orgel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
orgel

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av orgel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orgel orgeln orglar orglarna
Genitiv orgels orgelns orglars orglarnas
kyrkorgel i Trefaldighetskyrkan i Arvika

orgel

  1. tangentinstrument och blåsinstrument, där ljudet framställs genom att luftströmmar sätter i svängning luften i ett rör
    Fataburen: Redogörelse för Nordiska museet 1918: De viktigaste önskemålen [...] äro nu att kunna anskaffa en god orgel [...]
    Synonymer: orgor, orgverk
    Sammansättningar: elorgel, hammondorgel, kyrkorgel, oralorgel, orgelbyggare, orgelmusik, orgelpipa, orgelstämma, piporgel
    Etymologi: Jämför fornsvenska orghelmakare 1460 = danska; i nysvenska ånyo inlånat från tyska Orgel, av fornhögtyska orgala = fornengelska orgel, ombildning av fornhögtyska och fornengelska organa (engelska organ), medellågtyska, isländska organ, fornsvenska orgha; av (medeltids)latin organum, omkring 300: orgel (i modern betydelse), plural organa, orgelpipor; från grekiska órganon, verktyg.[1]
    Se även tesaurus: Kyrkbyggnad, Kyrkobruk, Tonverktyg

Översättningar

[redigera]

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]

orgel

  1. orgel

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

orgel

  1. orgel

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

orgel

  1. orgel

Nederländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av orgel  Singular Plural
Nominativ orgel orgels

orgel

  1. orgel

Källor

[redigera]
  1. Svensk etymologisk ordbok: "orgel"