boning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av boning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ boning boningen boningar boningarna
Genitiv bonings boningens boningars boningarnas

boning u

  1. bostad
    Välkommen in i vår enkla boning.
    Etymologi: Av bo + -ning.
  2. polering, det att bona (golv med bonvax)

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av boning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ boning boningen boninger boningerne
Genitiv bonings boningens boningers boningernes

boning u

  1. boning, polering, det att bona (golv med bonvax)
    Besläktade ord: bone, bonekost, bonevoks

Engelska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

boning

  1. presensparticip av bone

Verb

[redigera]

boning

  1. böjningsform av bone