Diskussion:Birger Brosa

Kan födelseåret verkligen stämma? Enligt det så skulle han ju ha blivit jarl vid 13 års ålder. /Mux 11 december 2004 kl.21.59 (CET)

Nej, det kan inte stämma. Han måste ha varit född senast omkring 1150. Gregers 11 juni 2005 kl.22.59 (CEST)

Tog datumet från Koehls första version av artikeln... /ElGrillo 11 juni 2005 kl.23.01 (CEST)

Jag anade det. Har en aning om var det årtalet kommer ifrån. Det var då Magnus Henriksson blev dödad och Birger gifte sig sedan med hans änka. Men hur det har gjorts om till Birgers födelseår det begriper jag inte. Gregers 11 juni 2005 kl.23.08 (CEST)

Nej, det låter väldigt märkligt... Har väldigt dålig koll på historiska personer men det känns som om Dan har använt en källa som är äldre än dagens moderna källor. Är nog ett himla jobb om man ska gå igenom alla artiklar, men det är bra att du tittar runt lite här och där. Dan skulle nog vinna mycket på att inse att mycket han skrivit är utdaterat och inte gäller längre för den delen, har sett era eviga diskussioner... /ElGrillo 11 juni 2005 kl.23.15 (CEST)

Faran med den här [1] sortens introduktioner är att de fortplantar det nästan alla redan tror, att Brosa, da Vinci och motsvarande gamla tillnamn var moderna efternamn. Att det riktiga förhållandet antyds längre fram räcker inte enligt min erfarenhet: så noga läser inte den vanliga läsaren som inte redan har referensramar att ta in upplysningen i (vilket mycket få har eller kan skaffa sig bara genom att läsa en sådan här artikel då och då). Jag kan gå med på att min formulering var litet klumpig, men den har god hävd och den var det bästa jag kom på som möjligen kan göra något åt den saken. Samtidens intressen (på tal om Andejons' redigeringskommentar) har något bättre förutsättningar att tillgodose sig själva än vad korrekt information om en främmande värld har, och det var ju inte så att jag flyttade artikeln eller strök något. --nn 13 september 2010 kl. 12.03 (CEST)[svara]

Det problemet får man läsa på annat sätt, och det var inte heller vad jag reagerade på. Diverse tillnamn kan mycket väl vara en etablerad del av namnet. En separat fråga, vilken först anfördes för att ta bort tillnamnet [2], är att det var okänt för samtiden (en uppgift som knappast kan motbevisas; det finns för få och för dåliga svenska samtida källor). Samma problem (och i ännu högre grad problemet med sammanblandning med moderna efternamn, för övrigt) har vi för diverse personer med patronymikon: dessa kan till och med vara uträknade och alltså helt okända från samtiden. "Birger Brosa" kanske är anakronistiskt, kanske förvirrande, men det är vad han kallas, och skall därför vara fetmarkerat. Precis samma förhållande gäller "Gustav Vasa", där problemen är ännu mer renodlade.

andejons 13 september 2010 kl. 13.57 (CEST)[svara]

"Ta bort tillnamnet"? "Skall därför vara fetmarkerat"? Såg du min version av artikeln eller skrev du bara fel här? "Var okänt för samtiden" var inte heller vad jag påstod, och det är inte hårklyveri utan en viktig distinktion.--nn 13 september 2010 kl. 18.31 (CEST)[svara]

OK, slarvigt uttryck av mig. Återstår ändå att du hävdade att det att namnet var okänt var skäl nog att kalla honom bara "Birger", när det finns många andra motsvarande situationer där ingen sådan konstruktion tas till.

andejons 13 september 2010 kl. 19.43 (CEST)[svara]

OK. Men nej, jag hävdade inte att namnet var okänt. Jag hävdade att det var okänt såvitt vi tydligen vet, och jag påstår fortfarande att det är något fundamentalt annat. Men strunt i det, för det var inte mitt huvudskäl till redigeringen utan ett "dessutom" eller "inte ens" som jag hittade ord för som fick plats i redigeringsrutan. Mitt fel, man ska aldrig underförstå saker på det viset. Mitt huvudskäl är namnskicket.

Jag kallade honom inte "Birger", utan "Birger, kallad Birger Brosa". (Har vi möjligen missförstått varandra där, och du uppfattar "kallad" som ungefär "felaktigt kallad"?) Och de många andra situationerna (om du menar Gustav Vasa med flera som okommenterade uppslagsord) är ju en av orsakerna till det här allmänna anakronistiska missförståndet om till- och släktnamn. Birger Brosa hör inte till de kändare personagerna där man bryter alltför mycket mot vad många är vana vid. Men visst, jag ska inte tjafsa mer om det. --nn 13 september 2010 kl. 23.05 (CEST)[svara]

Nej, jag uppfattar "kallad" som om det vore en på något sätt sekundär form – vilket det inte är idag. Och jag hävdar att även om vi inte har svenska belägg för tillnamnet och det därför förefaller okänt här, så är källäget knappast sådant att vi kan vara säkra på att vi skulle ha det om det var genuint. Det är bl.a. därför jag envisas med Gustav Vasa, där källäget är oändligt mycket bättre, och som dessutom torde vara av intresse för fler skribenter. Och, som sagt, problem med sammanblandning av tillnamn och efternamn kan vi knappast komma ifrån för tider då patronymikon var vanligt.

andejons 14 september 2010 kl. 07.21 (CEST)[svara]

Namnet "Brosa" skall skrivas brosa. Med andra ord med ett litet b. Se exempelvis Jarlens sekel av professor Dick Harrison från år 2002.

Vad har du för källa till det? - Tournesol (disk) 10 april 2013 kl. 11.02 (CEST)[svara]

Rätt många andra verkar skriva med stort B, bland annat Nationalencyklopedin och Riksarkivet. - Tournesol (disk) 10 april 2013 kl. 11.10 (CEST)[svara]