Jump to content

Arthur Schopenhauer

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
Arthur Schopenhauer
Arthur Schopenhauer
Arthur Schopenhauer
Informacion basico
Pais Reino di Prusia
Nasementu 22 di febrüari 1788
Gdańsk
Fayesimentu 21 di sèptèmber 1860
Frankfurt
Kousa di morto respiratory failure
Entiero Frankfurt Main Cemetery
Modo di morto kousa natural
Trabou
Ofishi dosente universitario, filósofo, eskritor, musicologist, traduktor
Kampo di trabou metaphysics, étika, aesthetics, Psicologia, historia di filosofia
Empleado(nan) University of Berlin, Humboldt University of Berlin
Obra notabel The World as Will and Representation, Parerga and Paralipomena
Edukashon
Skol/universidat University of Göttingen, Humboldt University of Berlin, Ernestinum Gotha
Grado akadémiko Doctor of Philosophy
Obra
Instrumento musical flute
Movementu irrationalism
Influensia pa Platón, John Locke, Baruch Spinoza, David Hume, Immanuel Kant, Johann Wolfgang von Goethe
Religion
Religion ateismo
Famia
Kasá Sin balor
Tata Heinrich Floris Schopenhauer
Mama Johanna Schopenhauer
Ruman Adele Schopenhauer
Personal
Residencia Gdańsk, Hamburg, Frankfurt
Dominio di idioma Alemán, franses
Idioma di skirbimentu Alemán
graf
graf
firma
E informacion den e infobox aki ta origina di Wikidata. Bo por edita e informacion akinan.


Arthur Schopenhauer (aleman: [ˈaɐtʊɐ ˈʃoːpm̩haʊɐ]; ☆ 22 di febrüari 1788 na Danzig - † 21 di sèptèmber 1860 na Frankfurt) tabata un filósofo aleman. E ta mas konosí pa su obra di 1818 Die Welt als Wille und Vorstellung (pap: E Mundu komo Boluntat i Representashon), ampliá na 1844, ku ta karakterisá e mundu fenoméniko komo e produkto di un boluntat numéniko siegu.[1] Basá riba e idealismo transedental di Immanuel Kant (1724-1804), Schopenhauer a desaroyá un sistema metafísico i étiko ku ta ateístiko rechasando e ideanan kontemporáneo di idealismo aleman.[2][3] e tabata un di e promé pensadónan di filosofia occidental ku a kompartí i afirmá prinsipionan importante di filosofia indio, manera asetisismo, negashon di e "mi", i e noshon di mundu komo aparensia.[4] Su trabou a ser deskribí komo un manifestashon ehemplar di pesimismo filosófiko.[5]

Promé edishon di e buki Die Welt als Wille und Vorstellung di 1819