies Lisebergsteatern
  1. ^ [a b c d] ”Semmy Friedmann”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57795&iv=BIOGRAPHY. Läst 18 februari 2013. 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015. 
  4. ^ ”Lilla tuttenuttan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14540&pos=235. Läst 10 juli 2015. 
  5. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  6. ^ ”Pultronen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14559&pos=241. Läst 10 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 27 juni 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-06-26/168/6. Läst 20 juli 2015. 
  8. ^ ”Kiki”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22054&pos=1. Läst 4 april 2016. 
  9. ^ ”Paracelsus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22050&pos=3. Läst 4 april 2016. 
  10. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22051&pos=5. Läst 4 april 2016. 
  11. ^ ”Kammarfrun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22152&pos=6. Läst 4 april 2016. 
  12. ^ ”Lulu”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22052&pos=11. Läst 4 april 2016. 
  13. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 maj 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-05-22/136/10. Läst 24 juli 2015. 
  14. ^ E. Sth (22 september 1922). ”Teater och musik: Blancheteatern”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1922-09-22/10. Läst 27 februari 2017. 
  15. ^ ”'Dick eller Danny?' på Blanchteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 22 september 1922. http://arkivet.dn.se/tidning/1922-09-22/255/6. Läst 27 februari 2017. 
  16. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 7. 4 oktober 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-10-04/267/7. Läst 24 juli 2015. 
  17. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ ”Sten Stensson Steen från Eslöf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22159&pos=18. Läst 4 april 2016. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 12. 17 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-17/134/12. Läst 27 juli 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 11. 22 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-22/168/11. Läst 27 juli 2015. 
  22. ^ Oscar Rydqvist (8 mars 1925). ”Succès på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-03-08/65/9. Läst 28 augusti 2015. 
  23. ^ Bo Bergman (2 juni 1925). ”Svag start på Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-06-02/146/9. Läst 29 december 2015. 
  24. ^ ”'Fröken X, Bok 1742' redivivus”. Dagens Nyheter: s. 6. 19 augusti 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-08-19/223/6. Läst 20 juli 2015. 
  25. ^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024. 
  26. ^ ”Bizarr musik”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22089&pos=85. Läst 11 april 2016. 
  27. ^ ”Magi”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/magi. Läst 16 oktober 2015. 
  28. ^ ”Tjuvarnas bal”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tjuvarnas-bal. Läst 16 oktober 2015. 
  29. ^ ”En vildfågel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-vildfågel. Läst 17 oktober 2015. 
  30. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  31. ^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018. 
  32. ^ ”Iguanans natt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14075&pos=483. Läst 6 maj 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]