Diskussion:Mälaren

1140 km² är 1,14 miljarder m² (1140 gånger 1000000 m²/km²)

1,14 miljarder m² gånger 10 m är 11,4 miljarder m³ (11,4 biljoner liter)

Bggoldie 9 november 2005 kl.08,39 (CET)

Det finns ny fakta av Mälaren: [[1]], [[2]], [[3]]. Denna artikeln behövs uppdatera. --BloodIce 9 november 2005 kl.11,53 (CET)

Finns det något skäl att behållen mallen {{Infobox sjö}} i den här artikeln, eller kan jag byta mot {{Insjöfakta}}, som används i de flesta andra sjöar (och har ett mer standardmässigt utseende, även om den ännu inte använder {{Infobox}})? //Rotsee 31 mars 2009 kl. 09.44 (CEST)Svara

I meningen "De naturliga utloppen är Norrström och Söderström, norr och söder om Stadsholmen i Stockholm", undrar jag vad poängen är att använda det gamla namnet Stadsholmen? Känns bara onödigt och tillkrånglat. Pelle123 4 mars 2010 kl. 08.59 (CET)Svara

För att ön i fråga heter Stadsholmen. Det är stadsdelen som ligger på Stadsholmen som heter Gamla Stan. /Kemikungen 14 mars 2010 kl. 19.13 (CET)Svara

På den svenska sidan står det att max djupet är 76m, på de andra upplagorna(engelska, spanska, italienska, franska, norska...) står det att max djupet är 64m. Vilket är rätt? /Ekkepekke 4 april 2010 kl. 16.58 (CET)Svara

Tycker inte att en lång lista över Mälar-litteratur passar in i en lexikonartikel. Jag behåller bara litteratur som används som källa i artikeln och "parkera" listan här istället:

• Andersson, Berta (1982). Vegetationsförändringar i Mälaren och Hjälmaren under 1900-talet. SNV PM, 0346-7309 ; 1504. Solna: Naturvårdsverket. Libris 8204055 
• Arnö, Ivar (1972). Mälaren: historia och historier. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7218711. ISBN 91-20-05262-6 
• Arnö, Ivar (1979). Tusen år vid Mälaren. Laholm: Settern. Libris 7747570. ISBN 91-85274-87-9 
• Asköviken: ett naturreservat i Mälarbygd. Västerås: Ica. 1991. Libris 7414068. ISBN 91-534-1405-5 
• Berefelt, Gunnar (1966). Bilder från en mälarfärd år 1688: Gripenhielms Mälarkarta och dess vyer. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 3. Stockholm. Libris 8079223 
• Borgegård, Sven-Olov; Ekberg Selvi, Hedin Pekka (1988). Naturreservat i västra Mälaren. Västerås: Naturvårdsenheten, Länsstyr. i Västmanlands län. Libris 785696 
• Degerman, Erik; Ekman Tomas (2004). De stora blå-: Vänern-Vättern-Mälaren-Hjälmaren. Örebro: Gullers. Libris 9697509. ISBN 91-88238-43-1 
• Dybeck, Richard (1861). Mälarens öar: skildringar. Stockholm. Libris 2623954 
• Fischerström, Johan (2009). Utkast til beskrifning om Mälaren. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 204 (Nyutg. /med inledning av Björn Hallerdt). Stockholm: Stockholmia. Libris 11323900. ISBN 978-91-7031-213-7 
• Fiskets framtid i de stora sjöarna: utveckling eller avveckling?. Publ. / Länsstyrelsen Örebro län, 0349-4454 ; 2005:49. Örebro: Länsstyrelsen Örebro län. 2005. Libris 10140485. http://www2.vastmanland.lst.se/filarkiv/pdf/Fiske.pdf 
• Matz, Edvard; Bergström Lars (1989). Mälaren: seglatser och strandhugg. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236394. ISBN 91-29-59213-5 
• Mälardalens vattenvägar i industrihistoriskt perspektiv. Maritima skrifter, 1651-5374 ; 3. Stockholm: Statens maritima museer. 2003. Libris 9059122. ISBN 91-85268-93-3 
• Claesson Eivind, red (1997). Mälaren och Hjälmaren - en ingång till Sverige: kultur och natur vid två mellansvenska sjöar. Stockholm: Naturhistoriska riksmuseet. Libris 7758750. ISBN 91-86510-42-8 
• Nordström, Alf; Eliasson Alvar (1985). Mälarbygd: historia och topografi. Stockholm: Carlsson. Libris 7665665. ISBN 91-7798-052-2 
• Pettersson, Thomas (2004). Skarvar och fågelskär: inventeringar i Mälaren 2004. Rapport / Länsstyrelsen i Stockholms län ; 2004:22. Stockholm : Länsstyrelsen i Stockholm. Libris 10076739 
• Rydberg, Lennart; Jonson Johan (1999). Mälarångare: ångbåtstrafiken Stockholm-Enhörna-Mariefred under 170 år. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 149Sjöhistoriska museets rapportserie, 1400-2582 ; 42. Stockholm: Stockholmia. Libris 8369519. ISBN 91-7031-096-3 
• Schröder, Hasse (2000). Möt Mälaren. Uppsala: Schröders ord & bildbyrå. Libris 7800214. ISBN 91-973551-2-7 
• Skoglöv, Gunnar (2000). Mälarens historia har format vår. [Knivsta]: [G. Skoglöv]. Libris 7455073. ISBN 91-631-0040-1 
• Stade, Arne; Rydberg Lennart (2003). Med ånga, gods och tidtabell: 1800-talets ångbåtstrafik mellan Stockholm och Mälarstäderna. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 165. Stockholm: Stockholmia. Libris 8908310. ISBN 91-7031-131-5 
• Johansson Ulf, red (1990). De stora sjöarna. Svenska turistföreningens årsbok, 0283-2976 ; 1991. Stockholm: Svenska turistfören. Libris 1161654 
• Sverige. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2006). Översvämningshot: risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern : delbetänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2006:94. Stockholm: Fritze. Libris 10256032. ISBN 978-91-38-22646-9 
• Utredning rörande ny vattenväg mellan Mälaren och Hjälmaren. Meddelanden från Kungl. Kanalkommissionen, 99-2637399-2 ; 3. Stockholm. 1921. Libris 1487770 
• Wallmark, Peter Adam (1845). En resa på Mälaren: resan från Stockholm till Björkön och Adelsön. Stockholm. Libris 462288 

--Holger.Ellgaard 26 februari 2011 kl. 11.32 (CET)Svara

Mälaren är 0,7m över havet och landhöjningen i Stockholm är 0,5m över havet vilket gör att Mälaren steg upp ur Östersjön för 140 år sedan typ 1875 och innan hade man samma nivå på ytan. Dvs Norrström blev en Fors (vattendrag) någon gång under 1900-talet. Man lär ju kunna se på film hur man åker motorbåt uppför Norrström på 30-talet.

Dessutom upphörde i praktiken alla översvämningsrisker och saltvatteninträngningar pga av Östersjöns nivåskillnader pga stadigvarande ändringar av lufttrycket, långvarigt lågtryck, i slutet av 1900-talet. Tidigare var sjöängarnas växlingar i Mälaren ett betydande problem eftersom många delar av Mälaren är väldigt långgrunda. Landhöjningen har här betydligt större påverkan än regleringen av vattennivån. Som numera de senaste typ 50 åren är möjlig med barriärer, men inte tidigare eftersom tidigare vatten trängde då in i Mälaren baklänges genom Norrström vid längre lågtryck).

Jag tycker den här artikeln borde ha en lite mer text om att Mälaren verkligen blev sjö i slutet av 1800-talet/mitten 1900-talet och att översvämningsriskerna i Mälaren i stort sett upphört. Vilket också gör att man kan konvertera den traditionella åsen vid Slussen till ett sund/fors (av vad jag förstår estetiska skäl eftersom behovet upphört, då vatten uppenbarligen inte längre lär rinna baklänges, måste vara väldigt dyr estetik). --Zzalpha (diskussion) 5 december 2015 kl. 08.54 (CET)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 4 externa länkar på Mälaren. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070919003838/http://www.natur.huddinge.se/sjoar/varby/varby.htm till http://www.natur.huddinge.se/sjoar/varby/varby.htm
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070928042245/http://www.skargardsbryggan.com/dokument/malarens_faglar_2005_.pdf till http://www.skargardsbryggan.com/dokument/malarens_faglar_2005_.pdf
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100824224136/http://www.nykvarn.se/download/18.6c2f0bd411885cbf5598000533/Riksintressen.pdf till http://www.nykvarn.se/download/18.6c2f0bd411885cbf5598000533/Riksintressen.pdf
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20120309025659/http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Sjofart/Malartrafiken/ till http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Sjofart/Malartrafiken/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 april 2017 kl. 11.49 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Mälaren. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20131031183932/http://www.scb.se/Pages/PressRelease____330364.aspx till http://www.scb.se/Pages/PressRelease____330364.aspx

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 september 2017 kl. 21.47 (CEST)Svara