Hoppa till innehållet

EV Carinae

Från Wikipedia
EV Carinae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 20m 21,608 s[1]
Deklination-60° 27′ 15,55 ″[1]
Skenbar magnitud ()7,4 – 9,0[2]
Stjärntyp
SpektraltypM4.5 Ia[3][4]
U–B+2,34[5]
B–V+2,20[5]
VariabeltypHalvregelbunden variabel[6][2][7]
Astrometri
Radialhastighet ()+2,0[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -6,1[9] mas/år
Dek.: +2,4[9] mas/år
Parallax ()0,7759 ± 0,1098[10]
Avstånd2 960 ± 200[11] pc
Absolut magnitud ()-5,24[5]
Detaljer
Massa5,36[12] M
Radie1 168[13] R
Luminositet288 000 ± 75 000[11] L
Temperatur3 535 ± 170[14] K
Metallicitet+0,25 ± 0,08[12]
Andra beteckningar
HD 89845, CD-59 3024, CPD-59 2059, GSC 08956-03486, IRAS 10186-6012, 2MASS J10202160-6027155, PPM 777922, RAFGL 4105, TYC 8956-3486-1, UCAC3 60-97573, EV Carinae, WISE J102021.66-602717.1, Gaia DR3 5254903760987765248, Gaia DR1 5254903756654154496, Gaia DR2 5254903760987765248[15]

EV Carinae eller HD 89845, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 7,4[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,43 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 960 parsek från solen.[11] Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 2 km/s.[8] Stjärnan är en MK spektralstandard för spektralklass M4.5 IA.[4]

EV Carinae är en röd superjättestjärna i huvudserien av spektralklass M4.5 Ia[4] och har en massa som är ca 5,4[8] solmassor. Den är en halvregelbunden variabel stjärna med dess skenbara magnitud som varierar mellan 7,4 och 9,0 i det synliga bandet. Olika perioder har identifierats, men den dominerande är cirka 347 dagar.[6]

Ljuskurva för CK Carinae från I-bandet (nära infraröd), plottad från ASAS-data.[16]

EV Carinae är en av de största kända stjärnorna även om dess egenskaper beror på dess avstånd. I slutet av 1900-talet uppfattades EV Carinae, baserat på ett antaget avstånd på 4,2 kpc, vara en extremt ljusstark stor superjättestjärna med en ovanlig ljusstyrka mellan 550 000 och 675 000 gånger solens, vilket skulle innebära radier på 2 880 till 3 190 gånger solens radie vid en temperatur på 2 930 K , vilket gör den större än Saturnus omloppsbana.[17]

På senare tid (2022) har nya beräkningar av avståndet härlett närmare avstånd under 3 kpc vilket skulle placera EV Carinae i Carina OB2-föreningen vid Carinanebulosan och ge stjärnan lägre ljusstyrka, under 300 000 gånger solens luminositet, högre temperaturer och motsvarande lägre radievärde,[13][5][11] medan beräkning av den bolometriska ljusstyrkan baserat på en Gaia Data Release 2-parallax av 0,7759 ± 0,1098 mas ger en ljusstyrka under 50 000 gånger solens med en motsvarande radie på 574 solradier, men det värdet anses otillförlitligt på grund av en mycket hög nivå av astrometriskt brus.[14]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, EV Carinae, 17 oktober 2022..
  1. ^ [a b] Cutri, Roc M.; Skrutskie, Michael F.; Van Dyk, Schuyler D.; Beichman, Charles A.; Carpenter, John M.; Chester, Thomas; Cambresy, Laurent; Evans, Tracey E.; Fowler, John W.; Gizis, John E.; Howard, Elizabeth V.; Huchra, John P.; Jarrett, Thomas H.; Kopan, Eugene L.; Kirkpatrick, J. Davy; Light, Robert M.; Marsh, Kenneth A.; McCallon, Howard L.; Schneider, Stephen E.; Stiening, Rae; Sykes, Matthew J.; Weinberg, Martin D.; Wheaton, William A.; Wheelock, Sherry L.; Zacarias, N. (2003). "VizieR Online Data Catalog: 2MASS All-Sky Catalog of Point Sources (Cutri+ 2003)". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2246: II/246. Bibcode:2003yCat.2246....0C.
  2. ^ [a b c] Kiss, L. L.; Szabó, Gy. M.; Bedding, T. R. (2006). "Variability in red supergiant stars: Pulsations, long secondary periods and convection noise". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 372 (4): 1721–1734. arXiv:astro-ph/0608438. Bibcode:2006MNRAS.372.1721K. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10973.x. S2CID 5203133.
  3. ^ "GCVS Query=EV Car". Sternberg Astronomical Institute. General Catalogue of Variable Stars @ Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. Hämtad 2020-08-11.
  4. ^ [a b c] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  5. ^ [a b c d e] Mauron, N.; Josselin, E. (2011). "The mass-loss rates of red supergiants and the de Jager prescription". Astronomy and Astrophysics. 526: A156. arXiv:1010.5369. Bibcode:2011A&A...526A.156M. doi:10.1051/0004-6361/201013993. S2CID 119276502.
  6. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  7. ^ Percy, John R.; Sato, Hiromitsu (2009). "Long Secondary Periods in Pulsating Red Supergiant Stars". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 103 (1): 11. Bibcode:2009JRASC.103...11P.
  8. ^ [a b c] Feast, M. W.; Woolley, R.; Yilmaz, N. (1972). "The kinematics of semi-regular red variables in the solar neighbourhood". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 158: 23–46. Bibcode:1972MNRAS.158...23F. doi:10.1093/mnras/158.1.23.
  9. ^ [a b] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27. Bibcode:2000A&A...355L..27H. doi:10.1888/0333750888/2862.
  10. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  11. ^ [a b c d] Davies, Ben; Beasor, Emma R. (March 2020). "The 'red supergiant problem': the upper luminosity boundary of Type II supernova progenitors". MNRAS. 493 (1): 468–476. arXiv:2001.06020. Bibcode:2020MNRAS.493..468D. doi:10.1093/mnras/staa174. S2CID 210714093.
  12. ^ [a b] Anders, F.; Khalatyan, A.; Chiappini, C.; Queiroz, A. B.; Santiago, B. X.; Jordi, C.; Girardi, L.; Brown, A. G. A.; Matijevič, G.; Monari, G.; Cantat-Gaudin, T.; Weiler, M.; Khan, S.; Miglio, A.; Carrillo, I.; Romero-Gómez, M.; Minchev, I.; De Jong, R. S.; Antoja, T.; Ramos, P.; Steinmetz, M.; Enke, H. (2019). "Photo-astrometric distances, extinctions, and astrophysical parameters for Gaia DR2 stars brighter than G = 18". Astronomy and Astrophysics. 628: A94. arXiv:1904.11302. Bibcode:2019A&A...628A..94A. doi:10.1051/0004-6361/201935765. S2CID 131780028.
  13. ^ [a b] Van Loon, J. Th.; Cioni, M.-R. L.; Zijlstra, A. A.; Loup, C. (2005). "An empirical formula for the mass-loss rates of dust-enshrouded red supergiants and oxygen-rich Asymptotic Giant Branch stars". Astronomy and Astrophysics. 438 (1): 273–289. arXiv:astro-ph/0504379. Bibcode:2005A&A...438..273V. doi:10.1051/0004-6361:20042555. S2CID 16724272.
  14. ^ [a b] Messineo, M.; Brown, A. G. A. (2019). "A Catalog of Known Galactic K-M Stars of Class I Candidate Red Supergiants in Gaia DR2". The Astronomical Journal. 158 (1): 20. arXiv:1905.03744. Bibcode:2019AJ....158...20M. doi:10.3847/1538-3881/ab1cbd. S2CID 148571616.
  15. ^ EV Car (unistra.fr). Hämtad 2023-03-31.
  16. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Retrieved 8 December 2021.
  17. ^ de Jager, C.; Nieuwenhuijzen, H.; van der Hucht, K. A. (1988). "Mass loss rates in the Hertzsprung-Russell diagram". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 72 (2): 259–289. Bibcode:1988A&AS...72..259D.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]