Hoppa till innehållet

Jukkasjärvi socken

Jukkasjärvi socken
Socken
LandSverige
LandskapLappland
KommunKiruna kommun
Bildad1606
Area14 137 kvadratkilometer
Upphov tillJukkasjärvi landskommun
Jukkasjärvi församling
MotsvararJukkasjärvi distrikt
TingslagJukkasjärvi tingslag
Karta
Jukkasjärvi sockens läge i Norrbottens län.
Jukkasjärvi sockens läge i Norrbottens län.
Jukkasjärvi sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater67°50′47″N 20°37′13″Ö / 67.84638889°N 20.62027778°Ö / 67.84638889; 20.62027778

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0172
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Jukkasjärvi distrikt
Redigera Wikidata

Jukkasjärvi socken ligger i Lappland, ombildades 1948 till Kiruna stad och är sedan 1971 en del av Kiruna kommun, från 2016 inom Jukkasjärvi och Vittangi distrikt.

Socknens areal är 14 137 kvadratkilometer, varav 13 181 land.[1] År 2000 fanns här 22 253 invånare.[2] Tätorten Kiruna med kyrkan Kiruna kyrka samt tätorten och kyrkbyn Jukkasjärvi med sockenkyrkan Jukkasjärvi kyrka ligger i socknen.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 15 boplatser från stenåldern är funna och över 1 000 fångstgropar har påträffats. Från den samiska kulturen är ett tiotal offerplatser kända.[3][4][5][6]

När Jukkasjärvi socken bildades i början av 1600-talet bestod befolkningen helt av samer som var organiserade i de två historiska lappbyarna Siggevara och Tingevara.[7]

På 1630-talet började nybyggare flytta in från nedre Tornedalen. Det första nybygget var Kuoksu, som anlades av Jöns Jönsson Pirkkoi från Hedenäset. Omkring 1650 anlades Lainio av Klemet Olofsson Hietaniemi från samma by. Därefter följde Ullatti på 1670-talet, Keinosuando 1673 och Vittangi 1674. Korpralen Olof Mickelsson Törnqvist slog sig ned vid Soutujärvi på 1680-talet och grundade en by som senare förflyttades till Puoltikasvaara och Skaulo vid samma sjö. Parakka anlades också på 1680-talet av Henrik Mickelsson, som kan ha varit same. Andra samiska nybyggen var Piilijärvi (1715), Killingi (1725) och Vettasjärvi (1738).[8] Fram till 1738 tillkom även Soppero.[9] Av dessa överfördes Ullatti, Keinosuando, Soutujärvi, Killingi och Vettasjärvi till Gällivare socken i samband med dess bildande på 1740-talet.[10]

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Jukkasjärvi socken bröts 1606 ut ur Enontekis socken under namnet Simojärvi socken som namnändrades till det nuvarande 1673.

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Jukkasjärvi församling och för de borgerliga frågorna till Jukkasjärvi landskommun. År 1913 utbröts ur församlingen Vittangi församling. Landskommunen ombildades 1948 till Kiruna stad som 1971 ombildades till Kiruna kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distrikten Jukkasjärvi och Vittangi, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1913, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lappland.[11]

Kebnepakteglaciären

Jukkasjärvi socken ligger kring Torne älv och Torneträsk. Socknen är i öster en myrrik skogsbygd med lågfjäll och i väster finns högfjäll där Sveriges högsta höjd Kebnekaise når 2 121 meter över havet.[1][3][4]

Namnet (1556 Juckes träsk) kommer från kyrkbyn och är taget från ett samisk namn också använt för sjön och som har en oklar tolkning.[4][12]

Namnet skrevs vid folkräkningarna 1890 och 1900 Juckasjärvi socken och vid folkräkningen 1910 Jukkasjärvi socken.[13]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Jukkasjärvi socken 1810–1990
ÅrFolkmängd
1810
  
965
1820
  
953
1830
  
1 097
1840
  
1 250
1850
  
1 462
1860
  
1 750
1870
  
1 783
1880
  
1 973
1890
  
2 256
1900
  
3 048
1910
  
11 530
1920
  
13 601
1930
  
18 575
1940
  
18 205
1950
  
19 023
1960
  
26 748
1970
  
29 330
1980
  
28 536
1990
  
24 843
Anm: Tabellen inkluderar Vittangi. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[14]

Årtal Svenskar Finnar Samer Totalt
1860 30 974 746 1 750
1870 56 1 090 637 1 783
1880 22 1 303 648 1 973
1890 55 1 565 636 2 256
1900 351 1 964 733 3 048
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Jukkasjärvi socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  4. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  5. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Jukkasjärvi socken
  6. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Jukkasjärvi socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  7. ^ Ruong, Israel (1937) (på flera språk). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724 
  8. ^ Kuoksu, Erik (2003). Familjeregister för Pajala socken, Kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760. D. I, Pajala socken (1. uppl.). Kiruna: Kiruna amatörforskarfören. Libris 9367754 
  9. ^ Hackzell, Anders (1910) [1738]. ”Beskrifning om Torneå och Kemi Lappmarcker”. i Isak Fellman. Handlingar och uppsatser angående finska lappmarken och lapparne, del I. Helsingfors: Finska litteratursällskapets tryckeri. sid. 113–133 
  10. ^ Forsström Gösta, Strand Bo, red (1977). Gällivare kommun: skrifter. D. 2, Gällivare tätort och landsbygd. Luleå: Norrbottens museum. Libris 142308. ISBN 91-85336-08-4 
  11. ^ Administrativ historik för Jukkasjärvi socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  13. ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]