Diskussion:Syre

Jag skulle vilja se en källa på uppgiften om tetrasyre eller oxyzon som det också kallas i artikeln. Försökte söka på google efter oxyzon men hittade bara en massa varumärken. Hubba 2 november 2006 kl. 09.36 (CET)[svara]

Det nämns i den engelska artikeln också, med källa här.

andejons 2 november 2006 kl. 10.39 (CET)[svara]

Vissa vill tydligen ersätta syre med "syrgas" då det är O₂ som menas. Detta låter dock ganska konstigt, eftersom O₂ också kan ha fast och vätskeform. Det är t.ex. inte motiverat att påpeka att det är syrgas och inte syre (O₂) som är lösligt i vatten - löst syre har fasen "löst", oavsett vilket aggregationstillstånd det ursprungligen hade. Jag behöll syrgas på några ställen där jag tycker det var relevant att påpeka att det gäller syre i gasform. Om någon ännu tycker att det är otydligt på något ställe är det kanske bästa att sätta till O₂ innanför parentes efter syre. --Ace90 26 juni 2007 kl. 14.36 (CEST)[svara]

Bestäm dej. först påstår du att O₂ kallas för syrgas men sen skriver du att ""det är syrgas och inte syre (O₂) som är lösligt i vatten"". För övrigt kanske det borde nämnas i artikeln att i stort sett allt syre i luften är bundet i O₂ och tur är väl det för O, alltså obundet syre är så reaktionsvilligt att det är högexplosivt. Fritt syre i större mängd reagerar så kraftigt med en del ämnen(olja t.ex) så att det exploderar. O₂ är dessutom en mycket starkare förbindning än vad H₂O (vatten) är. O₂ reagerar nästan inte med järn, I torr luft bildas ingen rost men syreatomerna i vatten bryts loss från vattenmolekylerna och binder sig till (reagerar med) järnet i stället. O₂ kan splittras när knallgas förbränns t.ex men inom ett ögonblick bildas nya O₂ molekyler. Men en del av syreatomerna binder sig till vätet iställe och det är därför restprodukten blir vatten. Hoppas det vart rätt det här. det här var mina allmänna kunskaper om syre :) --213.112.183.124 30 augusti 2007 kl. 13.28 (CEST)[svara]

Jag skrev att man inte behöver skriva att "syrgas är lösligt i vatten". Det räcker bra att skriva att syre är lösligt i vatten. Beklagar om det blev svårt att förstå. Fortfarande tycks vissa vilja byta ut syre till syrgas i en massa sammanhang där det är fel.

Det nämns direkt i inledningen att syre förekommer i formen O₂, men du får ju givetvis bredda artikeln om du vill. --Ace90 16 oktober 2007 kl. 18.10 (CEST)[svara]

Jag kallar alltid O₂ för "molekylärt syre" om jag inte specifikt avser gasformig syrgas (tja - man "slarvar" ju förstås och säger bara "syre" när det är uppenbart vad som menas, t.ex. "syre löst i vatten"). Visst ozon är också "molekylärt", men det är mer eller mindre standard att mena O₂, Jämför engelskans "molecular oxygen" (se en:molecular oxygen - som förvisso länkar till "oxygen", men läs texten!). Jag har gjort en omlänkningssida (än så länge) för "molekylärt syre", men det borde läggas in i artikeln här också. (Jag skriver om bioluminiscens just nu - och min text innehåller "Luciferinet oxideras av molekylärt syre...", så...) --Episcophagus (disk) 12 oktober 2012 kl. 20.13 (CEST)[svara]

Artikeln är välskriven och källbelagd och duger därför gott som rekommenderad. Grundin 22 november 2008 kl. 13.50 (CET)[svara]

Jag är lite osäker, den engelska artikeln innehåller få källor och Zumdahl har knappast varit källa för största delen av texten. --Ace90 13 december 2008 kl. 16.42 (CET)[svara]

Artikeln har en åtgärdsmall och är härmed inte längre rekommenderad. --Kigsz 8 augusti 2018 kl. 09.50 (CEST)[svara]

En ifrågasatt uppgift, som var tvivelaktig om den ens hade i artikeln att göra? Jag strök den istället, det verkar på det hela taget ha varit en lämpligare åtgärd än såväl mallning som avmärkning.

andejons (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.03 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Syre. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070324144314/http://www.slv.se/upload/dokument/markning/tillsatser/E_nummer_06.doc till http://www.slv.se/upload/dokument/markning/tillsatser/E_nummer_06.doc

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 september 2017 kl. 09.23 (CEST)[svara]

Det är mellan syreatomerna i ämnet syre inte en vanlig dubbelbindning eftersom syremolekylen innehåller två oparade elektroner, vilket ger magnetiska egenskaper. Strukturformeln bör därför korrigeras med streckade linjer, eller? Denna den vanliga formen av tvåatomigt syre kallas på engelska "singlet oxygen". Dessutom finns en annan och aggressivare form av fortfarande tvåatomigt syre som på engelska kallas "triplet oxygen", ej att förväxla med ozon som är treatomigt syre. 94.191.142.58 8 december 2017 kl. 02.26 (CET)[svara]

Inte riktigt korrekt. Det elektroniska grundtillståndet av tvåatomigt syre är ovanligt nog triplettillståndet, just eftersom elektronerna är oparade. Bindningen består av en enkelbindning och två tre-elektronbindningar, som är halvbindningar. Det totala bindningstalet är alltså ändå 2, så på så vis är O=O fortfarande en korrekt strukturformel, men om man vill gå in i mer detalj kan man t ex göra som Linus Pauling gjorde (se bild). Singlettsyre är olika exciterade tillstånd av tvåatomigt syre, oftast syftar man på det lägsta exciterade tillståndet som har livstider i storleksordningen mikrosekunder till millisekunder beroende på lösningsmedel och alltså kan delta i kemiska reaktioner.^[1][2][3][4] //Essin (diskussion) 12 juni 2018 kl. 18.17 (CEST), kompletterad 13 juni 2018 kl. 11.44 (CEST)[svara]

Namnet oxygen stammar från grekiskans ord för 'syra' och 'skapa'. Se härvidlag motsvarande engelska text. Ursprunget till dessa namngivningar är en felaktig uppfattning som tidigare fanns om att alla syror måste innehålla syre-atomer. 94.191.140.167 16 april 2018 kl. 07.00 (CEST)[svara]