Diskussion:Kvark

Hallå där!

Det blev nytt stuk i alla fall. Är detta din slutliga version? // RomanNose 10 januari 2004 kl.18.59 (CET)

Jag återställer // RomanNose 10 januari 2004 kl.19.18 (CET)

Ja det blev bra. :) // rogper 10 januari 2004 kl.19.24 (CET)

OK, men det viktigaste är att alla är överens. Det har varit många diskussioner om detta också tidigare, som du kanske vet/förstår. ;) RomanNose 10 januari 2004 kl.19.28 (CET)

Nytt stuk? // RomanNose 10 januari 2004 kl.17.56 (CET)

Nope. Sätter tillbaka den till fysik, eftersom Kvark inom fysiken är det dominerande, även om "kvarken" nämns tre gånger per dag varje dag i sjöfartsvädret. Men man måste radera "kvark" och sedan flytta "kvark (fysik)" till "kvark". Annars förstörs redigeringsloggen som visar vem som skrivit vad i artiklen "kvark (fysik)", och det tycker jag är dumt. // rogper 10 januari 2004 kl.18.05 (CET)

Jag väntar med spänning på resultatet // RomanNose 10 januari 2004 kl.18.07 (CET)

Nån som vet var man kan hitta/om det finns register där man ser hur olika ämnen är uppbyggda med atomer, molekyler och kvarkar??? Så man t.ex. kan se vilka kvarkar vatten består av...???

/Tacksam för svar.../*nyfiken*/ svara mig på mail; gwate@hotmail.com /Daniel

Svar: Ta först reda på vad ämnet består av för grundämnen. (Vatten består tex av väte och syre). Sedan kan du i det periodiska systemet (eller här i Wikipedia) kolla upp hur många protoner och neutroner grundämnet har. När du vet det så är det bara att räkna: Varje proton har två upp-kvarkar och en nedkvark. Varje neutron har två nerkvarkar och en uppkvark. Några andra kvarkar existerar inte i vår normala miljö utan bara i laboratorier och i speciella kosmiska sammanhang. Fabben 11 augusti 2004 kl.16.52 (CEST)

Och så kan det vara bra att komma ihåg att atomerna dessutom innehåller elektroner - lika många som antalet protoner. Men elektronerna innehåller i sig inte fler beståndsdelar - så de minsta delarna i atomerna är upp-kvarkar, ner-kvarkar och elektroner. \Mike

Vad säger världens minsta anka? --Kri 18 januari 2009 kl. 16.47 (CET)[svara]

"Kvark, kvark!" såklart! --Kri 8 februari 2009 kl. 13.45 (CET)[svara]

@Karel Hidde Post Björlin: Välkommen till Wikipedia. Här är det viktigt att man belägger sina påståenden med hänvisningar till trovärdiga externa källor. Har du någon källa till att "CERN" kommit fram till att Higgsbosonen på något meningsfullt sätt kan betraktas som en "mindre" beståndsdel av "materien"? Läs gärna inledningen till engelskspråkiga Wikipedias artikel en:Elementary Particle (det är inte lika tydligt skrivet i den svenskspråkiga Elementarpartikel). Kvarkar och leptoner (som är fermioner) brukar betraktas som materiepartiklar till skillnad från de kraftbärande bosonerna (foton, W/Z-boson, gluon och graviton) och higgsbosonen. Det är i den meningen som texten säger att kvarkar är materiens minsta byggstenar. De är alla fundamentala partiklar i den meningen att de inte är sammansatta av några mindre beståndsdelar. De har olika massa men det finns inget meningsfullt sätt att säga att någon av dem är mindre i meningen att den har en mindre utsträckning än de andra. Plumbum208 (diskussion) 20 januari 2020 kl. 09.00 (CET)[svara]

Borde man inte ange massan i eV/c² i stället för bara eV? Massan ges väl av formeln E=mc², varför massan m=E/c².78.73.204.124 3 januari 2022 kl. 17.13‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Ja det stämmer i det här fallet. Massangivelsen brukar (lite slarvigt) bara kallas eV, och i det här fallet är det värdena efter division med ljushastigheten i vakuum i kvadrat som redovisas i tabellen.--LittleGun (diskussion) 3 januari 2022 kl. 17.38 (CET)[svara]