Diskussion:Spioneri

a) Om jag förstått det rätt är svårigheten med att skaffa kärnvapen snarast industriellt, bygga anrikningsanläggningar och så vidare, och inte så mycket kunskapsmässigt. Visst förekom det spioneri kring kärnvapen, men präglades kalla kriget verkligen särskilt av sådant spionage? b) När polisen utreder droghandel och terrorligor trodde jag de "spanar" och "utreder" och så med hjälp av "uppgiftslämnare" ("golbögar", "tjallare"). CIA må vara intresserade av paramilitära kokainligor och turbanterrorister, men spionerar de verkligen på dem? Steinberger 23 april 2008 kl. 22.28 (CEST)[svara]

Om kärnvapen, kalla kriget och spioneri

http://www.nytimes.com/2008/12/09/science/09bomb.html?_r=1&scp=5&sq=nuclear%20bomb%20intelligence&st=cse http://www.nytimes.com/imagepages/2008/12/09/science/20081209_BOMB_GRAPHIC.html

Visst präglades kalla kriget i stor utsträckning av kärnvapen, maktbalans och underrättelseverksamhet för att tillägna sig kärnvapenteknik och för att kartlägga motståndarens arsenal och förmåga. Jag skulle inte kalla polisens arbete för spionage, och kanske inte heller de andra exempel du nämner. Men visst bedriver polisen underrättelseverksamhet eller -arbete, liksom Säpo. Hjalle 23 april 2009 kl. 23.17 (CEST)[svara]

Heter det inte spionage? SkeletorTheMan 27 november 2008 kl. 07.34 (CET)[svara]

Myndigheter och lagar använder ordet spioneri, se SÄPO. Jag tror att formen spionage används för själva fenomenet, eftersom SÄPO använder ordet i den betydelsen här, medan spioneri är själva individens brott.//--IP 27 november 2008 kl. 08.01 (CET)[svara]

Jag håller med IP: Spioneri är ett brott, definierat i brottsbalken. Jag tror att artikeln skulle må bra av att rensas från all diskussion kring underrättelseverksamhet i stort, och koncentrera sig på den juridiska dimensionen. Jag kanske rycker in själv om jag orkar någon gång. Hjalle 23 april 2009 kl. 23.17 (CEST)[svara]

Två figurer i filmen "Regementets ros", om vilken Svensk Filmdatabas skriver: ”Tagningar pågick från mitten av augusti till mitten av oktober 1950”. Den 11 mars 1950 muckade jag från 9 månaders rekryttjänstgöring och minns, att vi i varnande syfte delgivits berättelsen om två "låtsasspioner" med dessa namn, utskickade av försvarsledningen för att pröva kasernvakters uppmärksamhet. Den var - som vår beredskap i krigets början - mindre god, de båda fick fritt tillträde var de än kom. Trots sina lustiga namn - Tre Knas var etablerade och förekommer för övrigt i filmen. Trots sina amatörmässigt förfalskade passerkort, stämplade med "baksidan" av en 5-öring (22 mm i diameter vid denna tid). Min fråga är: Fanns de båda "på riktigt" och kom de i så fall att inspirera filmmakarna. Mvh L Haglund 21 oktober 2011 kl. 13.14 (CEST)[svara]

Personaltidningen Bergtrollet gavs ut under åren 1950 till 1973 och var gemensam personaltidning för Centrala flygverkstaden CVA och Centrala flygmaterielförrådet CFA (senare UHF) i Arboga.  Nr 2 1955 bidrar på sidan 8 med följande:
"Säkerhetstjänsten vid de militära förbanden m. fl. är i dess nuvarande form ganska ny. Först 1948 fick vi bestämmelser med grunder för nu gällande säkerhetsorganisation. Bestämmelserna förnyades 1952, då bl. a. anbefalldes att säkerhetsmän kunde tillsättas på olika avdelningar. Dessa åtgärder medförde en intensifierad verksamhet för att skydda hemliga handlingar, hemlig tillverkning m. m. mot insyn för obehöriga som termen heter. Redan tidigare hade givetvis försiktighet iakttagits, men först genom Knislunds och Knaslunds framfart vid de militära institutionerna omkring 1950-talet, kom man att ägna frågan verklig uppmärksamhet". Mvh L Haglund 29 oktober 2011 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Spioneri som brott enligt internationell rätt. Är det sant? Källa? Luke (disk) 28 oktober 2012 kl. 18.48 (CET)[svara]

@Disembodied Soul:, vad håller du på med? Min redigering var helt korrekt, det som står i artikeln just nu är felaktigt och låter dessutom galet vilket varje person med juridisk skolning inser. Både spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift kräver helt uppenbart uppsåt, vilket framgår av 1:2 brottsbalken läst tillsammans med respektive straffstadgande. Det enda som skiljer de två brotten åt är om det finns ett "syfte att gå främmande makt tillhanda", i övrigt är brotten identiska. Upphör med dina omotiverade återställningar, och förklara dig. --Jeff752362 (diskussion) 10 november 2020 kl. 01.53 (CET)[svara]

Du ändrade en grammatiskt korrekt mening till "Att utan syfte att gå främmande makt tillhanda begå ett sådant brott kallas i Sverige obehörig befattning med hemlig uppgift." Det utgör ett tydligt MBF och förvirrar läsaren. Disembodied Soul (diskussion) 10 november 2020 kl. 03.35 (CET)[svara]

Vad spelar det för roll att meningen var grammatiskt korrekt, när den är uppenbart felaktig i sak? Vet du vad "uppsåt" är och förstår du varför det är helt fel att tala om uppsåt i detta sammanhang? Vad är MBF? Min redigering var också grammatiskt korrekt, du får läsa den fler gånger om du inte förstår meningen. Min ändring gjorde så att artikeln beskriver lagtexten precis som lagtexten är utformad, detta framgår uttryckligen av brottsbalken. Jag har inte hittat på detta själv. Jävla stolle. @Yger: har du möjlighet att tillrättavisa användaren ovan innan detta leder till redigeringskrig? Jag kommer inte ändra mig, och min ändring var i sak direkt nödvändig för att korrigera ett uppenbart faktafel, vilket är det väsentliga. Tröttsamt med dessa rena idiotåterställningar som allt för ofta syns på Wikipedia. --Jeff752362 (diskussion) 10 november 2020 kl. 13.44 (CET)[svara]

Användaren Jeff ovan har rätt i sak, artikeln innehåller ett rent faktafel. Beklämmande att artikeln i tre års tid fått innehålla ett sånt utan att det fixats. Denna artikel citeras just nu flitigt pga en uppmärksammad rättssak, så jag föreslår att någon fixar felet snarast. Lagtexten lyder precis så som den mening som skrevs av Jeff och återställdes av Disembodied. --98.128.186.104 20 oktober 2023 kl. 04.44 (CEST)[svara]