torka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av torka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ torka torkan torkor torkorna
Genitiv torkas torkans torkors torkornas

torka

  1. det att växtligheten torkar under torra, regnfria tidperioder, ofta i samband med att skog och växter bränns i solen
    Sammansättningar: idétorka, måltorka, nyhetstorka

Översättningar

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av torka  Aktiv Passiv
Infinitiv torka torkas
Presens torkar torkas
Preteritum torkade torkades
Supinum torkat torkats
Imperativ torka
Particip
Presens torkande, torkandes
Perfekt torkad

torka

  1. (intransitivt) bli torr(are); vissna
    Synonymer: sina
    Hyllan står och torkar.
    Hoppas tröjan hinner torka innan jag ska iväg till festen.
    Blommorna torkade på grund av vattenbristen.
    Gah! Målarfärgen torkar så sjukt långsamt.
  2. (transitivt) få eller göra eller låta bli torr; ta bort fukt från (tyg, hår, trä, något icke-flytande föremål) (även för att konservera mat)
    Etymologi: Sedan yngre fornsvenska þorka och thörka.
    Hon ville torka håret först.
    Solen torkade ut våra tomatplantor.
    Han ligger i solen och torkar fötterna.
    Vi brukar torka köttet så att det håller sig extra länge.
  3. genom att dra ett ibland vått föremål längs ytan på ett annat föremål försöka rengöra det
    Torkar du rent på bordet?
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: tork, torkad, torkare, torkeri, torkna, torr
Sammansättningar: avtorka, eftertorka, lufttorka, självtorka, soltorka, torklina, våttorka
Fraser: torka av

Översättningar

[redigera]