Sachsen-Lauenburg var ett hertigdöme som var beläget i det som idag är Kreis Herzogtum Lauenburg i Schleswig-Holstein i Tyskland.

Hertigdömet Sachsen-Lauenburg
Herzogtum Sachsen-Lauenburg (Tyska)
Stat i det Tysk-romerska riket (1296–1803)
Stat i det Tyska förbundet (1815–1866)
Stat i det Nordtyska förbundet (1867–1871)
Delstat i Kejsardömet Tyskland (1871–1876)


1296–1803
1814–1876

Flagga Vapen
Sachsen-Lauenburgs läge i Nordtyskland 1848.
Sachsen-Lauenburgs läge i Nordtyskland 1848.
Sachsen-Lauenburgs läge i Nordtyskland 1848.
Huvudstad Lauenburg an der Elbe
Ratzeburg (från 1619)
Språk Tyska
Religion Lutherdom
Statsskick Absolut monarki
Bildades 1296
 – bildades genom Uppdelandet av Hertigdömet Sachsen
 – bildades ur Hertigdömet Sachsen
Upphörde 1 juli 1876
 – upphörde genom Annektering av Preussen
 – uppgick i Provinsen Schleswig-Holstein
Areal 1 182 km²
Folkmängd 52 679 (1905)
Idag del av Tyskland Tyskland
(Schleswig-Holstein Schleswig-Holstein)
(Niedersachsen Niedersachsen)

Provinsen Lauenburg kom efter Henrik Lejonets fall till huset Askanien. Det lydde 1203–1224 under Valdemar Sejr och blev 1260 ett särskilt hertigdöme under namnet Sachsen-Lauenburg. Det tillhörde därefter huset Askaniens äldre linje, till vilken den sachsiska kurfurstevärdigheten var knuten till 1356. Vid huset Sachsen-Lauenburgs utslocknande 1689 kom flera tronpretendenter att slåss om området. Som segrare utgick hertig Georg Wilhelm av Lüneburg-Celle. Efter hans död tillföll landet Hannover. Perioden 1803–13 var Sachsen-Lauenburg besatt av fransmännen, 1815 kom det till Preussen men överlämnades till Danmark i utbyte mot Svenska Pommern.[1]

Efter dansk-tyska kriget 1864 ingick Sachsen-Lauenburg personalunion med Preussen 1865 och inträdde som särskild stat i Nordtyska förbundet och Tyska riket men införlivades 1876 med Preussen.[2]

Kända hertigar

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lauenburg, 1904–1926.
  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1035 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1035–36 

Externa länkar

redigera