Hoppa till innehållet

Stadshederstitlar i Nazityskland

Från Wikipedia
Logotypen för Reichswerke Hermann Göring i Salzgitter, en av städerna med en stadshederstitel

I Nazityskland hade man som skick att ge städer en stadshederstitel.

Långt tidigare, år 1871, hade Berlin givits titeln Rikshuvudstad (Reichshauptstadt).[1] Också Hamburgs tillnamn, Porten mot världen (Tor zur Welt), passade bra för en stat med ambitioner att bli en stormakt och behölls därför.[2] Hamburgs betydelse som en dörr mot omvärlden skulle accentueras ytterligare genom lagen som reglerade markfördelningen mellan Hamburg och Fristaten Preussen, den så kallade Groß-Hamburg-Gesetz.

Redan år 1925 hade Adolf Hitler i sin bok Mein Kampf avhandlat ämnet tyska städer och han klandrade dem för att under 1800-talet ha förringat sin karaktär som kulturbärande städer.

Städer med stadshederstitel

[redigera | redigera wikitext]

Följande städer bar en stadshederstitel som tilldelades under den här tiden:[3]

Stad Stadshederstitel Från Anmärkning
Braunschweig Die deutsche Siedlungsstadt "Den tyska nybyggarstaden", självtilldelad titel[4]
Bremen Stadt der Kolonien "Kolonistaden"[5]
Coburg Erste nationalsozialistische Stadt Deutschlands 1939 "Den första nationalsocialistiska staden i Tyskland", se även Coburg under den nazityska eran
Frankfurt am Main Stadt des deutschen Handwerks 1935 "Det tyska hantverkets stad", se även Friedrich Krebs
Goslar Reichsbauernstadt 1936 "Riksbondestaden"[6]
Graz Stadt der Volkserhebung 25 juli 1938 "Folkresningens stad"[7]
Innsbruck Stadt der deutschen Bergsteiger "De tyska bergsbestigarnas stad"
Landsberg am Lech Stadt der Jugend 1937 "Ungdomsstaden",[8] se även Landsberg am Lech under den nazityska eran
Leipzig Reichsmessestadt 20 december 1937 "Riksmässestaden"[9]
Linz först:
Jugendstadt des Führers respektive
Heimatstadt des Führers
först:
"Führerns ungdomsstad" respektive
"Führerns hemstad"
slutligen:
  • Gründungsstadt des Großdeutschen Reichs
  • Patenstadt des Führers
1938 slutligen:
  • "Staden för det Stortyska Rikets grundande"
  • "Führerns fadderstad"
München 1933
1935
Neumarkt in der Oberpfalz Dietrich-Eckart-Stadt' se även Dietrich Eckart
Nürnberg Stadt der Reichsparteitage 7 juli 1936 "Rikspartidagarnas stad"[10]
Salzburg Stadt der Lebensforschung "Livsvetenskapens stad"
Salzgitter Stadt der Hermann-Göring-Werke "Hermann-Göring-verkens stad"
Soest Stadt des deutschen Mittelalters "Den tyska medeltidens stad"
Stuttgart Stadt der Auslandsdeutschen 1936 "Utlandstyskarnas stad", se även Karl Strölin[11][12]
Wels Stadt der Bewegung "Rörelsens stad"
Wolfsburg Stadt des KdF-Wagens 1939 "KdF-bilens stad", det första namnet på det som sedan blev Wolfsburg

Översättning

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)
  2. ^ fherrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus[död länk] (Mars 2007)
  3. ^ Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz
  4. ^ Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935
  5. ^ Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5
  6. ^ P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.
  7. ^ Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007
  8. ^ Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005
  9. ^ Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“
  10. ^ Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002
  11. ^ Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)