Hoppa till innehållet

Statsråd (Sverige)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sveriges statsråd)
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Nordatlantiska fördragsorganisationen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Statsråd är en titel för enskilda ledamöter av Sveriges regering.

Fram till 1974 då 1809 års regeringsform gällde var Statsrådet också benämningen för hela ministären som kollektiv. Tillsammans med Konungen i statsrådet (kungen och ministären), vars sammanträden benämndes konselj, utgjorde de statsorganet Kungl. Maj:t (förkortning för Kunglig Majestät), som enligt nu gällande regeringsform motsvaras av regeringen.

Även i Finland, Norge och Danmark används begreppet statsråd, med delvis annan innebörd än i Sverige. I Finland är statsråd namn på landets regering, men enskilda ledamöter kallas ministrar och kan inte kallas för statsråd då detta är en honorärtitel som utdelas av Finlands president. I Norge och Danmark är statsrådet fortfarande ett kungligt råd så som det var i Sverige före 1974, och norska ministrar kan kallas för statsråd medan det danska statsrådet enbart syftar på själva rådskollegiet.

Fram till riksdagen 1789, då man antog förenings- och säkerhetsakten, fanns i Sverige ett riksråd, sammansatt av män från högadeln, som var kungens rådgivare. Riksrådet var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen. Mellan 1789 och 1809 utgjordes rikets styrelse av konungen samt Rikets allmänna ärendens beredning. Tjänstemannaorganisationen närmast under den politiska ledningen, det kungliga kansliet, som byggdes upp från 1500-talet och framåt, kallas sedan 1975 för regeringskansliet.

Nuvarande regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras. Riksdagen har dock möjlighet att avsätta ett statsråd genom misstroendeförklaring.

Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehåller ordet minister är statsministern. Det statsråd som är statsministerns ställföreträdare, bär inte denna benämning som en titel utan det är mer en uppdragsbeskrivning som gäller vid sidan om detta statsråds portfölj. Statsråd med ansvar för ett departement (departementschef) kallas normalt för område + minister, exempelvis utbildningsminister, men den formella titeln är statsråd och chef för x-departementet. Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för område + minister exempelvis skolminister. Det sammanlagda ansvarsområde som ligger på ett visst statsråd, brukar kallas för statsrådets portfölj.

Ett statsråd som inte var departementschef kallades under 1809 års regeringsform för konsultativt statsråd eller populärt "minister utan portfölj".

Innan den nuvarande regeringsformen trädde i kraft, var statsråden kungliga rådgivare, något som före 1975 redan hade förlorat sin reella betydelse. Formellt skulle beslut fattas i kungliga konseljer av kungen, men i praktiken skedde politiska beslut i allmänna beredningar med statsministern och andra statsråd. Ett statsråd kunde själv besluta i förvaltningsfrågor, i så kallade departementsberedningar. I nuvarande regeringsform stadgas att regeringsärenden avgörs av regeringen, med minst fem statsråd närvarande. I verkligheten har besluten redan fattats i departementen innan de når till regeringssammanträdena, och regeringen fattar endast det formella beslutet. Regeringen bär emellertid ett kollektivt ansvar för de beslut som fattas.

Riksrådet Fredrik Sparre iklädd riksrådsdräkt i vitt siden, med den röda riksrådsmanteln. Målning av Lorens Pasch d.y.

Under 1809 års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1809 års regeringsform i dess ursprungliga lydelse bestod statsrådet av två statsministrar, en för justitieärendena (justitiestatsminister) och en för utrikesärendena (utrikesstatsminister), en hovkansler, sex statsråd (motsvarande senare så kallade konsultativa statsråd) samt i de flesta fall dessutom en statssekreterare som föredragande, varjämte undantagsvis även justitiekanslern kunde ha plats i statsrådet.

I och med departementalstyrelsens införande 1840 förändrades statsrådets sammansättning. Fem statsråd blev föredragande departementschefer med bibehållande av statsrådstiteln (liksom justitie- och utrikesstatsministrarna). Hovkanslers- och statssekreterarämbetena avskaffades och de sex statsråden utan portfölj reducerades till tre (de konsultativa).

1876 inrättades statsministerämbetet, och justitie- och utrikesministern förlorade statsministertiteln, den senare dock med bibehållande av titeln minister, och sålunda blev då departementscheferna: utrikesministern och sex statsråd, av vilka ett var chef för Justitiedepartementet, ett för Lantförsvars-, ett för Sjöförsvars-, ett för Civil-, ett för Finans- och ett för Ecklesiastikdepartementet. Härtill lades år 1900 ett statsråd som chef för Jordbruksdepartementet, så att statsrådet 1917 enligt regeringsformen bestod av åtta departementschefer och tre konsultativa statsråd (summa elva ledamöter). Statsministern kunde vara antingen en av departementscheferna eller ett av de konsultativa statsråden.

Kungen ägde i princip fritt utse sitt statsråd. Statsrådets medlemmar var förtroendeämbetsmän och kunde därför av kungen fritt avskedas. Samtliga statsråd skulle, innan de påbörjade sitt ämbete, avlägga en ed som kallades Statsrådsförsäkran. Sin konstitutionella betydelse hade statsrådet därigenom, att intet regeringsärende kunde av kungen avgöras utan i samråd med en eller flera statsrådsmedlemmar. Hela statsrådet skulle vara närvarande vid besluts fattande i mål av synnerlig vikt och omfattning, såsom frågor om lagar, författningar och nya inrättningar. Särskilt var detta föreskrivet, när kungen i enlighet med regeringsformens 39:e paragraf inhämtade statsrådets tankar om sin avsikt att resa utrikes och när beslut skall fattas om kreditivens lyftande – så kallat statsrådsplenum - samt för behandling av fråga om krig och fred enligt regeringsformens 13:e paragraf, då före 1840 även alla fyra statssekreterarna skulle närvara – så kallat utomordentligt statsråd.

I andra regeringsärenden fordrades senare med endast ett undantag närvaro av minst tre statsråd utom föredraganden - den så kallade lilla konseljen. Undantaget var behandlingen av så kallade kommandomål i kommandokonselj, där blott ett statsråd deltog.

Sammansatt statsråd

[redigera | redigera wikitext]
Arvid Lindman (till vänster) på Kungliga slottets borggård 1928 i sällskap av statsrådskollegerna Ernst Trygger, Claes Lindskog och Sven Lübeck. De tre främre i statsrådsuniform.

När på den svensk-norska unionens tid frågor, som rörde bägge rikena, behandlades i svenskt eller norskt statsråd, skulle i det förra tre norska och i det senare tre svenska statsråd enligt Riksakten ha plats. Sådant statsråd kallades sammansatt; det försvann med unionsupplösningen 1905.[1]

Ceremoniell dräkt

[redigera | redigera wikitext]

Statsråden i Sverige bar från 1809 en särskild dräkt som kallades Riksrådsdräkt vid särskilt högtidliga, eller ceremoniella, tillfällen såsom Riksdagens högtidliga öppnande, kröningar, kungliga dop och begravningar. Denna dräkt hade ursprungligen tagits fram för de äldre riksrådet med början i mitten av 1600-talet, men efter 1809 års regeringsform bars denna dräkt av statsråden. Dräkten fortsatte att användas åtminstone till ståndsriksdagens avskaffande vid Riksdagen 1865-1866.

Statsrådsuniform

[redigera | redigera wikitext]

Riksrådsdräkten frångicks under andra halvan av 1800-talet och ersattes med statsrådsuniformen, vilket var en civil ämbetsuniform. Själva uniformen fanns i två utföranden, den stora respektive den lilla. Den stora, som användes vid högtidligare tillfällen, bestod av statsrådsfrack, byxor med revärer, väst, bicorne samt värja. Den lilla, som användes till vardags, bestod av frack i enklare utförande, väst, samt byxor.[2]

Svenska statsråd

[redigera | redigera wikitext]

Arvodet för statsråden fastställs årligen av Statsrådsarvodesnämnden. Sedan februari 2021 är arvodet 142 000 kronor per månad.[3]

De fem med längst ämbetsperiod

[redigera | redigera wikitext]
Namn Statsrådstid Ämbetslängd
  Gunnar Sträng 31 juli 19456 oktober 1976 31 år, 68 dagar
  Sven Andersson 24 september 19486 oktober 1976 28 år, 13 dagar
  Torsten Nilsson 31 juli 194530 juni 1971 25 år, 335 dagar
  Östen Undén 19 oktober 191730 juni 1920
18 oktober 19247 juni 1926
24 september 193219 juni 1936
31 juli 194519 september 1962
25 år, 109 dagar
  Tage Erlander 30 september 194414 oktober 1969 25 år, 15 dagar
Längsta ämbetstid för ett kvinnligt statsråd
  Lena Hjelm-Wallén 4 januari 19746 oktober 1976
8 oktober 19824 oktober 1991
7 oktober 199421 oktober 2002
19 år, 289 dagar
  Ulla Lindström 4 juni 195428 december 1966 12 år, 207 dagar
  Margot Wallström 4 oktober 19884 oktober 1991
7 oktober 19947 oktober 1998
3 oktober 201410 september 2019
11 år, 341 dagar
  Laila Freivalds 4 oktober 19884 oktober 1991
7 oktober 199421 september 2000
10 oktober 200321 mars 2006
11 år, 147 dagar
  Beatrice Ask 4 oktober 19917 oktober 1994
6 oktober 20063 oktober 2014
11 år, 0 dagar

De fem kortaste ämbetsperioderna

[redigera | redigera wikitext]
Namn Statsrådstid Ämbetslängd
  Maria Borelius 6 oktober14 oktober 2006 9 dagar
  Cecilia Stegö Chilò 6 oktober16 oktober 2006 11 dagar
  Sture Henriksson 22 mars22 april 1957 (†) 32 dagar
  Torsten Petersson 6 augusti24 september 1932 49 dagar
  Börje Andersson 6 oktober1 december 1982 57 dagar

Äldst och yngst vid tillträde

[redigera | redigera wikitext]
Namn Statsrådstid Ålder vid tillträde
  Romina Pourmokhtari 18 oktober 2022 26 år, 340 dagar
  Hans Dahlgren 21 januari 201918 oktober 2022 70 år, 311 dagar

Tidigaste kvinnliga statsråden[4]

[redigera | redigera wikitext]
Namn Statsrådstid Post
  Karin Kock 9 april 194730 oktober 1948
30 oktober 194831 december 1949
Konsultativt statsråd
Folkhushållningsminister
  Hildur Nygren 17 mars 19511 oktober 1951 Ecklesiastikminister
  Ulla Lindström 4 juni 195428 december 1966 Konsultativt statsråd (Biträdande utrikesminister)
  Alva Myrdal 28 december 19663 november 1973 Konsultativt statsråd (Biträdande utrikesminister)
  Camilla Odhnoff 9 januari 19673 november 1973 Konsultativt statsråd (Biträdande socialminister)
  1. ^ Statsråd i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  2. ^ Tidningen Kalmar, 21 februari 1914, sid 3.[död länk]
  3. ^ [1], läst 2014-08-19
  4. ^ Fokus nr 35, 30 augusti-5 september 2013