Diskussion:Republik

Artikeln gör gällande att parlamentarism och maktdelningsprincipen väsentligen skiljer sig åt. Tvärt om skulle jag säga, enligt mina källor i maktdelningsprincipen. Vidare kommer artikeln med ett påstående att monarki förmodas ske emot folkviljan - detta är inte alltid fallet, vilket opionsundersökningar visat. Artikeln tar heller inte upp sambandet mellan modernt envälde och republikanism - det är förhållandevis sällan en monarki i dag är enväldig, det är vanligare i republiker.//--IP 7 september 2006 kl. 10.58 (CEST)[svara]

Värt att framhålla i sammanhanget är även att Montesquieu förespråkade monarki framför republik i Om lagars anda när han skapar begreppet maktdelningsprincipen, se referatet i verkställande makt.//--IP 7 september 2006 kl. 11.04 (CEST)[svara]

Det är tydligen en utbredd uppfattning att se presidentialismen som maktdelningen nummer ett, och att genom att påpeka skillnanden i den dömande makten mot t.ex. Sverige, ställa parlamentarismen och maktdelningen emot varandra. Så behövs dock inte göras, vilket bara det faktum att riksdagen stiftar lagar, regeringen verkställer beslut och domstolen dömer, visar. Det är dock inte lika renodlat som i USA.//--IP 8 september 2006 kl. 14.29 (CEST)[svara]

Vad har hänt med början på texten? Har något bortfallit? --Kath (diskussion) 13 december 2016 kl. 17.06 (CET)[svara]

Jag har översatt "basic demokracy" med grunddemokrati, och "grassroots democracy" direkt med gräsrotsdemokrati, men detta är en ren gissning.//--IP 11 september 2006 kl. 10.46 (CEST)[svara]

Artikeln är välskriven och har bra dokumentation i form av noter. Omfattningen är tillräcklig. Grundin 23 november 2008 kl. 08.23 (CET)[svara]