Den här artikeln handlar om grundämnet. För rollfiguren Brom i Eragon, se Lista över karaktärer i Eragon.

Brom (latinskt namn, bromum) är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener.

Brom
Nummer
35
Tecken
Br
Grupp
17
Period
4
Block
p
Cl

Br

I
SelenBromKrypton
[Ar] 3d10 4s2 4p5
35Br



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa79,904 u
UtseendeGas: rödbrun
Fast: metalliskt glänsande
Fysikaliska egenskaper
Densitet3 119 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFlytande
Smältpunkt265,8 K (−7 °C)
Kokpunkt332 K (59 °C)
Molvolym19,78 × 10−6 /mol
Smältvärme5,286 kJ/mol
Ångbildningsvärme15,438 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie115 (94) pm
Kovalent radie114 pm
van der Waalsradie185 pm
JonisationspotentialFörsta: 1 139,9 kJ/mol
Andra: 2 103 kJ/mol
Tredje: 3 470 kJ/mol
Fjärde: 4 560 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ar] 3d10 4s2 4p5
e per skal2, 8, 18, 7
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd±1, 5 (starkt sur)
Diverse
Kristallstrukturortorombisk
Ljudhastighet206 m/s
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Bromisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
79Br 50,69 %
Stabil
81Br 49,31 %
Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Historia

redigera

Brom upptäcktes 1826 av fransmannen Antoine Jérôme Balard i moderluten från havssaltstillverkning. Bromets existens verifierades av Gay-Lussac och Thénard, samt Vauquelin. Gay-Lussac föreslog namnet brom, som hämtats från grekiskans bronos, stank, och syftar på bromets starka lukt. Oberoende av Balard utvanns brom vid samma tid av tyskarna Carl Jacob Löwig och Justus von Liebig.[1]

Egenskaper

redigera

Vid standardtryck och -temperatur är brom en mörk rödbrun frätande vätska, som avger giftiga ångor med obehaglig lukt. Brom löst i vatten kallat bromvatten är ett reagens på omättade kolväten. De reagerar och bryter sina dubbelbindningar och binder in bromatomerna och det brunfärgade bromvattnet förlorar färgen.

Användningsområde

redigera

Flamskyddsmedel

redigera

Brom används som komponent i en mängd olika sammansättningar flamskyddsmedel som gemensamt kallas bromerade flamskyddsmedel. De används för att förhindra brand och i nästa steg fördröja och minimera spridningen av brandförloppet och är vanligt förekommande i fordonsinredning samt elektronisk utrustning som datorer, tv-apparater och kontorsmaskiner. Bromerade flamskyddsmedel är skadliga för miljö och hälsa.[2]

Fotopapper

redigera

Brom i förening med silver, silverbromid (AgBr), används tack vare sin ljuskänslighet vid tillverkning av fotopapper.[3]

Medicin

redigera

Från 1850-talet och till början av 1900-talet var alkalibromider, särskilt kaliumbromid, vanligt använda inom sjukvården på grund av sin sedativa verkan.[4] På grund av bromidens toxicitet och bieffekter, som kallas bromism, upphörde användningen. I vissa länder förekommer fortfarande en begränsad användning av kaliumbromid i kombination med fenobarbital mot epilepsi, och ämnet förekommer även inom veterinärmedicinen.[5]

Farliga egenskaper

redigera

Brom orsakar vid hudkontakt frätskador som kan bli djupa och svårläkta. Förtäring eller inandning orsakar förgiftning som kan vara livshotande.[6]

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
  2. ^ ”Bromerade flamskyddsmedel” (pdf). Karolinska Institutet. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829212257/http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Arbetsliv/Arbetsliv%20-%20infomaterial/Bromerade%20flamskyddsmedel.pdf. Läst 23 november 2009. 
  3. ^ Notes on Photographs: Silver Bromide Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 2012-12-26
  4. ^ Pharmacology for Health Professionals, 3. uppl (2011), s. 318
  5. ^ Bromide, potassium salt - summary report, Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA), januari 1999
  6. ^ ”Material Safety Data Sheet: Bromine MSDS”. sciencelab.com. Science Lab.com. Arkiverad från originalet den 15 november 2017. https://web.archive.org/web/20171115230355/https://www.sciencelab.com/msds.php?msdsId=9927659. Läst 19 juli 2022.