Användare:Nitramus/Att göra det obegripliga begripligt

Detta är en av Wikipedias användaressäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast användarens åsikter.

Med målet att skapa en mer eller mindre allomfattande encyklopedi följer att Wikipedia kommer att innehålla flera artiklar om ämnen som är djupa, specialiserade eller normalt i första hand engagerar människor som har avancerade förkunskaper och djup förförståelse av ett ämne. För att i detalj förstå många fysikaliska fenomen krävs till exempel goda kunskaper i matematik, och för att förstå medicinska fenomen krävs goda kunskaper i biologi och kemi. Samtidigt är Wikipedia en encyklopedi som riktar sig till allmänheten, inklusive journalister, skolelever och andra. Man kan inte utgå från att alla de som dagligen besöker en Wikipediaartikel verkligen har alla de förkunskaper som krävs för att förstå komplexa samband i en artikel. Det här placerar artikelskribenter som skriver artiklar om komplexa ämnen i ett dilemma. Syftet med den här essän är att försöka belysa några av de problem som kan uppkomma när man skriver artiklar om komplicerade företeelser och försöka ge praktiska råd hur man kan förutse och hantera dem.

Ibland kan det vara bra att börja med att granska sina egna värderingar kring artikelskrivande. Detta gäller olika skribenter i olika hög grad, och medan det inte alls är ett problem för många finns det också en del som måste arbeta lite mer med det. Det handlar helt enkelt om hur man ser på att anstränga sig för att skriva förståeligt för lekmän. Att beskriva komplicerade saker på ett komplicerat sätt är egentligen tämligen enkelt. Att försöka beskriva komplicerade saker på ett enkelt sätt är däremot en konst. Det är dock en konst som inte alla automatiskt uppfattar som en konst, och ibland kan man när man diskuterar med skribenter som skriver komplicerade artiklar nästan tycka sig ana en underliggande uppfattning att det är lite simpelt att skriva för lekmän. Det är en uppfattning som kan vara svår att förena med att skriva en encyklopedi, som ju inte bara riktar sig till experter utan till så kallat "vanligt folk". Ska man skriva komplicerade artiklar är det nästan en förutsättning att man vid behov kan frigöra sig från sådana värderingar.

Många olika människor läser Wikipedia, allt från skolelever till journalister och diverse andra människor med varierande intressen och utbildning. Alla människor kan omöjligt förstå allt i alla artiklar i Wikipedia. En del ämnen kräver helt enkelt så mycket förkunskaper för att de överhuvudtaget ska gå att förstå att det i praktiken blir omöjligt att skriva en artikel som kan tilltala både högstadieeleven och universitetsstudenten. I första hand riktar sig nog Wikipedia till en så att säga "bildad allmänhet". Samtidigt innehåller alla större encyklopedier begrepp som ligger utanför vad som kan förutsättas höra till allmänbildning.

Om nu alla inte kan förstå allt i alla artiklar är ett rimligare mål för artikelskribenten kanske att alla ska kunna få ut något av alla artiklar. Beroende på vilken förförståelse en artikelläsare har när han eller hon hittar till en artikel har nämligen han eller hon med största sannolikhet olika mål, och olika uppfattning om vilken typ av fakta och vilket djup på denna fakta som gör en artikel intressant. Det är alltid bra att börja en artikel med att försöka sätta in det begrepp artikeln avhandlar i någon form av sammanhang. Det är ett av inledningens syften, och inledningen bör därför vara begriplig för alla. Även högstadieeleven. Å andra sidan behöver inte inledningen innehålla all fakta eller ge en fullständig beskrivning av fenomenet.

Många som skriver artiklar om avancerade ämnen har själva en akademisk bakgrund och kan då vara vana vid en skrivarkultur där stor vikt läggs vid att begrepp är exakt definierade och att beskrivningar av fenomen hellre ska vara komplexa och uttömmande än enkla men icke uttömmande. Att skriva en encyklopedi för allmänheten ställer delvis andra krav, och inledningen bör just rikta sig till en bred allmänhet. Utgå inte från att läsaren vet något om det du skriver om. Utgå inte ens från att han/hon vet vilket ämnesområde din artikel hör till. Visst kan kategorier och liknande ge läsaren en ledtråd, men kategoriernas främsta syfte ska inte vara att tala om för läsaren vilket vetenskapsfält en viss artikel avhandlar utan för att hjälpa till att sortera artiklar med liknande artiklar. Artikeln ska själv beskriva vilket fält den handlar om.

I artikeln om Albus Dumbledore, rektorn i ungdomsböckerna om Harry Potter, står i första meningen att han inte finns på riktigt. Detta kallas att skriva ut det självklara med wikiterminologi (se WP:SUDS), och det är en mycket användbar och viktig princip som skulle göra många artiklar mycket bättre om den följdes. Det som är självklart för dig är nämligen inte alltid självklart för någon annan. Inledningen är den del av artikeln som måste vara förståelig för alla, också skoleleven och lekmannen utan fackkunskap. Därför är det bra om inledningen placerar in artikeln i ett sammanhang, alltså talar om vilket område artikeln hör hemma inom. Det är också bra om inte inledningen innehåller alltför många oförklarade rödlänkade ord. Inledningen ska försöka ge en övergripande (men inte nödvändigtvis heltäckande) bild av artikelns innehåll. Syftet med inledningen är inte nödvändigtvis att ge en rigorös och i alla detaljer formellt korrekt beskrivning av en företeelse; det har man resten av artikeln till. För personer inom vissa områden, till exempel ämnesområden där "rigorös" är något man visar med matematiska formler kan detta innebära ett lite annat synsätt än det man är van vid. När du skriver en inledning kan det vara bra att låta någon annan, som inte kommer från ditt eget ämnesområde, läsa den och komma med synpunkter. Det är betydligt mycket lättare att då se vad som är förståeligt och inte.

Efter inledningen kan artikeln ha något olika disposition, beroende på vad den handlar om. För en matematik- eller fysikartikel kan man komma in på en konceptuell förklaring av artikelinnehållet i mer detalj, om en sådan är möjlig, och sedan avsluta med det rigorösa och formellt korrekta. Tänk er en nyhetsartikel i en dagstidning. den kan läsas på flera nivåer, där varje nivå är djupare och mer korrekt än den föregående. Den första nivån är rubriken ("Runar sköt skarpt i sovrummet"). Nästa är ingressen(Runar sköt rådjur från sovrumsfönstret; här får vi alltså lite mer detaljerad och lite korrektare information). Därefter kommer brödtexten, som är upplagd så att den mest detaljerade informationen kommer mot slutet. I vissa fall kan motsvarande upplägg även passa en avancerad Wikipediaartikel, medan det i andra fall blir helt fel. I vissa fall är det betydligt bättre att dela in artikeln i olika aspekter och systematiskt avhandla var och en av dessa, och skriva färdigt så att säga om varje aspekt av företeelsen artikeln behandlar innan man börjar på nästa. Jag har försökt illustrera lite olika sätt att disponera en artikel i figur 1.

Målet är givetvis att inga artiklar ska vara felaktiga. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan att en beskrivning är felaktig och att en beskrivning är ofullständig. En beskrivning på WP ska aldrig vara direkt felaktig, däremot kan det i förenklingens namn vara nödvändigt, åtminstone i delar av en artikel som inledningen, att ge en ofullständig beskrivning av en företeelse. Det viktiga när man gör förenklingar är att man förtydligar att det man gör är en förenkling. Ha gärna också med en mer fullständig version av det du beskriver längre ner i artikeln; allt behöver som sagt inte vara förståeligt för alla, men något ska vara det.

En bild säger mer än tusen ord, och en figur kan vara väl så mycket värd som en knepig artikel. Om man beskriver ett mer abstrakt fenomen kan exempelvis ett pildiagram användas. Dessa kan man enkelt skapa i något ritprogram, och de kan öka förståelsen av en knepig artikel mycket. Det är dessutom så, att olika läsare tar till sig olika typer av information olika effektivt. Medan vissa i första hand lär sig via verbal information lär sig andra lättare via bilder, och en klassisk käpphäst inom pedagogiken har länge varit att upprepa viktig information via flera olika kanaler.

Matematiska ekvationer kan vara väldigt viktiga i vissa artiklar, samtidigt som de ofta kan vara svårtillgängliga för många läsare. Dessutom kan de verka avskräckande för vissa besökare. Det är ingen ursäkt att avstå från matematiska uttryck, men man bör sträva efter att inte ha alltför mycket matematiska uttryck redan i inledningen av en artikel. Kom ihåg att inledningen åtminstone bör vara skriven på ett sådant sätt att den är tillgänglig även för exempelvis skolelever. Om ett fenomen går att beskriva både konceptuellt och i matematiska termer bör man överväga att ha med båda beskrivningarna. Den konceptuella beskrivningen bör då föregå den matematiska, eftersom det annars finns en risk att många läsare slutar läsa en artikel onödigt tidigt för att de "skräms bort" av ekvationer de inte förstår. Jag säger nu varken att Wikipediaartiklar inte ska innehålla någon matematik eller några ekvationer, bara att de helst inte bör figurera alltför tydligt i inledningen och att man, om så är möjligt, bör överväga att komplettera matematiska uttryck med mer konceptuella beskrivningar på så att säga "vanlig svenska". En annan försyndelse man ibland ser i matematiktunga artiklar är att texten mellan ekvationerna innehåller antydningar om att matematiken är lätt eller självklar. Det kan till exempel se ut så att man efter att ha presenterat en ekvation (1) uttrycker att denna ekvation "självklart" eller "givetvis" leder till en ekvation (2). Sådana småord bidrar inte till artikeln, och vad som är självklart för en person är givetvis långt från självklart för en annan. Alltså: undvik.

När man beskriver matematiska härledningar kan det vara värt att beskriva mellansteg i dessa som man kanske själv tycker är självklara men som kan underlätta för folk som har en gymnasiematte långt bak som enda grund att stå på. Även om detta alltså innebär en ökad mängd formler kan det vara att föredra.

Ibland måste man använda ett komplicerat ord eller begrepp för att förklara ett annat begrepp. Dessa komplicerade ord är egentligen inte vad artikeln handlar om, men är nödvändigt för att förklara vad artikeln handlar om. Om man vill skriva en artikel om cyklooxygenaser kan det vara värdefullt att förklara för läsaren att det rör sig om en grupp enzymer. Även om begreppet enzym kan vara förståeligt för den typiske/a Wikipediaskribenten är det inte säkert att det är förståeligt utan vidare för gemene man. Man hamnar nu lätt i en valsituation där man kan göra på tre principiellt olika sätt. Ett sätt är att låta bli att ange uppgiften att cyklooxygenas är ett enzym, åtminstone i inledningen, och spara den uppgiften till senare i artikeln för att låta inledningen bli mer lättläst. Ett annat sätt är att wikilänka till artikeln om enzymer. Ett tredje sätt är att kort förklara i den artikel man skriver vad enzymer är. Alla dessa tre sätt kan vara framkomliga, men har olika för- och nackdelar. Att hoppa över det knepiga ordet helt och spara det till senare i artikeln gör inledningen lättläst och lättförståelig, men riskerar att göra förklaringen alltför inexakt och diffus. Om man överväger denna lösning är det viktigt att i bedömningen ta hänsyn till hur viktigt det svåra ordet är för att sätta in det man vill beskriva i ett sammanhang. Det andra sättet, med en länk, ger läsaren valfriheten att söka mer information utan att belasta den egna artikeln med information som egentligen inte hör dit. Den som vet vad ett enzym är kan då läsa vidare utan att klicka på ordet, medan den som inte vet det kan klicka på det. För läsare som är insatta i ämnet ger det texten ett bättre flyt, medan det kan bli besvärande för en läsare som är mer främmande för ämnet och därför måste klicka på fler iw-länkar för att kunna tillgodogöra sig informationen. Själva informationsinhämtningsprocessen tenderar att bli krångligare för en sådan läsare. Det tredje sättet är att i några korta ordalag beskriva det fenomen man vill använda sig av i samband med att man använder det första gången. Det kan göra att vissa läsare upplever artikeln mer "snackig" samtidigt som det blir en mer lättflödande läsning för folk som är ovana och oinsatta i ämnet. För att detta ska vara en framkomlig väg är det dock viktigt att man dels inte ska behöva förklara alltför många termer på detta sätt, och för det andra att varje term man förklarar ska kunna förklaras kortfattat, gärna i en bisats och max två meningar. Behöver man en längre förklaring än så är länkar nästan att föredra.

Wikipedia är en sekundärkälla, vilket innebär att egna tolkningar av data i princip inte ska förekomma. Jag skriver "i princip" eftersom jag har en lite mer liberal syn på detta. Enligt en diskussion på Wikipediadiskussion:Ingen originalforskning råder det, eller har åtminstone rått, delade meningar om så kallade svårtillgängliga källor, det vill säga källor som inte alla kan kontrollera. Idealtiskt är givetvis att alla kan kontrollera alla källor, dels komma åt dem och dels se att de verkligen styrker det som artikeln hävdar att det styrker. Detta är dock många gånger orealistiskt när det gäller artiklar om smala eller svåra ämnen. Dels kräver många vetenskapliga tidskrifter prenumeration för att man ska komma åt artiklarna, och de kan också ha olika former av embargon som hindrar eller begränsar åtkomst av vissa artiklar. Dels är många artiklar, även översiktsartiklar och läroböcker, skrivna på ett språk och utifrån vissa förutsatta kunskaper hos läsaren att många inte kan verifiera källans och Wikipediaartikelns överensstämmelse. I dessa fall anser jag att det är fullt legitimt att ange en källa på vilket språk som helst (även om svenska och engelska är att föredra, eftersom fler torde kunna dem) och på det djup som krävs. Det är viktigare att ha en källa som verkligen stödjer påståendet än att alla kan granska att det stödjer påståendet, eftersom det sista svårligen låter sig göras.

Det finns också en regel som säger att man inte får göra egna tolkningar av källor. Det är också en regel som fungerar relativt bra i de flesta okomplicerade fall, men som kan bli genuint svårt när man skriver om komplicerade eller svårbegripliga saker. Det kan helt enkelt vara svårt för en utomstående som inte kan ämnet att veta vad som är en egen kontroversiell tolkning och vad som är en enkel logisk slutsats utifrån det som står i källan. Det beror på att en vetenskaplig studie kan ha fynd som får implikationer som är så självklara både för studieförfattaren och för tidskriftens tänkta målgrupp att de inte skrivs ut. Om man följer WP:IOF slaviskt här kan sådant inte tas med på Wikipedia. Återigen, det är kanske inte något stort problem i typartiklarna, men det kan vara ett genuint problem i artiklar om komplexa ämnen. Detta gäller särskilt när man gör förenklingar, som alltid är tolkningar av fakta som dessutom till sin natur är mer eller mindre felaktiga (det är trots allt själva grejen med en förenkling; hade verkligheten varit enkel hade de inte behövts). Det är inte heller säkert att alla möjliga förenklingar av ett ämne finns publicerade, även om de kanske är självklara till sin natur.

Det första steget när man hamnar i en sådan situation är att överväga det som kallas "kill your darlings". När man skriver och arbetar igenom en text händer det lätt att man fäster sig vid hela eller delar av den, och att man därmed får svårt att stryka saker. Be gärna någon annan inom samma område att läsa texten och komma med synpunkter, någon som inte varit inblandad i själva skrivprocessen. Tänk här även utanför Wikipedia, på personer i din fysiska omgivning, din forskargrupp etc som kan läsa texten. Kanske kan du rekrytera dem hit också?

Om man verkligen tycker att ens uppgift är av central betydelse, trots att du inte hittar någon giltig sekundärkälla, bör du fundera över om din tolkning är okontroversiell. Om du hade skrivit den i ett pek, tror du att dina reviewers hade haft synpunkter på dina slutsatser? Om det rör sig om kontroversiella tolkningar bör du inte lägga ut dem på WP om det inte finns stöd för att någon annan har gjort dem. Där spelar det ingen roll hur sanna du själv tror att de är; om det är en potentiellt kontroversiell tolkning av data du har som du samtidigt tycker är viktig för området, skriv i så fall ett Letter to the Editor eller liknande för någon tidskrift så att du får tolkningen publicerad av en oberoende part innan du tar upp den på Wikipedia. Wikipedia är trots allt inte till för att generera ny kunskap utan för att reproducera existerande dito.

Om du har kommit till situationen att du har en tolkning av data som du och några andra är övertygade kommer att förbättra artikeln (läs då artikeln från en besökares ögon, inte från dina egna), som är helt okontroversiell för andra inom ditt fält men som inte stöds av någon sekundärkälla, kanske för att den ses som "för" banal, så tänk på att Wikipedia har en officiell policy som heter "Strunta i reglerna".