Hoppa till innehållet

Koralltriangeln

Från Wikipedia
Koralltriangeln.

Koralltriangeln är ett triangulärt havsområde i tropiska västra Stilla havet[1], beläget mellan Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor[1][2][3], definierat som ett havsområde som har minst 500 arter av revbyggande koraller.[2] Koralltriangeln omfattar totalt cirka sex miljoner kvadratkilometer[1][2], varav cirka 73 000 kvadratkilometer består av korallrev.[1] Området har mycket hög marin biologisk mångfald[2] och kallas ibland "havets Amazonas".[1] Förutom en mycket hög biodiversitet av koraller finns inom området även en hög biodiversitet av andra marina djur.[2]

Mer än 120 miljoner människor lever inom koralltriangeln.[2] Av dessa är cirka 2,25 miljoner fiskare, som försörjer sig genom fiske.[2]

Korallreven inom koralltriangeln hotas som många andra korallrev idag bland annat av överfiske, illegalt och destruktivt fiske, ohållbar turism, miljö- och habitatförstörelse, svagt skydd, klimatförändringar och havsförsurning.[1][2] Världsnaturfonden (WWF) ser koralltriangeln som ett prioriterat område att skydda och bevara på grund av dess höga biologiska mångfald och betydelse för människan i form av ekosystemtjänster och försörjningsmöjligheter.[2] Flera andra natur- och miljöorganisationer är också engagerade i området. De sex staterna inom koralltriangeln samarbetar inom Coral Triangle Initiative (CTI)[1] kring behovet av förbättrad förvaltning av havs- och kustmiljöer, marina skyddsområden och fiske, för att balansera samhälleliga behov med långsiktig bevaring av områdets marina ekosystem.[1]

En liten del av koralltriangelns marina miljöer är skyddade i nationalparker eller naturreservat. Nationalparker med marina miljöer som ingår i koralltriangeln inkluderar bland annat Komodo (Indonesien), Wakatobi (Indonesien), Nino Konis Santana (Östtimor) och världsarvsområdet Tubbataharevet (Filippinerna).

Biologisk mångfald

[redigera | redigera wikitext]

Koralltriangeln hyser världens högsta biodiveritet av koraller.[2] Omkring tre fjärdedelar[1] (76%)[2] av alla revbyggande koraller (stenkoraller) finns representerade inom området.[2] Totalt förekommer omkring 600[1] (605)[2] arter av revbyggande koraller inom koralltriangeln. En särskild biologisk hotspot för koraller är Raja Ampat vid Fågelhuvudhalvön som har 553 arter av revbyggande koraller.[2] Sammantaget finns i vattnen omkring Fågelhuvudhalvön 574 revbyggande korallarter, vilket motsvarar 72% av alla världens revbyggande koraller och 95% av de revbyggande korallerna inom koralltriangeln.[2] Koralltriangeln som region har 15 endemiska revbyggande koraller och därtill finns inom området 41 revbyggande koraller som är regionalt endemiska för Asien.[2]

Inom koralltriangeln finns över 2 200[1] (2 228)[2] arter av korallrevsfiskar.[1][2] Det motsvarar väl över en tredjedel[1] (37%)[2] av alla arter av korallrevsfiskar och 56% av de arter av korallrevsfiskar som förekommer inom den Indo-pacifiska regionen.[2] Av korallrevsfiskarna inom koralltriangeln är 8% (235 arter)[2] endemiska eller har lokal begränsad utbredning. Fyra områden inom koralltriangeln, Små Sundaöarna, Papua Nya Guinea-Salomonöarna, Fågelhuvudhalvön och centrala Filippinerna, har särskilt hög nivå av endemism.[2]

Sex av värdens sju arter av havssköldpaddor (i trivial mening inräknat havslädersköldpadda) förekommer inom koralltriangeln.[2] Förutom havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea, familjen Dermochelyidae) förekommer fem[2] av de sex arterna i familjen Cheloniidae, havssköldpaddor, inom koralltriangeln, nämligen Caretta caretta, Chelonia mydas, Eretmochelys imbricata, Lepidochelys olivacea och Natator depressus.[2]

Marina däggdjur som förekommer inom koralltriangeln är blåval, kaskelot, delfiner, tumlare och dugonger.[2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]