Joensuu

stad i landskapet Norra Karelen i Finland
För asteroiden, se 1524 Joensuu.

Joensuu är en stad (kommun) och residensstad i landskapet Norra Karelen i Finland. Joensuu har &&&&&&&&&&077261.&&&&&077 261 invånare och en total yta på &&&&&&&&&&&02751.&700002 751,07 kvadratkilometer.

Joensuu
Joensuu (finska)
Kommun
Joensuu stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Norra Karelen
Admin. centrum Joensuu centraltätort
Area 2 751,07 km² (2016-01-01)[1]
 - land 2 381,69 km²
 - vatten 369,38 km²
Folkmängd 77 261 (2021-12-31)[2]
 - män 37 354 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 39 581 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 32,44 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Jere Penttilä
 - Kommunfullm.
ordf.
Joakim Kärkäs (SDP)
 - Kommunstyr.
ordf.
Jere Nuutinen (C)
Kommunkod 167
Geonames 655823
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96,8 %
0,1 %
3,1 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Norra Karelens landskapsförbund
- Regioncentrum Joensuuregionens RCP-område. Joensuu stad.[3]
- Magistrat Joensuu magistrat
- Skattebyrå Norra Karelens skattebyrå, Joensuu kontor
- Sjukvårdsdistrikt Norra Karelen
- Försäkringskrets Kretscentralen för östra Finland
- Nödcentral Kuopio nödcentral [4]
- Räddningsverk Norra Karelens räddningsverk
- EU-målområde 1
Läge 62°36′03″N 29°45′42″Ö / 62.60083°N 29.76167°Ö / 62.60083; 29.76167
Joensuu stads läge i Finland
Joensuu stads läge i Finland
Joensuu stads läge i Finland
Webbplats: www.joensuu.fi

Grannkommuner är Bräkylä, Ilomants, Kontiolax, Lieksa, Libelits och Tohmajärvi.

Joensuu stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Stadens namn betyder Älvmynningen. I staden ges en finskspråkig dagstidning ut, Karjalainen.

En finskspråkig högskola öppnades 1969 i staden, som 1984 uppgraderades till Joensuu universitet. Östra Finlands universitet bildades 2010, då Kuopios och Joensuus universitet sammanslogs.[5]

Historia och samhällsliv

redigera

Där stadens centrum kom att ligga låg mellan 1790 och 1809 den forna Karelska jägarkårens sommarexercisplats. Joensuu grundlades 1848 på västra stranden av Pielis älv, främjande norra Karelens handel och ekonomiska liv. Staden uppfördes efter en regelbunden plan med breda, raka gator. Längs älvens strand anlades esplanader med alléer av stora björkar, varigenom hamnpartiet med Pielis kanals nedersta sluss gjorde ett prydligt intryck; därifrån gick även den stora bron över älven till dess östra strand.

Omkring förra sekelskiftet var handeln betydande, särskilt exporten av trävaror och mejeri‐ och köttprodukter. I staden fanns då ett lyceum uppfört 1894 efter ritningar av Theodor Decker, en sexklassig privat flickskola, en lägre hantverksskola, navigationsskola, samt en väv‐ och handarbetsskola. Stadskyrkan uppfördes 1903, med sina tre torn efter ritningar av Josef Stenbäck. Joensuu kom med tiden att behålla sin position som en livlig utbildnings‐ och handelsstad, och har dessutom blivit en viktig knutpunkt för flera landsvägar, flyg‐ och järnvägslinjer, samt vattenleder. De senare sammanstrålade i stadens hamnområde vid älven. Joensuu spelar en väsentlig roll i Finlands kulturliv, som vårdare av kalevalakulturens traditioner. Den karelska kulturtraditionen bevaras bland annat i Norra Karelens museum. Många gamla bilder av drunknade sjömän hänger inne i stadens kyrka.

Kommunreformer

redigera

den 1 januari 1954 inkorporerades kommunen Pielisensuu.[6] Den 1 januari 2005 slogs Joensuu stad samman med Kiihtelysvaara och Tuupovaara förutvarande kommuner. Vid årsskiftet 2008/2009 genomfördes den andra kommunsammanslagningen, då Joensuu stad gick ihop med Pyhäselkä och Eno kommuner.

Politik

redigera

Mandatfördelning i Joensuu stad, valen 1976–2021

redigera
ValårVFSDPGRÖNSAFCLFPRNKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1976717144315
71744315
5173,8
1980519162315
5196315
5173,2
198452027215
520715
5166,7
19883201171414
3207414
5164,0
1992322426311
32246311
5166,6
199622059213
205913
5154,9
200022059411
2059411
5147,6
2004318411312
318411312
5151,6
3120
20083196314212
319631412
5954,1
3722
20123176813210
317681310
5951,4
3722
2017615951239
615951239
5952,6
3722
20215147813129
51478139
5947,6
3128
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

redigera

Joensuu har följande vänorter:[7]

Joensuu har även samarbetsavtal med Petrozavodsk sedan 1994, samt samverkan med Sordavala och Suojärvi, alla i Ryssland.

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Joensuu stad 1975–2020[8]
ÅrFolkmängd
1975
  
62 193
1980
  
63 969
1985
  
66 166
1990
  
67 363
1995
  
70 507
2000
  
71 013
2005
  
72 292
2010
  
73 305
2015
  
75 514
2020
  
76 935
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[9][10]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 77 513 100,0
Inhemska språk totalt 72 677 93,8
Finska 72 590 93,6
Svenska 83 0,1
Samiska 4 0,0
Främmande språk totalt 4 836 6,2
Ryska 2 462 3,2
Arabiska 250 0,3
Engelska 212 0,3
Bengali 181 0,2
Kinesiska 130 0,2
Tyska 100 0,1
Thailändska 94 0,1
Kurdiska 91 0,1
Estniska 90 0,1
Spanska 84 0,1
Vietnamesiska 83 0,1
Persiska 77 0,1
Urdu 69 0,1
Turkiska 64 0,1
"Annat språk" 55 0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10 668 0,9
Språk med färre än 10 talare 126 0,2
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (93,6 %)
  Svenska (0,1 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (6,3 %)

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Statistikcentralen Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 31 januari 2013.
  4. ^ Nödcentralsverkets webbplats Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 31 januari 2013.
  5. ^ ”University of Eastern Finland” (på engelska). Östra Finlands universitet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110501150554/http://www.uef.fi/tutustu. Läst 31 januari 2013.. 
  6. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 63 (68 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 
  7. ^ ”Internationellt samarbete”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304221706/http://www.joensuu.fi/sv/web/svenska/internationellt-samarbete. Läst 5 oktober 2015. 
  8. ^ ”Befolkning efter ålder (1‐års) och kön områdesvis, 1972–2021”. Statistikcentralens avgiftsfria statistikdatabaser. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://statfin.stat.fi:443/PxWeb/sq/c490ad32-823e-4f96-8c32-e863615aeaad. Läst 23 september 2022. 
  9. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  10. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar

redigera

Se även

redigera