hängmatta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hängmatta

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av hängmatta  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hängmatta hängmattan hängmattor hängmattorna
Genitiv hängmattas hängmattans hängmattors hängmattornas

hängmatta

  1. viloplats i duk eller nät som hängs mellan två upphöjda punkter; hammock
    Hon tog sig en tupplur i hängmattan.

Etymologi

[redigera]

I svenskan sedan 1679. Av nederländska hangmat, som är en folketymologisk ombildning (jämför hänga och matta) av spanska hamaca (jämför hammock), av hamaka på det karibiska språket taino; ordet upptogs i spanskan av Christofer Columbus vid resor i Västindien.

Översättningar

[redigera]