Diskussion:Komplementfärg
Nej inte sant. Grundfärgerna (additiv färgblandning) är RGB – rött, grönt och blått. Dessa tre våglängder är de tre som tapparna i våra ögon kan se. Alla andra färger är en kombination av dessa tre våglängder. Sålunda om du lyser en röd och en grön lampa på samma fläck så får du färgen gul. Färgen gul är alltså den färg som innehåller alla våglängder vårt öga kan se förutom blått. Därav är det också komplementfärgen till blått. Alltså den färg som kompletterar med resterande våglängder för att vi ska få färgen vit. Lyser du med alla tre ficklamporna (RGB) får du färgen vit. Detta är additiv färgblandning, tillskillnad från subtraktiv färgblandning som man använder sig när man målar eller trycker saker. I det fallet går man från vitt mot svart – dvs man tar bort våglängder för varje lager "färg" man tillsätter målningen. I dessa fall använder man sig av komplementfärgerna till grundfärgerna RGB och dessa är cyan, magenta och gult (samt i tryckpressar och skrivare även svart för att få till den perfekt). Inom måleri och konst förenklar man ofta det hela och använder sig av rött, gult och blått (istället för cyan, gult och magenta).
Komplementfärgerna för grundfärgerna är därför följande:
Rött – cyan
Grönt - magenta
Blått - gult 213.100.54.205 10 augusti 2006 kl. 13.54 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av none.)
- Som artikeln antyder finns det flera olika färgblandningsprinciper och de behöver nödvändigtvis inte utesluta varandra. Läs gärna den engelskspråkiga varianten av motsvarande artikel som i skrivande stund är lite mer utförlig. Overengen 10 augusti 2006 kl. 14.13 (CEST)
På den engelska sidan så står det att komplementfärgerna är rött-cyan, grönt-magenta samt blått-gult (http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_color). Sedan så står också att det, tillföljd av det begränsade färgutbudet under konsthistorien, har blivit tradition inom måleri att använda sig av rött-grönt, blått-oranget samt gult-violett som komplementfärger. Men dessa nyanser är inte de äkta färger och det är viktigt att man påpekar det. Det är bara tradition inom måleri att använda dessa ungefärliga nyanser eftersom man under historien inte har känt till färgernas fysik och ögats funktion samt att det har varit svårt att framställa alla färgpigment. Därför har man experimenterat fram ungefärliga nyanser. Vårt öga kan endast se tre våglängder. Rött, grönt och blått. Till dessa finns endast och bara tre komplementfärger nämligen cyan, magenta och gult. Dessa uppstår när man blandar två av primärfärgerna. Därför innehåller komplementfärgerna sålunda två våglängder istället för en (som primärfärgerna) och det är detta man använder sig av när man ska måla. Om man till det vita pappret först tillsätter Cyan så tar man från den vita färgen (vit = alla tre våglängder) bort den röda våglängden. Kvar är alltså den gröna och den blåa våglängden. Om man sedan till den cyanfärgade pappret tillsätter gult så får man färgen grönt. Detta eftersom gult tar bort våglängden blått. Man tar alltså först bort rött (med cyan) och sedan blått (med gult) och kvar blir den gröna våglängden.
Anledningen till att jag gnäller över detta är för jag har upptäckt att många människor har missuppfattat vad färger egentligen är (tackvare diverse bildlärare och okunniga klassföreståndare). Visst är det sant att man inom måleri använder andra färger och detta behöver inte upphöra eller uteslutas på något sätt. Men, det är viktigt att man klargör vad komplementfärger egentligen är ur ett neurologiskt perspektiv och ur ett fysikperspektiv och att man påpekar att kontsvärlden av tradition bara använder ungefärliga färger.
Ny kommentar: Cirka åtta år senare kan jag bara konstatera att ovanstående invändningen är korrekt och man på alla dessa åren inte har gjort något åt det (jag gick in på diskussionssidan för att i princip skriva det som anförts ovan). En tydlig svaghet hos Wikipediatexter. Denna sida skulle vinna mycket på att skrivas om, och göra en åtskillnad mellan de entydiga fysikaliskt baserade skillnaderna (de som påpekats ovan), och subjektiva omdömen som levt kvar i traditionen och som man eventuellt vill ha kvar i texten. Den engelska texten är klockren, den svenska, med en positiv tolkning, missledande i sin nuvarande utformning.
- Det är fritt för vem som helst (även du själv) att göra ovanstående förändringar. Sätt igång bara. - Averater (diskussion) 7 oktober 2014 kl. 17.34 (CEST)
- Med reservation för att den anonyme invändaren ovan blandar ihop grundfärg och våglängd. Färger med bara en våglängd (monokromatiskt ljus) kallas för spektralfärger. Att våra tappar bara skulle kunna uppfatta tre olika våglängder är förstås helt fel. Tapparna har ett känslighetsområde på runt 100 nm, varav grönt och rött till stora delar överlappar. Dessutom tillkommer att stavarna också har ett känslighetsområde som har sin topp runt 500 nm (mellan blå och grön). Tillverkarna av datorskärmar har redan upptäckt att monokromatiskt rött, grönt och blått inte räcker för fullgod färgåtergivning utan man är tvungen att stoppa in bredbandiga vita dioder i matrisen också. /ℇsquilo 7 oktober 2014 kl. 21.30 (CEST)