1836
år
1836 (MDCCCXXXVI) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 24 januari – Amerikanska marinsoldater lämnar Peru.[1]
Mars
redigera
- 2 mars – Texas bryter sig loss från Mexiko och blir självständig republik.[2]
- 6 mars – Efter 13 dagars belägring stormar mexikanska trupper ledda av generalen Antonio López de Santa Anna, den övergivna missionskyrkan San Antonio de Valero (senare känd som Alamo) i Texas. Av de drygt 200 texasbor som bitit sig fast i byggnaden stupar alla utom två. Bland de döda finns bland andra Davy Crockett och James Bowie.
- 17 mars – Peru delas upp i Nordperu och Sydperu.[3]
April
redigera- 20 april – Wisconsinterritoriet skapas i USA.
Juni
redigera
- 15 juni – Arkansas blir den 25:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[4]
- 19 juni – Cynthia Ann Parker kidnappas av Comancher.
Juli
redigera
- 29 juli – Triumfbågen i Frankrikes huvudstad Paris invigs.
Augusti
redigera- 4 augusti – De andra olympiska spelen i Ramlösa hålls, varefter tävlingen dör ut och försvinner samt glöms bort.
- 7 augusti – Amerikanska marinsoldater landstiger återigen i Peru för att skydda amerikanska intressen i Callao och Lima under revolutionsförsök.[1].
- 30 augusti – Staden Houston, Texas bildas.[5]
Oktober
redigera
- 2 oktober – Charles Darwin återvänder till Storbritannien på båten HMS Beagle med biologisk data för evolutionsteorin.
- 22 oktober – Sam Houston tillträder som Texas president.
- 25 oktober – Bygget av järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad i North Carolina i USA påbörjas. På grund av brist på hjälp i Raleigh, dras sträckan om till att gå från Wilmington till Petersburg Railroad i Weldon.[6]
- 28 oktober – Peru-bolivianska konfederationen skapas i Sydamerika av Bolivia och Peru.[7]
November
redigera
- 30 oktober–2 december – Demokraten Martin Van Buren besegrar Whigpartisten William Henry Harrison och Hugh Lawson White från det sydliga Whigpartiet vid presidentvalet i USA.
- 25 november – Filipstads stad, Sverige återfår sitt stadsprivilegium.[8]
December
redigera- 7 december – Amerikanska marinsoldater lämnar Peru.[1]
- 26 december – Kolonin South Australia skapas, dagen senare firad som Proclamation Day.
- 28 december – Spanien erkänner Mexiko.[9]
Okänt datum
redigera- Peter Wieselgren grundar sin första nykterhetsförening i Västerstad.
- Med den nya "snellposten" skickas brev två gånger i veckan från Stockholm till Jönköping, där distributionen söderut förgrenas.
Födda
redigera- 8 januari – Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
- 24 januari – Hugh Smith Thompson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–86.
- 27 februari – Russell A. Alger, amerikansk republikansk politiker och militär.
- 31 mars – Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
- 3 april – Carl Herslow, svensk liberal och tidningsman.
- 17 april – Adolf Tersmeden, svensk friherre, bruksägare och riksdagsman.
- 19 april – Ferdinand Cheval, fransk särlingskonstnär.
- 20 april – Joseph Millard, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1901–1907.
- 13 maj – Albert Lundblad, svensk jurist och riksdagsman.
- 27 maj – Jay Gould, amerikansk finansman.
- 31 maj – Jules Chéret, fransk konstnär.
- 17 juni – Clas Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
- 24 juni – George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.
- 28 juni – Lyman J. Gage, amerikansk politiker.
- 9 juli – Sofia av Nassau, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II.
- 17 juli – Hjalmar Claëson, svensk häradshövding och riksdagsman (första kammarens minoritetsparti).
- 9 augusti – Alexander del Mar, amerikansk politisk ekonom, historiker och författare.
- 22 september – Fredrique Paijkull, svensk folkskolepionjär.
- 24 september – Christoph von Tiedemann, preussisk politiker.
- 10 oktober – William D. Hoard, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.
- 13 oktober – Lars Olsson Smith, svensk affärsidkare och brännvinsproducent, känd som Brännvinskungen.
- 15 oktober – James Tissot, fransk målare och illustratör.
- 29 oktober – James Ritty, amerikansk barägare och uppfinnare.
- 1 november – George E. Spencer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1879.
- 12 november – Anton Markstedt, svensk vicekonsul och riksdagsman.
- 18 november – W.S. Gilbert, brittisk operettförfattare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 12 januari – Johan Fredrik Wallenius, 70, finländsk läkare.
Februari
redigera- 10 februari – Marie-Anne Pierrette Paulze, 78, fransk kemist.
Mars
redigera- 6 mars – Davy Crockett, 49, amerikansk militär och politiker.
- 7 mars – Alexandre Parent du Châtelet, 45, fransk läkare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 7 april – William Godwin, 80, brittisk filosof, samhällskritiker och författare.
Maj
redigera- 7 maj – Norbert Burgmüller, 26, tysk kompositör.
Juni
redigera- 20 juni – Emmanuel Joseph Sieyès, 88, fransk revolutionspolitiker och präst.
- 26 juni – Claude Joseph Rouget de Lisle, 76, fransk författare och kompositör.
- 28 juni – James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USA:s president 1809–1817.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 23 juli – Jean-Félix Adolphe Gambart, 36, fransk astronom.
Augusti
redigera- 21 augusti – Claude-Louis Navier, 51, fransk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
September
redigera- September – Theresa Berkley, engelsk uppfinnare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 5 oktober – Robert Henry Goldsborough, 57, amerikansk politiker, senator 1813–1819 och sedan 1835.
- 27 oktober – Joséphine-Rosalie de Walckiers, 71, belgisk bankir och kompositör.
November
redigera- 6 november – Karl X, 81, kung av Frankrike 1824–1830.
- 9 november – James Pleasants, 67, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1822–1825.
December
redigera- 2 december – Carl von Rosenstein, 70, svensk ärkebiskop sedan 1819.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ World Statesmen
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ McComb, David G. (19 januari 2008). ”Houston, Texas”. Handbook of Texas Online. http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/hdh03. Läst 1 juni 2008.
- ^ CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Wilmington & Raleigh (later Weldon)", North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
- ^ World Statesmen
- ^ Filipstads gille
- ^ ”Mexico” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Mexico.htm. Läst 22 september 2012.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör 1836.