Hoppa till innehållet

Trygve Nagell

Från Wikipedia
Trygve Nagell på 1930-talet.

Trygve Nagell, ursprungligen Nagel[1], född 13 juli 1895 i Oslo, död 24 januari 1988 i Uppsala, var en norsk-svensk matematiker och professor vid Uppsala universitet[2]. Nagell är speciellt känd för sina arbeten rörande diofantiska ekvationer inom talteorin.

Efter avslutad skolutbildning 1914 vid Kristiania katedralskole studerade Nagell vid Universitetet i Oslo. Han avlade matematisk-naturvetenskaplig ämbetsexamen med matematik som vudområde 1920. Han fortsatte med forskningsarbeten inom matematik för Axel Thue och 1926 erhöll han doktorsgraden med avhandlingen Solution complète de quelques équations cubiques à deux indéterminées. Mellan 1921 och 1928 var han universitetsstipendiat och gjorde härvid flera resor till utlandet. 1930 utnämndes han till dosent i matematik vid Universitetet i Oslo och 1931 utsågs han till professor vid i matematik vid Uppsala universitet. Han blev svensk medborgare samma år[3]. Han uppbar professuren fram till sin pensionering 1962. Under andra världskriget förestod han det norska gymnasiet i Uppsala och han var medlem av examenskommissionen för norska studenter i Sverige.

Hans främsta forskningsområde var talteori.[1]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Nagell invaldes 1925 som ledamot i den Norska Vetenskapsakademien och 1943 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.

För sina insatser under kriget tilldelades han Haakon VII:s frihetskors 1947 och utnämndes till kommendör av Sankt Olavs orden 1951 och av svenska Nordstjärneorden 1952. Samma år blev han invald i Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab i Trondheim. Han utnämndes 1956 till hedersdoktor vid Uppsala universitet[4].

Nagell var son till kontorschefen Otto Fredrik Wilhelm Nagell (1869–1958) och Marie Olsen (1870–1942). Han gifte sig 1930 i Bologna med den italienska filosofie doktorn Bianca Guiduzzi (1905–) och var därefter från 1943 till 1959 gift med den svenska apotekardottern Anna Lisa Lundevall (1908–1998)[4][5].

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Sveriges statskalender 1960, Almqvist & Wiksells, Uppsala 1960, sid 815.