Diskussion:Urspåring

Jag har svårt att se att ortnamnet Västerås skulle ha uppkommit genom Folketymologi. Se Fridell, Staffan Från Västra Aros till Västerås, i Namnspalten i UNT årgång 20, Ortnamnssällskapet i Uppsala, 2002, s. 24 och Svensk etymologisk ordbok, Hellquist, Västerås, s. 1178. Av det Hellquist och Fridell skriver ser man att ortnamnet Västerås stegvis under loppet av bortåt 300 år (från 1200-talet till 1600-talet) har fått sin nuvarande form från det ursprungliga Væstra Arōs, Væstraaros. En sammandragning av Væstraaros till Væstr-ā(r)s har först skett. Sedan slutet av 1400-talet har långt a uttalats som å i svenska, vilket då leder till Væstrå(r)s eller till Væsterå(r)s. På 1600-talet var r försvunnet, och staden har sedan dess hetat Västerås. Det här skulle jag vilja se som 'nedslipning', men inte som 'folketymologi', eftersom man i det sistnämnda fallet skulle utgå ifrån att -ås skulle ha tillkommit på grund av misstolkning. Istället sker sammandragningar oftast för att underlätta uttalet. Stiwed (diskussion) 3 oktober 2017 kl. 13.53 (CEST)[svara]

Du har nog rätt i, att exemplet inte är så lyckat. Kanske att det är bäst att ta bort det, eller byta ut det. Min tanke var att visa hur två faktorer – uttalsförenkling (nedslipning) och misstolkning – kan ha samverkat. Som du skriver har namnet stegvis reducerats för att underlätta uttalet. Jag menade att en omtolkning, som skulle kunna kallas folketymologisk, har inverkat på sista steget, när r-et i efterledet slutligen har fallit. Att ”Västerås” segrade över ”Västerårs” kan väl i någon mån ha berott på, att man misstolkade namnets efterled som ”ås”? Artikeln Västerås antyder det: ”Att efterledets slutliga form har blivit -ås har nog underlättats av att Västerås ligger ett stycke väster om en ås, Badelundaåsen”. Men som sagt, det har ingen betydelse om omnämnandet av Västerås tas bort. Du har mer kunskap om detta. Jag tyckte bara, att en artikel om ”urspåring” behövdes, eftersom man möter begreppet i litteraturen om ortnamn. Jan Arvid Götesson (diskussion) 3 oktober 2017 kl. 15.01 (CEST)[svara]

Jag har flyttat Västerås till Nedslipning. Som Ljunggren en gång förmodade kan förändringen av -års till -ås möjligen ha påverkats av associationer med Badelundaåsen. Men den åsen ligger någon mil från Västerås, och att -års lätt kan komma, av uttalsskäl, att bli -ås är nog rätt troligt, särskilt med tanke på hur rs uttalas i Mellansverige. Stiwed (diskussion) 3 oktober 2017 kl. 17.23 (CEST)[svara]

En vänlig oinloggad redigerare gjorde denna invändning: ”Förvirrande uppslagsord. Det artikeln beskriver är en form av folketymologi”.

Men många ortnmansforskare har använt ordet ”urspåring”. Alltså är det en fackterm, som motiverar en artikel. Dessutom har termen en något annorlunda betydelse än ”folketymologi”. En folketymologi leder ofta till en förändring förändering av ordet efter omtolkningen: Unkraut blir ont krut. En urspåring å andra sidan beror ofta på ofta en spontan förändring av uttalet. Som Stiwed har visat, har Västerås namn utvecklats genom naturliga förändringar; det är först i sista ledet av ortnamnet Västerås utveckling, som folketymologiskt tänkande kan ha spelat in.

Alltså kan vi knappast antaga den värderade förslagsställarens förslagställarens begäran att behandla materialet i denna artikel inom ramen för begreppet folketymologi. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 oktober 2017 kl. 07.31 (CEST)[svara]