Diskussion:Järnvägsstation

Kalls ibland felaktigt för tågstation. SCUBA 23 juli 2006 kl.12.42 (CEST)

Hurdå "felaktigt"? Språket kan ändras över tiden. --Andhanq 25 september 2008 kl. 09.37 (CEST)Svara

Felaktig är nog fel term. Det handlar mer om att station är kortare om man nu vill förkorta och järnvägsstation är tydligare om man vill vara tydlig. Tågstation får då inget eget "berättigande" i språket. Sen är väl inte detta rätt ställe att agera språkpolis på och försöka förändra/backa det svenska språket på. Jag inser att tågstation säkert kommer breda ut sig mer och mer. Snart går det säkert också att slå upp i ordböcker. Men så länge det inte går att göra det, så håller jag gärna emot lite grann i alla fall. [1] SCUBA 4 oktober 2008 kl. 13.26 (CEST)Svara

När det gäller diskussionen om det ska heta tåg- eller järnvägsstation är det kanska dags att kolla lite fakta. Google anses av språkforskare som ett bra indikator av vilka ord som förekommer i svenska språket. I november 2008 förekommer tågstation 167000 gånger och järnvägsstation 41300 gånger. Således användes ordet tågstation ca 4 gånger mer än järnvägsstation av oss svenskar. Man kan bara spekulera om orsaken till denna verklighet. Dels är tågstation mer logiskt syftande eftersom man ju åker med tåg och inte med järnväg (det heter ju busstation och inte vägstation). Dessutom är tågstation mycket enklare att säga eller skriva. Svenska akademins ordlista ändras hela tiden och har som princip att acceptera ord som används mycket och ta bort sådana som används lite. Eftersom denna artikel läses av olika personer så anser jag det helt korrekt att nämna synonymerna, och helst borde tågstation vara huvudrubrik.

Strukturen på artikeln. Jag anser det mycket logiskt och konsekvent att i artikeln beskriva de ord eller språkbruk som används av olika kategorier läsare. Att försöka införa järnvägsproffsens fikonspråk för allmänheten och för transportköparna av gods, verkar på mig lite befängt samtidigt som man givetvis även ska acceptera järnvägsstyrelsens fikonspråk. Hela denna diskussion visar på ett introvert synsätt från många järnvägsentusiaster. Om man verkligen vill utveckla järnvägen, så bör man kanske visa mer av ödmjuk "kundattityd" och bejaka det språkbruk som passagerare respektive godsavsändarna använder och inte truga på dem ord som skapades för 100 år sedan och idag inte är så begripliga.

Mats Schedin november 2008.

Du får nog golla upp dina googlefakta bättre. Idag förekom ordet tågstation ungefär 156 000 gånger och järnvägsstation ungefär 540 000 gånger. Förhållandet är alltså i det närmaste nästa omvänt det du påstår. SCUBA 11 november 2008 kl. 19.46 (CET)Svara

539 000 träffar på järnvägsstation plus 8 550 på felstavade järnvägstation, 1 370 för jernvägsstation, 699 för järnvägs station, 167 för järvägsstation, 84 för jernvägs station, 63 för jänvägsstation, 40 för jernvägstation, 27 för jernvegsstation och 19 för järvägstation. Tåg station ger 4 000 träffar, men eftersom båda orden står i grundform utgörs flera av dessa träffar av uppräkningar av nyckelord vid till exempel beskrivningar av bilder. Det tycks alltså vara så att järnvägsstation är det klart vanligare. Viktigare i mina ögon är dock den stilistiska skillnaden, där "tågstation" har en vardagligare klang och kanske gör sig lite sämre i encyklopedisk text. Att ordet järnvägsstation skulle vara fikonspråk använt företrädesvis av särskilt insatta är naturligtvis inte fallet. /dcastor 12 november 2008 kl. 01.30 (CET)Svara

Finns det ett officiellt begrepp som heter förgreningsstation också? Det har jag sett Bjärka-Säby station kallas på någon tågsajt. Just denna station är förgreningspunkten för Tjustbanan och Stångådalsbanan. Skvattram 4 februari 2007 kl. 21.50 (CET)Svara

Det finns många varianter av järnvägsstationer. Förgreningsstation som du nämnde, säckastation som är en station som man inte kan köra rakt igenom för att bara nämna två exempel. Termen tågstation är något helt annat. Det är en folklig talspråksvariant som uppkommit kanske mest för att det blir logiskt gentemot tunnelbanestation, busstation etc. Termen har dock aldrig funnits med i uppslagsverk, järnvägsintern litteratur etc. Det är dock snart möjligt att den blivit så vanlig att den kommer med i ordlistor, men det får vi se. SCUBA 14 februari 2007 kl. 11.18 (CET)Svara

Förgreningsstation är samma sak som järnvägsknut. Järnvägsknut är ett gammalt ord som finns med i NEs ordlista, förgreningsstation finns inte med. //Tåggas 14 februari 2007 kl. 11.59 (CET)Svara

Säckstation bör väl inte listas under stationer som bara är tekniska. Det finns ju säckstationer med resandeutbyte. Förresten, stationer med genomlöpande spår som dock är nedlagt i ena riktningen ses som säckstationer? Hursomhelst de inledande raderna i artikeln är väl lite missvisande med tanke på definitionen av station inom järnvägen (som visserligen framgår senare, men ändå...) Skvattram 12 mars 2007 kl. 02.47 (CET)Svara

Jag vill efterlysa en något mer encyklopedisk stil på denna artikel. De olika begreppen bör utredas på ett sådant sätt att sammanhangen där de används anges. Vem som använder begreppen är av mindre intresse; särskilt när detta handlar om tågentusiaster. Vet man vad tågentusiaster är, så inser man också att sådana med växlande framgång försöker använda professionella järnvägstermer.

I övrigt vill jag ifrågasätta definitionen av Centralstation. Se vidare diskussion för artikeln Centralstation.

/B****n 19 mars 2008 kl. 22.24 (CET)Svara

Jag lägger diskussionen om ordet "tågstation" under en egen rubrik. Jag kan inte se att den diskussionen egentligen berör den fråga jag har lyft ovan.

Jag tycker fortfarande att strukturen på artikeln bör ses över. Det är inte lyckat att som idag inleda med en rubrik ("allmänhetens definitioner"). Någon form av inledande stycke borde kunna presteras. Vidare tycker jag att det är lite väl knappologiskt med punktlistor över olika järnvägstekniska begrepp med mera. Det jag vänder mig emot är inte så mycket innehållet, som det sätt på vilket det presenteras. Jag tycker också att det saknas avsnitt om stationsbyggnader (som det bör finnas massor att skriva om). Historiken är lite väl tunnt. Trots sin relativa längd har jag markera artikeln som järnvägsstub. Ämnet är enormt och artikeln skrapar bara på ytan. /B****n 5 oktober 2008 kl. 10.09 (CEST)Svara

Såvitt jag kan se finns inte ordet "Tågstation" i SAOL, inte heller bland nyligen antagna ord. Rätta mig gärna om jag skulle ha fel, vad säger man exempelvis på SJK´s forum? Sedan kan man ju då tycka att det är märkligt att det finns ord som "tunnelbanestation" och "busstation"... Låt oss värna om vårt språk och använda etablerade ord och inga nybildningar, tycker Björn J. 20 mars 2008 kl. 09.12 (CET)Svara

Jag har svårt att förstå varför ordet "tågstation" väcker sådant hat hos vissa. Det är väldigt praktiskt. Dels är det kortare, dels är det mer analogt med till exempel "busstation". Vad är det för "märkligt" med det ordet förresten?. "Pendeltågsstation" är dock helt etablerat, så varför inte enbart "tågstation". Säkert bara allmän konservatism, som ofta råder i dessa kretsar. "Det var bättre förr, ju förr desto bättre". Det ska heta "snälltåg" och andra konstigheter, bara för så hette det förr. --Andhanq 25 september 2008 kl. 09.44 (CEST)Svara

Svär inte i kyrkan! Tågstation är ju en sammansättning som inte existerar i Järnvägsstyrelsens ordbruk, terminologi. Tåg och station är ju helt ok ord, men då inte sammansättningen. Troligtvis kommer denna sammansättning av amerikansk engelska, där det heter Train station (med mellanslag) i brittisk engelska brukar det heta "Railway station". Och sedan urminnes tider, eller iallafall sedan vi fått järnvägar på 1850-talet här i Sverige heter det då "Järnvägsstation" varför inte vara rädda om det språkbruket!? "Snälltåg" efter tyskans schnellzüg (om jag stavade rätt), är ju då ett snabbt tåg, men ordet snälltåg ingår inte längre i allafall i SJ´s språkbruk, minns nu inte när det försvann, men man använder istället andra termer. Sedan har spårvägar i Sverige aldrig eller iallafall väldigt sällsynt "stationer" (eg. inte ens i Hammarkullen) ej heller peronger och liknande grejer, jag har rättat en del sådana saker. Däremot har spårvägar numera "kontaktledning" förr (iallafall i Göteborg) hade spårvägen "luftledning" ett annat "fult ord" inom spårrörelsen, luftledning är någontingen som kraftbolagen spänner upp. Sedan några år tillbaka heter det "kontaktledning" även hos GS. Björn J. 25 september 2008 kl. 21.13 (CEST)Svara

Det är intressant med ord och deras betydelse och hur det kan ändras över tiden. "Luftledning" tror jag (utan exakt veta det) undviks därför att kan tolkas som "ledning för luft", alltså tryckluft. Men som du säger används det ju i kraftledningssammanhang i betydelsen "ledning i luften" i motsats till nedgrävda kablar. "Kontaktledning" har ju fördelen att det kan avse såväl ledning i luften som strömskena i marknivå. Det är själva "kontakten" med strömavtagaren som är det viktiga. Det som numera heter Terminologicentrum, tidigare Tekniska Nomenklaturcentralen (TNC), brukade ju rekommendera olika saker. Jag minns att det som i min barndom hette "eldsläckare" på rätt kort tid blev "brandsläckare". Motiveringen den gången var att "brand" definierades som en oönskad eld och det var sådana som skulle släckas. "Snälltågen" brukade jag också undra över (innan jag läst tyska), var de andra tågen på något sätt "elaka"? Jag tycker det är rätt bra att mönstra ut sådana onödiga "hybridord" (snabbtåg är ju mer begripligt för de flesta svenskar). Men åter till "tågstationen". Jag tror den har kommit för att stanna i språket. Kanske inte som fackterm. Men i det dagliga talet och i tidningsspråket fungerar det bra och är inget att ondgöra sig över. Terminologin i spårvägssammanhang skiljer sig nog åt rätt mycket mellan olika företag. Det som i Stockholm kallades "tur" hette "tåg" i Göteborg och "kurs" i Norrköping. Åtminstone i Stockholm fanns termen "Hållstation". Där var spårvagnen tvungen att stanna även om det inte fanns av- eller påstigande. --Andhanq 25 september 2008 kl. 23.36 (CEST)Svara

Tåg, tur etc, hette väl tidigare "omlopp" hos GS om jag nu inte minns fel. Men "Tågstation" är en styggelse, en benämning av någonting som egentligen inte finns, uttalat av person som är slarvig i sitt språkbruk eller inte vet vad saker och ting heter. Värst är det då denna neologism förekommer i media. Den dagen då tågstation blir upptaget i SAOL kommer jag att överväga ett suicidium..... njae, kanske inte, men jag anser att vi skall vårda vårt språk, det finns alldeles för många importerade ord, eller hybrider, låt om oss hållas till traditionerna och åtminstånde behålla det storslagna ordet "Järnvägstation" en station belägen alldeles invid en järnväg där tågen stannar! Man ser ibland också ordet "tågvagn", samma sak där då det egentligen heter "järnvägsvagn" och som sedan uppdelas i olika kategorier och underkategorier, varav godsvagn och passagerarvagn är två huvudkategorier. Jag tillskrev för en tid sedan Göteborgs Posten om just ordet "tågstation" och sedan dess har man nästan varje gång använt "järnvägsstation" istället. Litet att gå för långt och att spåra ur, så är det ju fle att hela tiden skriva om "tåget" X2000, för ett sådant finns inte, X2000 är ett affärskoncept, tåget i fråga heter X2 med olika underlittera, men det blir väl att frågan för långt driva, att även detta vidunder till ordval försöka sänka i myrarna långt under banvallen. Därom: Björn J. 26 september 2008 kl. 07.53 (CEST)Svara

Som du ju skriver så stannar tågen på en sådan station. Om järnvägen är nedlagd så hittar man ofta de ersättande bussarna på en busstation (ibland till och med samma station, som byggts om). Eftersom bussarna går på landsvägen och tågen på järnvägen borde vi inte då tala om landsvägsstation? Skämt åsido. Jag är bara lite förvånad över att en rätt smidig innovation som denna kan väcka så starka känslor. Det är nämligen inte första gången jag läser upprörda uttalanden om detta. Även ordet "sekundmeter" tycks kunna reta upp många, men accepterades tidigt av språkvårdare. --Andhanq 28 september 2008 kl. 00.54 (CEST)Svara

Tja, vi har väl alla någon typ av käpphäst, som vi gärna håller oss kvar vid, till skillnad från andra riddjur av atern häst blir man sällan avkastad av käpphästarna. "Tågstation" låter ju i mina öron så himla illa. Kanske skall vi hålla oss inom järvägsterminologin, men även, som du nämner, meterologiska termer kan ju vara utsatta för samma ordmisshandel. Meter per sekund, m/s, är ju i vårt land den korrekta benämningen för vindens hastighet, ävensom man ofta säger "sekundmeter". Jämför då med tågens och landsvägsfordonens hastighet som då mäts i kilometer per timma, km/h, och inte i "timkilometer"... Nu har ju dock ordet sekundmeter fått en högre status än vad tågstation har, men jämförelsen är ju ändå intressant. Nu skiljer ju dessa sig åt då det ena är en neologism bestående av två ord inom området som tidigare inte satts samman på detta sätt, och det andra är ju en ommöbelering av orden i en sammansatt term. Björn J. 4 oktober 2008 kl. 13.49 (CEST)Svara

Jag tillhör också som du förstår dessa som blir upprörda över 'tågstation'. Din jämförelse med busstation/lansvägsstation är självklart logisk och på intet sett unik. Den förekommer i alla sammanhang då just ordet 'tågstation' diskuteras. Jämförelsen kan dock inte göras så rakt av som det kan tyckas. Det finns en fundamental skillnad mellan vägar och järnvägar, mellan vägfordon och järnvägsfordon, och det är var de kan stanna, mötas, byta färdväg etc. På vägen är detta inget problem och kan i princip ske var som helst. Därför har det aldrig uppfunnits någon term för detta fenomen. Det är mycket mer användbart att prata om trafikplatser, korsningar, vägrenar, cirkulationsplatser mm. I järnvägssammanhang som är obekanta för gemene man är begreppet station däremot något ganska komplicerat. En station begränsas av signaler, kontrolleras av en tågklarerare och har alltid flera spår och växlar mellan dessa så att tåg, växling, vagnuttagningar mm kan förflytta sig mellan spåren. Utanför stationerna kallas spåret linje. Tåg som egentligen definitionsmässigt är en viss typ av rörelse med järnvägsfordon (som också har en tydlig defenition) kan stanna påde på stationer och på linjen. Men utmed linjen ska det då finnas ett hållställe, hållplats eller linjeplats. Alla med olika definitioner. På stationerna kan mycket annat än tåg förekomma, framförallt växling. Åter till ordet. Stationen i järnvägssammanhang handlar därför mest om spåren och växlarna, signalsystemet och tågklareraren. Det däremot knappast alls om tåg. Därför blir ordet järnvägstation logiskt och viktigt. För bussar så är deras stationer helt definerade utifrån bussarna i fråga, alltså busstation. Likaså taxistation och vika andra typer av vägfordon som kan behov av egna stationer. Skillnaden handlar alltså om att i järnvägsammanhang så finns det stationer pga järnvägens behov av att kunna fungera medan landsvägen inte har något sådant behov utan där finns stationerna till för olika typer av fordon. En viss parallell kan göras till gärnvägssammanhang. Då man pratar om pendeltågsstation eller tunnelbanestation. Dessa stationer är dock sällan järnvägstationer då de ofta saknar växlar och i egentlig mening ligger på linjen och därför järnvägstekninskt defineras som hållplatser.SCUBA 4 oktober 2008 kl. 13.58 (CEST)Svara

Som gammal "tågtönt" kan jag bara instämma med SCUBA:s inlägg ovan. "Tågstation" är ett minst sagt inkorrekt begrepp. Riggwelter 4 oktober 2008 kl. 14.09 (CEST)Svara

Svenska språket utarmas, särskilt de ord som tillhör ämnen litet längre bort från de ord som används frekvent i varje satsdel... Jag tror att vi får skylla neologismen "tågstation" på dåliga översättare och journalister utan känsla (om det nu finns nån sån som har känsla). Jag har kollat litet på díverse kabelkanaler, Discovery, National Geographic och Travel, nästan jämt ser man en direktöversättning från den amerikanska engelskans "Train station". Förfärligt! Men det värsta var nog ändå ett järnvägsprogram på Discovery, där såväl berättaren som översättaren konstaterade att ånglok vanligtvis bennammas av två personer, en "enginer" samt en "fire man", den förstnämde översattes till "lokförare" vilket man ju inte kan säga någonting om... men den andra mannen, fire man = brandman, suck! Visserligen sysslar ju såväl eldare som brandmän med samma sak, fast med klart differinterade inriktningar. Så om du nu, nån av er som ändrar i diverse artilklar, till äventyrs läser diskussionen innan du klottrar dit någonting, så vet du att det är ordet "Järnvägstation" som du skall använda! Björn J. 12 november 2008 kl. 10.22 (CET)Svara

Nu har jag härjat i denna artikel igen, en del grejer på temat "Tågstation"... Bytte ut "skvader" mot neologisn, kunde inte heller hålla mig borta från begreppet "resandecentrum". Hur många misstycker? Björn J. 21 november 2008 kl. 12.07 (CET)Svara

Tja... Tågstation finns i alla fall med i min SAOL från 2006. --Kildor 9 juni 2009 kl. 17.51 (CEST)Svara

Jag tycker inte att tågstation är ett speciellt tokigt ord. Det är ju tåget som stannar där, inte järnvägen. Jämför med till exempel busshållplats och cykelparkering. Att språket "utarmas" är en överdrift. --Lajm (disk) 15 september 2012 kl. 12.28 (CEST)Svara

Och på mitt skrivbord har jag en arbetsstation. Vad är det som stannar där, tro? Nä, "tågstation" känns onekligen som en utarmad variant på "järnvägsstation". /ℇsquilo 15 september 2012 kl. 18.36 (CEST)Svara

Nu strör jag lite salt i såren på dem som avskyr "t-ordet". Det används faktiskt av både Trafikverket och Jernhusen: https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/trafikinformation/trafikinformation-pa-tagstationer/, https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Lansvisa-nyheter/Skane/2020-01/gron-signal-for-tagstation-i-alnarp/, https://www.jernhusen.se/vart-erbjudande/stationer/event-och-reklam/. Så vi får nog acceptera det. --Andhanq (diskussion) 29 juni 2021 kl. 12.37 (CEST)Svara

Varför inte ha en bild på en ny järnvägsstation i samband med den nya Botniabanan? 94.255.182.164 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (Signatur tillagd av Lixer ✎ ✔ 3 september 2012 kl. 15.02 (CEST))Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Järnvägsstation. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100822111650/http://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/Regler-for-jarnvag/JTF/Handbok-JTF/ till http://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/Regler-for-jarnvag/JTF/Handbok-JTF/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 5 juni 2018 kl. 01.43 (CEST)Svara

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Järnvägsstation. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20101130121922/http://transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Foreskrifter/JvSFS/JTF-ny/jvsfs_2008_7_bilaga_01_termer.pdf?epslanguage=sv till http://www.transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Foreskrifter/JvSFS/JTF-ny/jvsfs_2008_7_bilaga_01_termer.pdf?epslanguage=sv
• Lade {{död länk}} till http://ida2004.banverket.se/bvdok_extern/ViewPdfDoc.aspx?docGUID=ee76130e-67af-44b7-a562-a6ecf8dc29bb

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 26 juni 2018 kl. 23.28 (CEST)Svara

Det står, sedan snart 12 år, i avsnittet om Mötesstation följande: De förses ibland med tre spår så att två tåg i "konvoj" kan möta ett tredje. Kan någon förklara varför det behövs mer än två spår för ett sådant möte och hur de tre spåren i så fall används vid ett sådant möte. Den som la in informationen verkar inte längre vara aktiv på svwp, men kanske @Kitayama: kan upplysa vad detta handlar om. Betyder "två tåg i konvoj" att två tåg åker parallellt (jämsides och i samma riktning) och därmed upptar två spår? Larske (diskussion) 7 februari 2023 kl. 13.39 (CET)Svara

Det är för att förbigång och möte ska kunna ske samtidigt. Ett långsamt godståg är på väg från A till C. Det stannar på spår 3 i B för att invänta mötande tåg från C till A. Detta tåg går då in på spår 2. Bägge väntar sedan på expresståget från A till C som susar förbi på spår 1. Därefter kan tåget mot A avgå. Godståget måste vänta en stund innan det går vidare mot C. Kitayama (diskussion) 7 februari 2023 kl. 14.00 (CET)Svara

”Konvoj” (ett ord som inte finns inom järnvägen) betyder alltså två tåg efter varandra på samma spår i samma riktning - på behörigt avstånd från varandra. Kitayama (diskussion) 7 februari 2023 kl. 14.01 (CET)Svara

Tack för förklaring! Jag ändrar texten i artikeln

• från ...så att två tåg i "konvoj" kan möta ett tredje.
• till ...så att förbigång och möte ska kunna ske samtidigt.

Det står om konvojtrafik även i Kapacitet (järnväg) vilket kanske också borde ändras om begreppet inte finns inom järnvägen...

-- Larske (diskussion) 7 februari 2023 kl. 14.56 (CET)Svara