Ragnar Lodbrok

Han har framförallt identifierats med en dansk viking (i frankiska krönikor omskriven som Regnerus) som med en flotta på 120 skepp seglade till Frankrike och uppför floden Seine, där han plundrade omgivningarna och belägrade Paris år 845. Staden var skyddad av Karl den skalliges män, men de flydde då danskarna inför deras ögon avrättade fångar och hängde 111 av dem. Belägringen upphörde först sedan Ragnar erbjudits en danagäld, 7 000 pund silver, på den tiden en oerhört stor summa. Det finns en samtida skriftkälla från ett kloster vid Seine som meddelar följande avseende året 845: ”Detta år kom Regner, vikingarnas anförare, med sin flotta och han nådde Paris, och på den heliga påskafton, som är den 28 mars, inträdde han i staden.”

En annan karaktär som identifierats med sagans Ragnar Lodbrok är den svenske konungasonen Ragnar Sigurdsson som besjungs i Brage Boddasons Ragnarsdrapa, vilken möjligen över tid sammanblandats med den danske vikingen och således givit upphov till berättelserna om Ragnar Lodbrok.

Ragnar Lodbrok var enligt Ragnar Lodbroks saga född i Uppland och son till den svenske kungen Sigurd Ring, som även styrde över Danmark. Enligt norska skrifter var Ragnar i fostervård i Ringerike hos släktingar till modern Alfhild Gandalfsdotter (född i Alvhem Lödöse), som barn efter Sigurds död. Alfhild som var dotter till Gandalf Alfgeirsson ska ha dött ung. Ragnar växte upp till en kraftfull, vältalig ung man. Där skulle han ha fått kännedom om en attack på han morfars baneman kung Fröh, en svensk sjökung/ hövding. Han seglade med sina män upp till Lade, nuvarande Trondheim och anföll kung Fröh och hans män. Kung Fröh hade dödat Kung Siward i Lade och fänglat alla kvinnor i Lade i husarrest. Vid deras frigörelse var det en kvinna , Gerda , som stred som en man. Ragnar och Ladgerda blev ett par och fick tre barn i sina tonår. En son Fridleif och två icke namngivna döttrar. Efter några år lämnar han Lade för att ta uti med en resning mot honom . Några småkungar och hövdingar tycker att han är alldeles för ung för leda ett så stort rike. I detta läge får han hjälp av Ladgerda med skepp och manskap. Enligt norska uppgifter ska Ladgerda ha varit barnbarn till Hålgi kung av Hålogaland som fått namn efter honom ,vilket kan förklara Ladgerdas möjlightet till bistånd för Ragnar. Ladgerda ska ha varit ung huspiga hos LadeJarlen vid deras första möte när hon blev fången av kung Fröh.

Ragnar möter vid etta tillfälle Jarl Herröd av Östergötland som vill att Ragnar ska gifta sig med hans dotter Thora vilket han gjorde. Han börjar med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en jungfru vid namn Tora Borgarhjort, dotter till den . Thora blir mor till sönerna Erik och Agnar. Hon dör ung när pojkarna är små och Ragnar trivs därför inte längre hemmavid utan drar ut på härfärder. En av färderna för honom till södra Norge och platsen Lindesnes Spangareid. Där träffar han på en underbart skön och klok flicka som kallas Kraka men i själva verket heter Aslög och är dotter till sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Efter att ha återvänt hem återkommer han till Kraka nästa sommar. Då bestäms att hon skall bli hans drottning. Hon är honom ständigt trofast och blir moder till söner och döttrar; Ivar Benlös, Björn Järnsida, Halvdan Vitsärk , Sigurd Ormiöga, Rognvald, Ragnhild , Ålov, Hastein, Radbard

På gamla dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad galten lider" (Gnyðja mundu grísir, ef galtar hag vissi). Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till hans söner (se bild) med anbud om mansbot. Tre av sönerna blir då fruktansvärt vreda, utom Ivar som manar dem till besinning. Ella blir då rädd för Ivar men blir snart överfallen av de fyra bröderna förutom Ivar. De saknar dock tillräcklig mankraft och besegras. Då går Ivar och begär mansboten. Han får då ett område som hette Lundunaborg eg. nuvarande London. Dit drar han sig tillbaka och värvar Ellas närmaste män genom rådklokhet och givmildhet. Med dessa och sina bröder anfaller han senare Ella, som smädligen dödas på ett sätt som kallas att rista blodörn.

Efter faderns död delar sönerna upp Norden mellan sig så att bland andra Sigurd Ormiöga får Danmark och Björn Järnsida får Sverige. Efter dessa två skall sedan de danska och svenska kungarna härstamma. Till den svenska kungaätten skall enligt sagorna bland andra Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung höra.

De medeltida källor som nämner Ragnar är:

• Den Anglosaxiska krönikan, en samling tidiga annaler,
• Bok IX i Gesta Danorum, ett 1200-talsverk av den kristne krönikören Saxo Grammaticus,
• Landnamsboken, innehåller en uppgift om en dotter till Ragnar vid namn Ålöva (fornnordiska Álöfa)

Sagokällor:

• Ragnarsönernas saga (Ragnarssona þáttr), en kort fornaldarsaga,
• Ragnar Lodbroks saga, en fornaldarsaga och följeverk till Völsungasagan,
• Ragnarsdrapa, ett fragmentariskt skaldepoem som skall vara författat av 800-talspoeten Brage den gamle,
• Krákumál, Ragnars dödskväde, ett skaldepoem från 1300-talet.

• I filmen Vikingarna ifrån 1957 figurerar en vikingahövding vid namn Ragnar (spelad av den amerikanske skådespelaren Ernest Borgnine), som är löst baserad på Ragnar Lodbrok.
• I den irländsk-kanadensiska serien Vikings får man följa Ragnar Lodbrok när han är en ung krigare och bonde som sedan blir jarl och till sist kung. Serien framställer Ragnar som norrman och ändrar några familjeband. Modern till Björn Järnsida ändras från Aslög till sköldmön Ladgerda. I serien spelas Ragnar av den australiske skådespelaren Travis Fimmel.
• Den norske musikern Einar Selvik gav 2017 ut singeln "Snake Pit Poetry".^[1] Singeln är sjungen ur Ragnar Lodbroks perspektiv där han begrundar sitt öde i kung Ellas ormgrop. Texten är hämtad ur Ragnar Lodbroks saga.

• Völsungasagan
• Lodbrok – marin lyftkran döpt efter Ragnar Lodbrok
• Lodbrok – skärgårdsfregatt från 1771 döpt efter Ragnar Lodbrok

• Ragnar Lodbrok i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
• Regner Lodbrok i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1925)

• Ulrike Strerath-Bolz, Recension av Studies in "Ragnars saga loðbrókar" and Its Major Scandinavian Analogues av Rory McTurk, Alvíssmál 2 (1993): 118–19.