Hoppa till innehållet

Staffan Olzon

Från Wikipedia
Staffan Olzon
FöddStaffan Anders Olzon
6 december 1937 (86 år)
Stockholm
WebbplatsStaffan Olzons webblats
SFDb

Staffan Anders Olzon, född 6 december 1937 i Stockholm, är en svensk författare, dramatiker, regissör och teaterchef. Han är son till översättaren Gösta Olzon.

Olzon har verkat som lärare och elektronisk konstruktör och varit anställd av och till vid Sveriges Radio 1962–2000. Tillsammans med Evan Storm och Bengt af Klintberg drev han några år i början av 1960-talet en multimedia-experimentell teaterrevy-verksamhet på Alléteatern i Stockholm, innan han slog sig ihop med Pi Lind och startade Pistolteatern (döpt efter deras initialer) i före detta Munkbroteatern i Gamla stan. Fram till 1970 drev han teatern, skrev och regisserade flera egna pjäser och föreställningar, som sen ofta också framfördes på Sveriges Radio och Sveriges Television.

Från mitten av 1970-talet verkade han som fast regissör vid Radioteatern. Han var 1979–1981 chef för Upsala Stadsteater, som då även innefattade Gävle Teater. 1983–1986 var han chef för Helsingborgs stadsteater och från 1988 dramaturg och fast regissör vid Riksteatern. På 2000-talet bodde och verkade han mest på Österlen, bland annat vid Skillinge Teater vid sidan om annan verksamhet som datortekniker.

2014 återupptog han sitt skönlitterära arbete och publicerade samma år romanen Om Arthur Fitzgerald. 2016 utgavs romanen I Verkligheten.

Olzon har också medverkat som skådespelare i några filmer, bland annat i Beate Grimsruds film Konungen (1993) och i Anders Wahlgrens filmer Ur svenska hjärtans djup (1966), Dömd till dårhus (1976), och En kluven stad (1998) samt tillsammans med Anders Wahlgren, en porträtt-film om konstnären Claes Oldenburg (1969). Med en värmekamera gjorde han film för Sveriges Television om Terry Riley Musik i Mörker (1978).

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1983 På tu man hand med alla
Наедине со всеми, Naedine so vsemi
Alexander Gelman Helsingborgs stadsteater[1]
1984 En gång till, Sam
Play It Again, Sam
Woody Allen
Översättning Torsten Ehrenmark
Helsingborgs stadsteater
Äpplet i portföljen
Helsingborgs stadsteater
Paris 1878
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
Paris 1918
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
1985 Paris?
Staffan Olzon Helsingborgs stadsteater
Burning Love
Fitzgerald Kusz
Översättning Ingrid Hiort af Ornäs
Helsingborgs stadsteater
1986 Herr Plumes zellsamheter och blamasjer Christian Zell Helsingborgs stadsteater
Regi tillsammans med Christian Zell
2006 Svek
Betrayal
Harold Pinter Skillinge Teater[2]
2008 Dödsdansen
August Strindberg Skillinge Teater[3]
2014 Mannen som blev ensam
Fritiof Nilsson Piraten/ Michael Segerström Helsingborgs stadsteater
Turné

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän
1975 Hinden
Göran Tunström[4]
1977 På pottan
On purge bébé
Georges Feydeau[5]
1981 Min hjälp kommer från bergen
Hilfe kommt mir von den Bergen
Gabriele Wohmann[6]
  • Musikaliskt offer (roman, 1959)
  • Två romaner (1963) [innehåll: Bartók i Amerika, Långt senare]
  • Arthur Fitzgerald i Paris (radiopjäs, 1965)
  • Happening at the Arctic circle : a documentary (1965)
  • Tre från Pistolteatern (av Pi Lind, Staffan Olzon, Evan Storm, 1966)
  • Lek med pjäs (1969) (tillsammans med Anders Olson)
  • Av att komma tillbaka (1969)
  • Passionsspel (1987)
  • TILT (drama för kör, musik av Karin Rehnqvist, text: Staffan Olzon, 1988)
  • 4 Blasfemiska legender om Ivar Lo-Johansson (1994)
  • Om Arthur Fitzgerald (roman, 2014)
  • I Verkligheten (roman 2016)
  • 14 enastående noveller (och 3 till) 2019
  • Drömtydningar (roman 2024)

Dessutom ett flertal pjäser för scen, radio och TV, samt filmmanus och översättningar.

  1. ^ Lars Linder (6 oktober 1983). ”Ett äktenskap obduceras”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-10-06/271/20. Läst 16 juni 2018. 
  2. ^ Rickard Loman (25 juni 2006). ”Besk kommentar om otrohet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/besk-kommentar-om-otrohet-2/. Läst 28 april 2019. 
  3. ^ Rickard Loman (23 juni 2008). ”Svart sommar i Skillinge”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/svart-sommar-i-skillinge-2/. Läst 28 april 2019. 
  4. ^ ”Radio”. Dagens Nyheter: s. 41. 5 april 1975. http://arkivet.dn.se/tidning/1975-04-05/91/41. Läst 12 juli 2017. 
  5. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 19. 23 juli 1977. http://arkivet.dn.se/tidning/1977-07-23/196/19. Läst 12 juli 2017. 
  6. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 55. 30 augusti 1981. http://arkivet.dn.se/tidning/1981-08-30/234/55. Läst 12 juli 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]